Låt oss inspirera för framtida svensk industri

Publicerad 16 november 2016

I samband med Teknikcolleges tioårsjubileum skriver Teknikföretagens vd Klas Wåhlberg i Dagens Samhälle idag tillsammans med Adela Martinovic, vd Teknikcollege, och Anders Ferbe, förbundsordförande IF Metall.

Adela Martinovic, vd Teknikcollege, Klas Wåhlberg, vd Teknikföretagen, och Anders Ferbe, förbundsordförande IF Metall.

Den svenska kompetensförsörjningen kräver ett utbildningssystem i takt med nutiden, rustat för framtiden. Nyligen presenterade gymnasieutredningen sitt förslag, som till viss del bygger på branschernas framförda synpunkter. Men för att lösa svensk industris verkliga utmaningar behöver politikerna våga mer, och ännu bättre lyssna på industrins parter.

I år är det tio år sedan Örebro län blev Sveriges första Teknikcollegeregion Landets mest framgångsrika samverkan för kompetensförsörjning firar alltså 10-årsjubileum. Åren med Teknikcollege har gett oss unika erfarenheter och kunskaper om kompetensförsörjning i praktiken.

Idag utgörs Teknikcollege av 3000 medverkande företag och 150 utbildningsanordnare, från norr till söder. De följer en tydlig lokal och regional samverkansstruktur med företagens behov i fokus – kombinerat med nationella kvalitetskrav utformade av industrins parter. Det ger goda resultat.

Bakgrunden till Teknikcollege var att vi som parter såg att utbildningarna var på väg i en nedåtgående spiral. Ungdomar valde bort industriella och tekniska utbildningar. Samtidigt utvecklades svensk industri snabbare än någonsin. Vi konstaterade, då liksom nu, att kompetensförsörjningen är avgörande om svenska industri- och teknikföretag ska kunna konkurrera internationellt.

För att bygga Teknikcollege starkt har industrin lagt in enorma resurser i form av tid och pengar. Och visst pratas det mer om behovet av kvalificerad yrkesutbildning idag än för några år sedan. Men samtidigt har vi genom åren upplevt ett bristande ansvarstagande från politiskt håll. Inser politiken verkligen hur avgörande de anställdas kompetens är för svensk industris konkurrenskraft och därmed för möjligheten till fler jobb och välfärd i Sverige?

Erfarenheterna från Teknikcollege visar att industrin efterfrågar teoretiska praktiker och praktiska teoretiker. Det innebär i klartext att dagens tydliga uppdelning mellan praktiska yrkesutbildningar och teoretiska högskoleförberedande utbildningar är omodern. Den passar inte industriföretagens verklighet.

Ska Sverige ta vara på teknikens möjligheter behöver industrins medarbetare olika kombinationer av teori och praktik – inte antingen eller. Här går inte gymnasieutredningen nog långt. Det är dags för politiken att förverkliga den yrkesutgång på Teknikprogrammet som den tidigare yrkesprogramsutredningen lade fram efter att ha lyssnat på parterna.

I ett internationellt perspektiv innehåller svensk gymnasieutbildning relativt lite tid i skolan med pedagogisk ledning. En stor del av gymnasietiden består av håltimmar eller självstudier vilket långt ifrån alla i tonåren klarar. Resultatet blir alltför ofta avhopp eller otillräckliga kunskaper för att bli anställningsbar eller studera vidare. Det håller inte. Utbildningstimmarna behöver bli fler. Här krävs politisk handling, inte bara vackra ord.

Om Sverige ska ha en svensk industri i världsklass behöver vi satsa på den viktigaste resursen – de nuvarande och framtida medarbetarna – oavsett om de är unga, nyanlända eller omskolade. Endast så kan vi klara den globala konkurrensen. Vi utgår från att det fortsatta politiska arbetet med att reformera gymnasieskolan inte bara inspireras av teknikcollege – utan även använder oss som kompetensplattform.

Adela Martinovic, vd Teknikcollege
Anders Ferbe, förbundsordförande IF Metall
Klas Wåhlberg, vd Teknikföretagen

Läs inlägget på Dagens Samhälles hemsida.