”Låt industrin göra upp på egna villkor”

Publicerad 2 december 2016

Det är hög tid för arbetsmarknadens parter att prioritera en förstärkning av svensk konkurrenskraft på en global marknad. Den uppfattningen delas av två profilerade chefekonomer - Teknikföretagens Anders Rune och Svenskt Näringslivs Bettina Kashefi.

Bettina Kashefi, chefekonom Svenskt Näringsliv, och Anders Rune, Chefekonom Teknikföretagen.

De senaste fem åren har arbetskraftskostnaderna i Sverige ökat med 0,3-0,5 procent per år mer än för konkurrenterna i Europa.

En medarbetare inom den svenska industrin kostar i genomsnitt 352 kronor per timme. Endast fyra länder inom EU har högre kostnader än i Sverige.

Mellan 2007 och 2015 försvann 120 000 arbetstillfällen inom den svenska industrin, det är en femtedel av samtliga industrijobb.

Anders Rune, chefekonom hos Teknikföretagen, befarar att den utvecklingen kommer att fortsätta – om löneökningarna fortsätter i samma takt som de senaste åren.

- Vi har en sedan flera år en svag produktivitetstillväxt. Tillväxttoppen är passerad och det finns inget som tyder på att 2017 blir bättre än 2016, snarare tvärtom.

Anders Rune tar telekomindustrin som exempel. Enligt Teknikföretagens senaste konjunkturprognos (10 november) riskerar telekombranschens aviserade neddragningar att påverka exporten med mycket stora belopp.

- Det är dags att vi gör upp med vår självbild. Det går i verkligheten inte så bra för Sverige som det ibland framställs. Det är hög tid - både för oss och våra motparter – att arbeta för en förstärkning av vår konkurrenskraft på en global marknad, säger Anders Rune.

Han får medhåll av Bettina Kashefi, chefekonom. Hon betonar att sänkta lönekostnader och mer flexibla arbetsvillkor är nödvändiga om svenska företag återigen ska kunna vinna marknadsandelar – och bryta den trend som pågått i närmare tio år.

- Samtidigt som den totala marknaden har ökat har vi i Sverige halkat efter. Dessutom kommer tillväxten i termer av BNP per capita att utvecklas mycket svagt till följd av den stora befolkningsökning vi haft under några år, säger Bettina Kashefi.

Hon tycker att industriavtalet och dess märke – som sedan starten 1997 utgjort norm för hela arbetsmarknaden - haft en positiv inverkan på svensk ekonomi.

- Jag har svårt att se något alternativ till industrimärket. Vår konkurrenskraft är helt beroende av att lönebildningen tar hänsyn till den konkurrensutsatta industrin. Det är också där som grunden till stora delar av vår välfärd läggs.

Anders Rune betonar att exportindustrin har en helt avgörande roll för en väl fungerande lönebildning i Sverige och att det då är nödvändigt att industrin gör upp på egna och inte på andras villkor.

- Detta vet alla i industrin och i närliggande tjänstesektorer som är direkt berörda av industrins utveckling. Vår gemensamma uppgift är att säkerställa att den insikten delas av så många som möjligt utanför industrin, säger Anders Rune.

Konjunkturinstitutets prognos för de närmaste åren är att lönerna kommer att ligga högre än 2016 års nivå, för 2017 på 3,2 procent.

Anders Rune är förvånad över att Konjunkturinstitutet inte tagit intryck av den uppbromsning i löneutvecklingen som skett i omvärlden:

- Man kör med sina gamla kalkyler utan att anpassa dem till den verklighet som gäller – detta trots att man fick fel vad gäller utfallen så sent som i förra årets motsvarande prognos.