Industrin måste vara normen

Publicerad 29 november 2016

Avgörande faktorer i omvärlden styr den svenska industrins konkurrenskraft och ekonomiska utvecklingsmöjligheter. Faktorer som i sin tur påverkar vilken kostnadsnivå vi måste lägga oss på i kommande avtalsrörelse, anser Teknikföretagens förhandlingschef Anders Weihe.

Anders Weihe, förhandlingschef, och Klas Wåhlberg, vd.

Det finns de som påstår att vi är i en högkonjunktur, att BNP ligger högt. Det är fel resonerat, menar Anders Weihe. BNP ger en bild av inhemskt producerade varor och tjänster. Exkluderar man effekter av exempelvis offentlig konsumtion och pressade räntenivåer landar tillväxten på en betydligt lägre nivå än globalt, förklarar han. Och det här påverkar i sin tur hur vi måste resonera inför den kommande avtalsrörelsen. Även mätt i BNP termer har vi passerat en topp i tillväxten.

- Trenden med tidigare löneökningar måste stoppas. Vi behöver växla ner från nuvarande kostnadstakt på 2,2 procent. Vi har haft en högre ökning än omvärlden och det är naturligtvis inte gångbart. Det håller inte att öka arbetskraftskostnaderna snabbare i Sverige än i omvärlden vilket vi gjort länge, säger Anders Weihe.

Digitaliseringen och automatisering hos industriföretagen påverkar företagens sätt att arbeta, och behovet av kompetenser ser annorlunda ut i dag jämfört med för några år sedan. I kombination med den sviktande tillväxten ser det tufft ut när man bedömer företagens förmåga att nyanställa.

- Vi måste ha 5 procents tillväxt för att bibehålla antalet anställda, och över 5 procent för att antalet anställda ska kunna öka. Vi har inte de volymerna nu. Och fortsätter vi avtala om för höga löneökningar får vi garanterat ännu färre antal anställda, säger Klas Wåhlberg, vd för Teknikföretagen.

Vi kan heller inte fortsätta blunda för att industrin måste vara normerade när löner ska sättas, fortsätter Wåhlberg. I och med att exporten står för nästan hälften av BNP, påverkar det svensk välfärd och samhällsekonomi om industrins kostnader ökar. Då flyttar företagen ut till länder där kostnaderna är lägre.

- Försvinner industrin så försvinner halva underlaget för den svenska ekonomin och välfärden. Det är många andra som i andra led också är beroende av industrin för sin inkomst och sitt arbete. Vi är helt beroende av vår exportindustri, säger Anders Weihe.

Norge har träffat 0-avtal, Danmark också, i Finland ska man minska arbetskraftskostnaderna i tre år framåt. Även Tyskland har man sänkt sina arbetskraftskostnader.

- Det har inte vi. Kostnad per enhet ökar och det är inte hållbart, säger Anders Weihe.

Sverige kommer inte tåla högre kostnadsnivåer. Om de svenska företagen jobbar på en global marknad måste lönebildningen kunna konkurrera på samma sätt som globalt.

- Sverige kan inte ha ett lönesystem som ligger högre än på de marknader vi exporterar till. Då blir vi utkonkurrerade, säger Klas Wåhlberg.

- Sveriges framgångar bygger på de stora framgångsrika industriföretagen. De har 85 procent av sina anställda utanför Sverige. Lägger du de långa förädlingskedjorna på detta så står och faller industrin mycket med hur de fortsätter utveckla. Det måste finnas bra anledningar till att lägga mer produktion i Sverige, säger Klas Wåhlberg.