Galet regeringsförslag MOT jobb och tillväxt

Publicerad 12 april 2016 Kontaktperson: Anders Weihe

-Att ålägga alla företag extra kostnader för problem med höga sjuktal, är ett förslag grundat på rent fiskala intressen. Alla som följt dessa frågor vet att förslaget inte kommer att minska sjuktalen. Variationer vad gäller långa sjukskrivningar hänger samman med ersättningssystemens utformning och kan sällan kopplas till arbetsgivarens verksamhet. Det säger Teknikföretagens förhandlingschef Anders Weihe med anledning av regeringens planer på att införa ett så kallat medfinansieringsansvar av sjukpenningen där arbetsgivaren ska betala 25 procent av sjukpenningen för medarbetare som varit sjukskrivna längre än 90 dagar.

Anders Weihe, förhandlingschef Teknikföretagen.

Teknikföretagen delar den kritik som andra framfört och menar att förslaget bara är ett sätt för regeringen att vältra över kostnader på företagen.

Lika ogenomtänkt nu som förra gången

Modellen med medfinansiering har prövats förr och gav inte heller då lägre sjukskrivningstal. Tvärtom visade det sig att modellen minskade mindre företags vilja att anställa personal samtidigt som den försvårade för kroniskt sjuka och människor med funktionshinder att få arbete. Ett förslag som överför en risk som arbetsgivarna inte kan påverka leder helt enkelt till att människor stängs ute från möjligheter att skaffa en egen försörjning.

Anders Weihe konstaterar att svenskar är världens friskaste folk men att sjukskrivningstalen är väldigt höga och dessutom i stigande. Han menar dessutom att upp- och nedgångarna i sjukfrånvaron dessutom ingen har motsvarighet i upp- och nedgångar i hälsa och arbetsmiljö utan att variationerna i huvudsak kan förklaras av ersättningsnivåer och kontrollsystem, mängden förtidspensioneringar, konjunktur, geografiskt läge och attityder.

Enligt Teknikföretagen är sjukskrivningar många gånger en följd av förhållanden som företagen inte kan påverka utan där livsstil och livssituation har en avgörande roll. Tillsammans med om man vantrivs i ett jobb ofta leder detta ofta till sjukskrivning fast man egentligen istället skulle behöva byta arbete. Ett annat problem är sjukfrånvaron i väntan på den medicinska behandling som är nödvändig för att återgå i arbete. Dessutom visar statistiken att ohälsan ökar även bland unga som inte börjat jobba ännu, vilket i sig är oroande men även ett tecken på att andra saker än arbetsmiljön påverkar.

Ännu en fördyring

Senast i februari 2016 avskaffade regeringen den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen, trots att flera expertmyndigheter var emot och att den bortre tidsgränsen gav drivkrafter som ledde tillbaka i arbete.

Avskaffandet kommer att innebära att sjukskrivningarna nu blir fler och längre. Att en arbetsgivare nu riskerar att få betala 25 procent av sjukskrivningar som kan bli mycket långa och sakna bortre tidsgräns är ohållbart.

Regeringens påstående att förslaget är kostnadsneutralt, avfärdar Anders Weihe som felaktigt.

- Sjukförsäkringen finansieras genom arbetsgivaravgiften men trots att kostnaderna för sjukförsäkringen sjunkit kraftigt över tid, har det inte lett till en motsvarande minskning av arbetsgivaravgiften. Istället har skatteandelen av arbetsgivaravgiften successivt höjts och motsvarar numera nästan en tredjedel av den totala arbetsgivaravgiften. Arbetsgivarna finansierar alltså redan med råge sjukfrånvaron, menar han.

Teknikföretagen har tidigare sagt att om arbetsgivarna ska beläggas med ytterligare pålagor måste de få möjligheter att verkligen påverka. En metod kan vara att öka antalet karensdagar vilket leder till lägre kostnader för företagen och minskar korttidssjukfrånvaron. En annan väg är att göra det möjligt att avsluta anställningen efter att ett års sammanhängande frånvaro eller 14 månaders frånvaro under två år.

- Regeringen agerar som om det saknas ekonomiska drivkrafter för arbetsgivarna att vara aktiva i sjukprocessen och att ta tillvara medarbetarnas arbetsförmåga, men så är det inte. Att ha rätt och frisk personal på plats är överlevnadsfrågor för företagen. Sverige behöver fler företagare som vågar anställa. Regeringens uppgift borde vara att underlätta för företag att anställa, inte att försvåra och göra arbetsgivarna mer osäkra, säger Anders Weihe.