Få överraskningar i Gymnasieutredningen

Publicerad 2 november 2016 Kontaktperson: Torgny Martinsson

Den 31 oktober överlämnade Gymnasieutredningen sina för slag till en ”Attraktiv gymnasieskola för alla” till gymnasie- och kunskapslyftsminister Anna Ekström. Som väntat innehöll inte utredningen några större överraskningar. Till det var direktiven från allra första början alldeles för begränsande. Men utredaren har ändå tagit intryck av diskussionerna med branscherna och kommer med några intressanta förslag som kan bli bra.


Enligt direktiven skulle utredaren lämna förslag på hur den grundläggande behörigheten till högskolan och ett estetiskt ämne skulle kunna rymmas inom ramen för de 2500 poäng som en gymnasieexamen omfattar och det har hon naturligtvis gjort.

Teknikföretagen var emot att den grundläggande behörigheten togs bort i Gy2011. Men, vi har varit väldigt tydliga med att återinförandet inte får ske på bekostnad av yrkeskurser och att yrkesprogrammen därför borde utökats till 2800 poäng.

För de allra flesta av våra yrken innebär en minskning av andelen yrkeskurser att eleverna inte är anställningsbara efter gymnasiet och det innebär i sin tur att regeringen till stora delar lägger över ansvaret och kostnaderna för svensk yrkesutbildning på företagen. Det är inte acceptabelt.

Utredningen förslår att det ska införas en rättighet att få läsa utökat program med yrkeskurser. Det är dock svårt att se hur denna rättighet ska kunna tillämpas, hur skolorna i praktiken ska ha råd att svara upp mot denna rätt och vem ska avgöra vilka kurser som ska erbjudas. Här återstår mycket analysarbete innan en fungerande reglering kan vara på plats.

Ett överraskande och positivt förslag från utredaren är att yrkeselever inom ramen för utökat program även ska ha rätt att läsa kurser som ger särskild behörighet till t ex ingenjörsstudier.

Ett av gymnasieskolans stora problem är att runt en tredjedel av eleverna inte klarar av sin gymnasieexamen inom tre år. Alla analyser och all statistik visar att det är elever från hem utan studietradition som har svårast att klara gymnasiet. Av det skälet har Teknikföretagen tillsammans med industrins parter drivit frågan om en utökning av den garanterade undervisningstiden.

Utredningen har visat att man förstått problemet och tillför därför 70 undervisningstimmar på yrkesprogrammen i samband med att den grundläggande högskolebehörigheten införs. Det är en bra början, men inte tillräckligt. De kurser som ersätter yrkeskurserna kommer för många elever att upplevas som svåra och därför menar vi att ett tillskott på 70 timmar inte räcker.

Ett positivt förslag från utredaren är att gymnasieskolan ska präglas av sammanhållna arbetsdagar utan håltimmar och att det ska ges tid för färdighetsträning och mängdträning utöver den reguljära undervisningen. Detta är ett förslag som förefaller direkt hämtat från hur skolorna inom Teknikcollege idag organiserar elevernas arbetsdagar. Detta är ett både spännande och bra förslag.

Gymnasieskolan behöver reformeras. Sannolikt i långt större utsträckning än vad utredarens mandat sträckt sig. Förhoppningen är att remissförfarandet kommer igång inom kort och att vi får en gymnasieskola där fokus ligger på samverkan för ökad anställningsbarhet och utvecklingspotential.