”Vi kommer säga nej till destruktiva krav”

Publicerad 9 december 2015 Kontaktperson: Anders Weihe

De kommande avtalen måste under alla omständigheter kosta klart mindre än 1 procent per år om vi ska påbörja vägen mot en stärkt konkurrenskraft. Det har man klarat av i Finland där parterna enats om en löneökning på högst 0,47 procent. Det här blir en viktig fråga i årets avtalsrörelse, säger Teknikföretagens förhandlingschef Anders Weihe. - Vi måste träffa ett avtal där det svenska arbetskostnadsläget blir konkurrenskraftigt.

Anders Weihe, Förhandlingschef och chefsjurist Teknikföretagen.

Under utvärderingarna av den förra avtalsrörelsen framkom det att reallöneökningarna blev högre än vad parterna avsett i och med att inflationen var lägre.

- Under de senaste femton åren har de nominella löneökningarna varit högre i Sverige än i jämförbara konkurrentländer. Fackförbunden tyckte det var motiverat på grund av produktionshöjningen men vi har ställt oss tveksamma till detta. Om vi hade haft en sådan produktivitetshöjning som de pratar om hade vi kört om alla länder för länge sedan, säger Anders Weihe.

Inflationsmålet som länge styrt debatten måste tas bort, menar han. Det grundar sig på lönerörelsen under 1980- och 90-talen, då man hela tiden försökte överträffa inflationen. Något som inte är hållbart i dag, när inflationen ligger runt noll.

- Det krävs en lång period av återhållsamma löneökningar för att konkurrenskraften ska kunna förbättras. Reallönerna har nu ökat på ett ohållbart sätt. Vi borde egentligen komma överens om en paus för löneökningar. Om vi inte kan få till stånd avtal som kraftigt förbättrar kostnadsläget för svensk industri får vi stora problem. Produktionstakten kommer minska ytterligare, och det drabbar både företag och arbetstagare, säger Anders Weihe.

Några effekter blir att företag tvingas lägga ner eller förlägga sin verksamhet utomlands. De arbetstagare som applåderar löneökningarna får samtidigt se kollegor lämna sina jobb då företagen är tvungna att säga upp anställda på grunda av de höga omkostnaderna.

- Om vi fortsätter så här blir resultaten dåliga för alla, säger Anders Weihe.

I stället vill han att Teknikföretagen ska verka för ett kommande avtal som stärker företagens konkurrenskraft och ökar deras möjligheter till betalningsförmåga. Företagen måste även få ett löneavtal som är lokalt dispositivt, med ökad flexibilitet vid arbetstidsregler och möjlighet till ett maximalt resursutnyttjande.

Att vi har mycket betald ledighet i Sverige är en fråga som Teknikföretagen kikar närmre på.

- Kan man få ett bättre utnyttjande av arbetskraften med minskad betald ledighet? Vi riktar in oss på de regleringar som finns i kollektivavtalen, men tycker att frågan är viktig att lyfta, säger Anders Weihe.

Migrations- och invandringsfrågan är ingen fråga som Teknikföretagen kommer bedriva specifikt i årets avtalsrörelse, men givetvis pekar höstens heta potatis på aspekter vid lönesättningen som går att förbättra, menar han. Med lägre minimilöner blir det enklare både för nyanlända och ungdomar utan lång erfarenhet att komma in i arbetslivet.

- Svensk arbetsmarknad integrerar varken unga eller nyanlända på ett bra sätt i dag. De lägsta lönerna måste befrias från arbetsgivaravgifter och ha lägre löneskatt. Att förbättra villkoren för eget företagande är också ett sätt att enklare komma in i samhället, säger Anders Weihe.

Hur ska ni få gehör för era frågor i avtalsrörelsen?

- Vi måste förklara sambanden för att få en tydlig förståelse för att den ekonomiska situationen är allvarlig. Det är ett arbete vi måste bedriva med stor intensitet och vara beredda på att säga nej till krav som vi anser är destruktiva, förklarar Anders Weihe.