Replik på DN Debatt: TTIP syftar till gemensamma regelverk

Publicerad 2 april 2015 av Anna Lööf

I DN 27/3 skriver några artikelförfattare att frihandelsavtalet TTIP måste synas i sömmarna och att regeringen måste lyssna på kritiken mot själva avtalet.

Bortsett från att frihandel i sig är en fredsbefrämjande faktor så innebär den möjlighet för företagen att utvecklas. Det skapar fler arbetstillfällen, som stärker samhällsekonomin. Det är viktigt för Sverige och den svenska ekonomin.

Det finns en bred uppslutning kring TTIP. Detta främst för att värdet av en fri och öppen handel är stort för Sverige som nation. EU och USA är varandras största handelspartners och därmed helt dominerande även för svensk ekonomi, sysselsättning och välfärd. Varje dag korsar världens största handelsflöde, varor för 2 miljarder euro, Atlanten. Det motsvarar 40 procent av världens handel och hälften av världens samlade produktion. USA är Sveriges viktigaste handelspartner utanför EU. Enligt Kommerskollegium så kan TTIP öka Sveriges export till USA med 17 % vilket kan leda till en ökning av BNP med 0,2 %, vilket skulle motsvara 7,5 miljarder kronor. I praktiken innebär det fler jobb och mer resurser till välfärd.

Artikelförfattarna säger sig oroas över framtidens regelverk vad det gäller hälsa, miljö och säkerhet. Men är det någonstans som det finns ett starkt skydd på dessa områden är det i EU och USA och det finns ingen vilja att sänka dessa nivåer. Vad det handlar om är att så långt möjligt enas om gemensamma regler och minska kostnaderna som i slutänden alltid betalas av konsumenterna. En del i detta är att skapa ett långsiktigt samarbete om regler för produkter. Om vi lyckas kan vi därför höja skyddsnivån och miljökraven i hela världen.

Vad det gäller ISDS har Sverige idag 67 handelsavtal som alla innefattar någon form av investeringsskydd. Det har inte hindrat Sverige från att stifta lagar som fortfarande möjliggör handel. EU-länderna sammantaget har fler än 1400 investeringsavtal, det har inte hindrat EU från att lagstifta.  Investeringsskydden ska bl.a. säkerställa att utländska och inhemska investerare behandlas lika, oavsett storlek. En undersökning som OECD gjort visar att av 100 avgjorda ISDS fall mellan 2006 och 2011 så varierar de klagande från individer till stora multinationella företag. 48 procent av fallen kom från medelstora eller stora företag. 22 procent av de klagande var antingen enskilda eller mycket små företag. Endast åtta procent var stora multinationella företag. 

När nationer fattar demokratiska beslut, som påverkar investerare negativt, är det naturligtvis rimligt att kunna få dessa prövade i en oberoende instans.  Sveriges välstånd bygger på en framgångsrik industri som kan konkurrera på världsmarknaden. Därför gäller det för Sverige och EU att vara attraktiva för investeringar i industriell verksamhet. På så sätt kan svenska företag fortsätta att bidra till arbetstillfällen, tillväxt och välfärd för Sverige.

Åke Svensson, vd, Teknikföretagen Magnus Huss, förbundsdirektör IKEM