Ny föreskrift är onödigt

Publicerad 25 mars 2015

Den sjuka sjukfrånvaron minskar inte med en ny föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö. Arbetsmiljöverket har redan verktyg och mandat. Det skriver Teknikföretagens arbetsmiljöexpert Björn Hammar i en debattartikel i tidningen Du & jobbet.

Befintligt regelverk täcker mer än väl de behov man framhåller vid motiveringen av en ny föreskrift. Foto: Eva Lindblad

Varför införa en ny föreskrift när Arbetsmiljöverket(AV) redan via AML och SAM-föreskriften har mandat att ställa krav inom området organisatorisk och social arbetsmiljö? Nya förelägganden finns med viteskrav på 2 – 300 0000 om inte arbetsgivare:

  • Undersöker arbetssituationen för varje handläggare och vilka förhållanden som orsakar hög arbetsbelastning.
  • Utreder och bedömer vilka faktorer eller förhållanden som medför risk för stressrelaterad ohälsa eller olycksfall på grund av för hög arbetsbelastning.
  • Dokumenterar resultatet och vidtar de åtgärder som behövs. Åtgärderna ska omfatta anpassning av antalet ärenden och ärendetyngd, med utgångspunkt från individuella förutsättningar.
  • Krav på att det skriftligt blir klarlagt i vilken ordning arbetsuppgifter ska prioriteras när tiden inte räcker till.

Befintligt regelverk täcker mer än väl de behov man framhåller vid motiveringen av en ny föreskrift.

Ohälsosam belastning - subjektivt och individuellt

I föreskriftsförslaget används benämningen ohälsosam belastning.  Det definieras som: När kraven i arbetet mer än tillfälligt överskrider de resurser som finns att tillgå, och när belastningen leder till risk för ohälsa.

Begreppet blir svårtolkat och bygger på subjektiva bedömningar samt är individuellt betingat. Här kommer också det personliga ansvaret in. Vad har vi som medarbetare för ansvar för att komma utvilade och vältränade till jobbet, så vi kan göra skäl för vår lön? Kan föreskriftskraven, att individuellt anpassa och åtgärda ohälsosam belastning, också innebära att arbetsgivaren även ska blanda sig i och ställa krav på mitt privatliv. Livsstil, kost, motion, familjesituation, fritidsintressen, boende, arbetsresor, dubbelarbete, studier, fackligt eller politiskt engagemang påverkar naturligtvis livspussel och hur vi orkar med våra arbetsuppgifter. Det är svårt med gränsdragningen mellan det privata och det arbetsrelaterade, som belastar och stressar oss. Vem avgör vad som är ohälsosam belastning för olika individer?

Ökar den psykiska ohälsan och är det kopplat till arbetet?

AV anger i sin konsekvensbeskrivning att av de sjukskrivna 2013 var det en majoritet med stressrelaterade psykiska besvär. Det kan noteras att just ordet stress, inte finns med alls i AVs förslag.  Man påstår även–utan att djupare analys-att orsaken till frånvaron är ohälsosam arbetsbelastning, konflikter och kränkande behandling.

ISFs Rapport 2014:22 Sjukfrånvaro och psykiatriska diagnoser ger en annan bild. Antalet sjukfrånvarande med dessa diagnoser har minskat med ca 16 % sedan 2007. Däremot har en striktare tillämpning av sjukförsäkrings regelverk starkt har bidragit till andelen med dessa diagnoser ökat, som en konsekvens av att det blir relativt svårare att beviljas ersättning av andra orsaker. Det är även svårare att fastställa arbetsförmåga, lämplig sjukskrivningstid och arbetsanpassning för personer med dessa besvär. Läs rapporten och lägg förslaget i runda arkivet.