Inflationen, märket och konkurrenskraften

Publicerad 2 juli 2015 Kontaktperson: Johan Grauers

I ett högaktuellt seminarium, strax efter att Riksbanken återigen sänkt styrräntan till en ny rekordlåg nivå, diskuterades vad som egentligen är avgörande för företagens konkurrenskraft och vilka parametrar löneökningstakten kan utgå från. Seminariet kom av förklarliga skäl att fokusera en hel del på inflationen och Riksbanken sätt att hantera denna.

Annika Wisth, en av tre inbjudna chefsekonomer riggas inför seminariet

Anna Felländer, chefsekonom Swedbank: - ”Vi kan inte blunda för trycket på inflationsmålet hur länge som helst”.

Anna Öster, chefekonom Länsförsäkrningar: - ”Systemet har fungerat väl men det är kanske dags se över modellen med inflationsprognoser som styrande”.

Annika Winsth, chefekonom Nordea: - ”Svensk inflation är inte avgörande för vår konkurrenskraft, men Riksbanken pratar bara om svensk inflation”.

Robert Tenselius, ekonom Teknikföretagn och Industriarbetsgivarnas chefekonom Mats Kinnwall redogjorde för industrins syn på inflationsmålet och läget för företagens internationella konkurrenskraft. De konstaterade att det bara är den internationellt konkurrensutsatta industrin som kan sätta märket och att nivån på detta måste utgå från företagens konkurrenskraft i förhållande till omvärlden. Inte från den svenska inflationen. Riksbankens roll är att bedriva penningpolitik som ger stabilitet och förutsägbarhet. Ur det perspektivet är det bekymmersamt att förtroendet för förmågan att uppnå inflationsmålet helat tiden sjunker.

Diskussionen fortsatte om vad som egentligen ökar industrins konkurrenskraft på längre sikt, där bland andra Anna Felländer saknade visioner. Anna Öster var också inne på samma spår och konstaterade att utöver arbetskraftskostnaderna behövs det en bredare diskussion om vad som ökar industrins konkurrenskraft på lång sikt. I framtiden kan vi kanske inte bara köpa en given lönestruktur där en lönenorm gäller för alla.

Se ett filmat sammandrag av seminariet här.