Fortsatt export kräver fokus och gemensamma mål

Publicerad 22 april 2015 av Karin Fjell Hager

Sverige är ett av världens mest exportberoende länder. Om man tog bort exporten skulle BNP falla med 50 procent. För en fortsatt konkurrenskraftig exportsektor behövs nu en samlad och mer fokuserad nationell exportstrategi.

Foto: Eva Lindblad

Det svenska offentliga exportfrämjandesystemet är i dag komplext, svårt att förstå och överblicka, anser Jennie Cato som arbetar med exportfrågor på Teknikföretagen. – Det är inte nödvändigtvis så att det behövs mer pengar i systemet. Däremot behövs det en samlad överblick över vilka stöd som erbjuds och en tydlig kedja med insatser och instrument som övergripande arbetar mot gemensamma mål.

Det statliga exportfrämjandet bör vara efterfrågestyrt och långsiktigt. Det som fungerar för stora bolag fungerar inte nödvändigtvis för små och medelstora företag. För de större företagen bör stödet inte enbart fokuseras till tillväxtmarknader. I flera fall efterfrågas stöd i form av högnivåuppbackning vid stora affärer inte bara på komplexa och svåra marknader, utan även på närmarknader i Europa. SME-företag behöver ofta statligt stöd även för mogna och närliggande marknader.

För små företag kan det vara nog så besvärligt att ”ta sig över Östersjön”. De här företagen behöver också mer långsiktigt stöd och det både i för- och efterarbetet under en exportinsats. – Det kräver utveckling av finansieringslösningar och nya affärsmodeller. Det är särskilt viktigt för SME-företagen. Man bör också vara medveten om att konkurrerande företag från andra länder ofta erbjuder färdiga finansieringslösningar för kunden, säger Jennie Cato.

Det finns ett behov av ett värdekedjeperspektiv på exporten. Det handlar om att hela kedjan: forskning, utveckling, innovation, kommersialisering, tillväxt och internationalisering hänger ihop på ett tydligt sätt och att det finns ändamålsenliga stöd och insatser i varje fas. Detta är extra viktigt för de små och medelstora bolagen. – Vi vill se ett tydligare perspektiv på kopplingen mellan forskningsfinansiering och export. Ett exempel är den danska modellen där man använder begreppet ”från forskning till faktura” med målet att nyttiggöra och kommersialisera forskning och innovation ut på internationella marknader.

Det är också avgörande att stärka närvaron på strategiska positioner på utvalda marknader och då inte bara vid ambassaderna.

– Ett av våra främsta konkurrentländer Tyskland har exempelvis placerat tusen ingenjörer på nyckelpositioner i indiska delstater och kommuner där de bistår vid offentlig upphandling av kommunala system. Detta kan jämföras med att Sverige har en enda miljöteknikattaché vid ambassaden i Delhi, säger Jennie Cato.

Ändamålsenliga exportförutsättningar för svensk teknikindustri utgör basen för svensk välfärd. En konkurrenskraftig exportsektor med världsledande företag måste bygga på ett gemensamt åtagande mellan näringsliv och stat, fack och akademi - en samlad nationell exportstrategi. En sådan bör innehålla tydliga gemensamma mål och prioriteringar och fokusera på samordning inom regeringskansli och myndigheter samt finansiering och hemmamarknad.

– Vi ser framför oss en konstruktiv och nära dialog med regeringen i de här frågorna. Om industrin får ännu bättre förutsättningar att exportera, skapar vi också fler jobbtillfällen, säger Jennie Cato.