Ekonomer varnar för höga löneökningar

Publicerad 5 oktober 2015 Kontaktperson: Jonas Cohen

LO och en rad svenska fackförbund hävdar att höga löneökningar i den kommande avtalsrörelsen kan sätta ny fart på hjulen i den svenska ekonomin. Men höga löneökningar är en riskfylld strategi för industrin och industrijobben, slår Industrins Ekonomiska Råd fast i sin nya rapport.

I höst ska fack och arbetsgivare lägga fast sina krav och utgångspunkter inför nästa års avtalsrörelse. Inför det är det ekonomiska läget mer intrikat och svårbedömt än på mycket länge, konstaterar Industrins Ekonomiska Råd, fyra oberoende ekonomer som på uppdrag från arbetsmarknadens parter återkommande analyserar läget och utsikterna för svensk och internationell konjunktur.

När facken ska fastställa sina lönekrav brukar de utgå från inflationsmålet på 2 procent, plus industrins produktivitetsökning.

Men i dag, när inflationen saknas och det är högst tveksamt om inflationsmålet kan komma att uppfyllas, är frågan hur industrins och den övriga ar betsmarknadens lönekrav ska formuleras. Skulle facken följa det vanliga receptet hamnar lönekraven nära noll.

För att öka hushållens efterfrågan och den vägen få fart på inflation har Riksbanken på ett helt nytt sätt blandat sig in i leken och pläderat för högre löneökningar. Tanken är att en förhållandevis hög löneökningstakt skulle kunna gynna ekonomisk utveckling i Sverige på kort sikt

Att Riksbanken gör sig själv till en spelare i avtalsrörelsen är mycket ovanligt. Det har välkomnats av LO centralt men inte av arbetsgivarna, som framhållit att den konkurrensutsatta exportindustrin, vars avtal ska styra för den övriga arbetsmarknaden, inte klarar höga prisökningar.

Rådets ekonomer ska inte lägga fram några direkta rekommendationer till parterna inför avtalsrörelsen. Men i rapporten är det ändå tydligt att rådet anser att riskerna med högre löneökningar överväger.

– Ett högt avtal är en väldigt riskfylld strategi för att klara inflationsmålet, säger Mario Gozzo, chefsekonom på Business Sweden.

– Det vore en signal om att svensk arbetskraft blir ännu dyrare jämfört med många andra länder. Vi befinner oss redan i en process där industriföretag lämnar Sverige vad gäller produktionen. Då ska man naturligtvis undvika något som kan påskynda den utvecklingen.

Högre löneökningar skulle främst gynna den inhemska ekonomin, inte den för Sverige så viktiga exportindustrin, konstaterar Industrins Ekonomisks Råd. Däremot skulle förhållandevis låga löneökningar direkt gynna industrin genom förbättrad lönsamhet. Samtidigt kan även en förhållandevis låg löneökningstakt innebära vissa risker, påpekar rådet. Det skulle ytterligare kunna förstärka kronan, till nackdel för industrins lönsamhet.

Oavsett vilka slutsatser fack och arbetsgivare väljer att dra av rapporten är det avgörande att industrins löneavtal fortsätter att sätta normen för hela den övriga arbetsmarknaden, så som det varit sedan 1997, betonar rådet.

Industriarbetsgivarrepresentanter på plats invände att det är långt ifrån säkert att högre löneökningar skulle sätta fart på den inhemska konsumtionen. Trots de senaste årens relativt höga reallöneökningar håller många hushåll igen och föredrar att spara pengar, med tanke på osäkerheten i omvärlden och på arbetsmarknaden.

Teknikföretagens förhandlingschef Anders Weihe påpekade att högre arbetskraftskostnader kan förstärka trenden att svenska företag förlägger alltmer av produktionen utomlands. I dag har de svenska företagen dubbelt så många anställda utomlands som i Sverige. Sedan 2007 har antalet industrijobb minskat med 100 000, även om detta i viss mån är en synvilla, eftersom en hel del anställda nu i stället jobbar som inhyrda via bemanningsföretagen.

 

 

Länk till hela artikeln i Dagens Nyheter hittar du här