En gammal tradition på väg bort

Publicerad 12 augusti 2014 Senast uppdaterad 18 november 2014 av Karin Fjell Hager

Den så kallade traditionsprincipen vid köp mellan näringsidkare ser äntligen ut att skrotas när Justitiedepartementet utreder en övergång till avtalsprincipen. Bengt Kriström, tidigare chef för Teknikföretagens affärsjurister, är en av utredningens experter och har i många år arbetat för att få upp frågan på politikernas bord.

Med avtalsprincipen blir köparens varor skyddade mot säljarens fordringsägare redan genom köpeavtalet. Foto: Eva Lindblad

Traditionsprincipen är ett svenskt unikum. Den innebär att köparen får ett sakrättsligt skydd först när föremålet överlämnas till densamma. Som exempel kan nämnas om ett företag lägger ut tillverkning på en underleverantör. För det beställande företagets räkning tar underleverantören fram ett produktspecifikt verktyg, till exempel en stans. Beställaren betalar för verktyget som sedan används i produktion hos underleverantören. Om underleverantören skulle gå i konkurs har företaget inte rätt till verktyget eftersom företaget inte har eller har haft föremålet i sin ägo.

– Detta brukar förvåna de flesta. Det ”allmänna rättsmedvetandet” utgår från att en köpare måste ha rätt att vid en konkurs få ut det han köpt och betalat, men som råkar finnas i konkursboets besittning, konstaterar Bengt Kriström.

Även om verktyget i sig inte kanske har så stort ekonomiskt värde kan det ta tid att hitta en ny underleverantör och ta fram ett nytt verktyg, vilket leder till produktionsstopp som förstås kan bli kostsamt.

Utredning klar 2015

Sedan 1980-talet har traditionsprincipen engagerat Bengt Kriström. Men det var först i samband med en utredning om konsumentköp 1995 som han började tro att det faktiskt var möjligt att göra något åt saken.  Där konstaterades att man även borde ändra motsvarande regler vid köp mellan näringsidkare.

– Sedan dess har vi gjort ett antal framstötar, men det har varit svårt att få Justitiedepartementet att engagera sig i frågan och politikerna har inte vågat ta i saken.

Tills förra året. Då tillsattes en utredning som ska vara klar 2015. Till den har ett antal sakkunniga, som förre justitierådet och professorn Torgny Håstad, och experter knutits. Experterna representerar olika intressen där Bengt Kriström representerar Teknikföretagen.

Utredningen har hittills inventerat för- och nackdelar med traditions- respektive avtalsprincipen. Dock utan att fatta något beslut om vad man kommer att förespråka.

– Därefter har utredningen studerat hur en lagstiftning om avtalsprincipen kan se ut och vilka andra lagar som kan beröras av en eventuell övergång till avtalsprincipen.

Ser inga nackdelar för industrin med en övergång

 Med avtalsprincipen blir köparens varor skyddade mot säljarens fordringsägare redan genom köpeavtalet. Köparen behöver alltså inte ha föremålet i sin ägo för att få rätt till det.  Bengt Kriström kan inte se att det finns några nackdelar för industrin med en övergång.

– De enda egentliga invändningar som rests är från konkursförvaltare och kronofogdar som befarar att deras utredningar blir svårare. Även banker och finansbolag är för en övergång, vilket väl visar att det inte bör bli svårare att få krediter. Dessutom kan behovet av krediter minska eftersom köpare som får äganderätt genom avtalet också bör bli mer villiga att betala förskott.

Artikel publicerad i vår e-tidning "t:" nr 4 2014. Läs tidningen här!