De nya gymnasieingenjörerna är vinnarna på arbetsmarknaden

Publicerad 16 december 2014 Senast uppdaterad 12 februari 2015 av Torgny Martinsson

Ett glädjebesked för de som väljer den nya utbildningen! I SCB:s prognos för arbetsmarknaden fram till 2035 är gymnasieingenjören den verkliga bristgruppen inom teknikområdet. Prognosen bekräftar därmed att den nya gymnasieingenjörsutbildning som startar runt om i landet nästa höst har framtiden för sig.

Näringslivet behöver en hel serie kompetensprofiler för att täcka olika behov, och här har gymnasieingenjören en viktig funktion att fylla. Foto: Eva Lindblad

En majoritet av dagens gymnasieutbildade ingenjörer lämnar arbetsmarknaden fram till 2035. Samtidigt har återväxten varit praktiskt taget obefintlig ända sedan början av 1990-talet. Då lades den tidigare gymnasieingenjörsutbildningen ned, med motivet att all ingenjörsutbildning skulle bedrivas i högskolan.

De högskoleutbildade ingenjörerna blev därefter snabbt fler och läget bedöms vara balanserat såväl idag som 2035 för de civil- och högskoleingenjörer som kommer ut på arbetsmarknaden. Dessa kommer därför inte att kunna täcka behovet av gymnasieingenjörer – och det bör de inte heller göra. Näringslivet behöver en hel serie kompetensprofiler för att täcka olika behov, och här har gymnasieingenjören fortsatt en viktig funktion att fylla. 

Den 15 december beviljade Skolverket 73 mkr i statsbidrag till 45 av de 68 skolor som ansökt om bidrag. Av dessa 45 skolor avser 20 att erbjuda profilen design- och produktutveckling och 19 profilen produktionsteknik. I det avseendet är utfallet bra för våra medlemsföretag, men från Teknikföretagens sida beklagar vi att staten inte skjutit till förväntade resurser och att många skolor därför fick avslag på sina ansökningar. Detta är naturligtvis särskilt allvarligt med tanke på SCB:s prognos över framtida efterfrågan på gymnasieingenjörer. Frågan om resurstilldelning kommer därför att bli central i vårt fortsatta påverkansarbete.