Trög start för motorfordonsindustrin

Publicerad 22 april 2013 Senast uppdaterad 1 november 2014

2013 ser ut att bli ytterligare ett förlorat år för Europas motorfordonsindustri. Teknikföretagens ekonom Bengt Lindqvist analyserar utvecklingen under årets första kvartal.

När motorfordonsindustrin hackar påverkas stora delar av ekonomin. Allt från komponenttillverkare i plast-, gummi-, stål- och teknikindustri till tjänstesektorer som serviceverkstäder, återförsäljare och försäkringsbranschen påverkas av branschens utveckling. Foto: Eva Lindblad

Motorfordonsindustrin uppvisar som bekant en speciell produktionsstruktur och aktiviteten i branschen får stora spridningseffekter på andra sektorer i ekonomin. 
Allt från komponenttillverkare i plast-, gummi-, stål- och teknikindustri till tjänstesektorer som serviceverkstäder, återförsäljare och försäkringsbranschen påverkas av motorfordonsindustrins utveckling. För att inte tala om de många sköna skattekronor som fordonsindustrin genererar till en och annan finansminister. Man inser därmed lätt att spridningseffekterna på andra verksamheter i en ekonomi är betydande.

Särskilt stora negativa spridningseffekter har fordonsindustrin haft på andra näringsgrenar inom EU, då produktionen av motorfordon minskat med 15 procent mellan den tidigare toppnivån första kvartalet 2008 och fjärde kvartalet i fjol. En omfattande produktionsnedgång under denna period visar Italien med 45 procent, Frankrike 44 procent och Spanien med 38 procent. Tyskland har klarat sig betydligt bättre med en marginell tillbakagång på en procent, vilket är inom statistisk felmarginal.

För Europas del förklaras en stor del av produktionsfallet i motorfordonsindustrin av en omfattande försäljningsminskning av såväl personbilar som tunga fordon inom EU.

I Sverige är produktionsnedgången större än för EU totalt, 44 procent, och är därmed i paritet med Italien och Frankrike. Bakom denna minskning ligger bl.a. en nedläggning av en sluttillverkare med negativa följdeffekter i underleverantörsleden. Utöver detta har naturligtvis också försäljningsnedgången av fordon i Europa slagit hårt mot branschen i Sverige.

Globalt liten ökning, men Europa backar naturligtvis


Ser vi till utvecklingen i det korta perspektivet ökade den globala personbilsförsäljningen med måttliga 1,6 procent under första kvartalet i år jämfört med motsvarande period i fjol. Justerat för marknader som påverkats av påskens förläggning ser det lite bättre ut enligt våra kalkyler - en liten ökning på ungefär tre procent. 2012 steg den globala personbilsförsäljningen med 5,2 procent och utfallet första kvartalet i år pekar således på en ganska svag underliggande efterfrågan.

Enligt Europas branschorganisation för bilindustrin, ACEA, fortsatte de senaste elva kvartalens nedgång i personbilsförsäljningen även under första kvartalet i år. Försäljningen på EU/Efta-marknaden minskade med 9,7 procent jämfört med första kvartalet i fjol (eller med 6,9 procent kalenderjusterat enligt våra kalkyler). Helåret 2012 backade marknaden här med 7,8 procent till 12,5 miljoner. Därmed visar siffrorna för första kvartalet inte någon större tillfriskning.

Jämfört med första kvartalet i fjol klarade sig BMW och Daimler ganska bra på europamarknaden med en sammantagen ökning på knappt en procentenhet. VW gick däremot tillbaka. Fjolårets komet Hyundai/Kia, har nu tappat tempo med en i stort sett oförändrad försäljningstakt.

Det går fortsatt trögt för Ford, GM och PSA med en samlad försäljningsminskning i Europa på 16 procent. Sedan en tid tillbaka visar också dessa tillverkare stora förluster. Enbart i fjol uppgick rörelseförlusten i europaverksamheten för Ford och GM sammantaget till 24 Mdr SEK. PSA:s samlade globala rörelseresultat slutade med en förlust på 13 Mdr SEK.

Rykten i media, som baserar sig på olika bedömare, visar att minst någon av dessa tre måste ta ner skylten eller lämna europamarknaden innan 2017. GM satsar dock friskt, trots förluster, och beslutade nyligen om friska investeringar på fyra miljarder euro till och med 2016.

2013 blir ytterligare ett förlorat år för Europa. Personbilsförsäljningen förväntas minska med fyra procent, enligt analysföretaget LMC. För att få ihop denna siffra ska personbilsförsäljningen börja öka under resten av året jämfört med första kvartalet, vilket i dagsläget kan bli svårt.

Framåt 2017-2018 hoppas många bedömare att försäljningen av personbilar i Europa ska börja närma sig 2004-2007 års försäljningsnivå på 15,0-15,5 miljoner sålda fordon per år. Det är ju inte en helt tokig förhoppning då personbilar har en tendens till att gå sönder eller korrodera när de kommit lite till åren. Ännu så länge är detta förhoppningar och innan dess måste också Spanien, Italien, Portugal och Frankrike se till att betydligt fler invånare än i dag går till jobbet på morgonen.

Upp i USA och Kina

Mot tillbakagången i Europa står en ökning i personbilsförsäljningen på 6,5 procent i USA och 13,5 procent i Kina under första kvartalet. För USA:s del bromsades således tillväxttakten jämfört med tillväxten i fjol på 13,3 procent. 14,4 miljoner fordon såldes här 2012 och i år ligger genomsnittsprognosen på 15,3 miljoner.

För svenskt vidkommande är ett högt europaberoende mindre positivt för tillfället. Av Volvo personvagnars globala personbilsförsäljning utgör 55 procent försäljning på Europamarknaden. Den negativa utvecklingen här slår naturligtvis igenom i företagets totala försäljningssiffror.

Till motorfordonsindustrin i Sverige hör också leverantörer som bland annat säljer till produktionsanläggningar i Europa. För dessa är inverkan av fallande försäljnings- och produktionsvolymer i Europa också mindre uppmuntrande. Hela 81 procent av bildelsexporten (enbart teknikprodukter SNI 292-293, till alla motorfordon och inte bara personbilar) går till EU. I fjol backade denna bildelsexport med 5 procent och enligt uppgifter från januari med 12 procent i årstakt

Den totala motorfordonsexporten (teknikdelar, personbilar, lastvagnar, bussar) från Sverige minskade i januari i år med 17 procent i årstakt. Till EU var nedgången 23 procent.

Tungt för tunga fordon

Även försäljningen av tunga lastvagnar i Europa går dåligt. För svenskt vidkommande är även här europamarknaden av stor vikt då 56 procent av exporten går till EU/Efta.

För EU släpar ännu så länge försäljningssiffror för första kvartalet för den totala marknaden. Efter en nedgång på sex procent i fjol har följt en minskning i registreringar av tunga lastvagnar med 15,8 procent under de två första månaderna i år jämfört med motsvarande period i fjol (-13,8 procent kalenderjusterat). Utan BNP-tillväxt i EU i år (+/0 procent i år enligt Consensus Forecast) har vi här svårt att se en försäljningsexpansion för lastvagnar. Det måste därutöver till en rejäl BNP-tillväxt i EU innan marknaden för tunga lastvagnar visar samma starka utveckling som under 2005-2007 även om tidpunkten närmar sig när utbytesbehovet förväntas öka som en följd av stigande genomsnittsålder på vagnparken.

 

Fotnot:
Med motorfordonsproduktion inom EU och Sverige menas IPI NACE 29 från Eurostat respektive SCB.

Data från global personbilsförsäljning är från analysföretaget LMC Automotive. Det finns en hel del analysföretag, nationella statistikinstitut och branschorganisationer som samlar på siffror för motorfordonsindustri. Alla siffror skiljer sig åt av metodskäl. Skillnaderna är inte så stora.

Säsongrensat har personbilsförsäljningen i EU minskat från nivån 4,06 miljoner fordon under sista kvartalet 2007 till 2,77 miljoner under första kvartalet i år. Nivån under första kvartalet i år var den lägsta sedan 1993. Krisåret 2009, då den ekonomiska tillbakagången var den djupaste sedan 1930-talet, borde försäljningsnivån varit lägre. Så var inte fallet, då den stimulerades av skattesubventioner.

Säsongrensat har registreringar i EU av tunga lastvagnar minskat från nivån 85,5 tusen fordon under första kvartalet 2008 till 54 tusen fordon sista kvartalet i fjol.