Svag start på första kvartalet

Publicerad 1 november 2014

Efterfrågan från EU är fortsatt låg och såväl intjäningsförmåga som marknadsandelar påverkas negativt av en stark växelkurs. Teknikföretagens ekonom Bengt Lindqvist summerar årets första kvartal.

Exporten till Tyskland minskade med 26 % i årstakt i januari, vilket är en högre nedgångstakt än under en enskild månad under eländesåret 2009. Det var framför allt motorfordon och telekom som stod för nedgången. Foto: Eva Lindblad

Under första kvartalet i år visade Teknikföretagens konjunkturbarometer på lågt kapacitetsutnyttjande och låg efterfrågan på arbetskraft. Visserligen ökade orderingången från exportmarknaden för en handfull företag, men detta har ännu inte visat sig ökad faktisk export.

Efter fjolårets tillbakagång har såväl total varuexport som total teknikexport från Sverige fortsatt att minska under första kvartalet i år. Ännu så länge finns bara siffror till och med februari, och även om mars skulle överraska positivt blir första kvartalet i år i genomsnitt ett svagt kvartal.

Då sifferinsamlingen för varuhandeln är mycket omfattande med över 9 000 varugrupper tar det en stund att leverera indata från företagen och sammanställa dessa till bearbetade data enligt alla konstens regler. På mer detaljerad nivå finns t.o.m. bara exportsiffror för januari. I dessa detaljerade data återfinns teknikvaror.

Siffrorna visar att teknikexporten från Sverige minskade med 9 procent i januari i år jämfört med januari i fjol, kalenderjusterat för skillnader i antal arbetsdagar. Detta är ungefär i samma nedgångstakt som för helåret i fjol. Preliminära uppgifter för den totala varuexporten i februari visade en nedgång med 6,5 procent i årstakt. Teknikexporten följer dessa totala siffror, då den utgör ungefär 45 procent av den totala varuexporten, vilket betyder att även teknikexporten minskade i februari.

Förklaringar till denna dåliga utveckling är främst att efterfrågan från vårt största marknadsområde, EU, är fortsatt låg och att vår intjäningsförmåga och marknadsandelar påverkas negativt av en stark växelkurs.

Tyskland av alla länder

Ser vi till teknikexport från Sverige per land blev den enskilt största exportmarknaden inom EU – Tyskland - en besvikelse. Exporten minskade med näst intill ofattbara 26 procent i årstakt i januari, vilket är en högre nedgångstakt än under en enskild månad under eländesåret 2009.

Det var främst en omfattande minskning i teleexporten (40 procent) och i export av motorfordon (50 procent) som bidrog till den totala minskningen i export till Tyskland. Maskinindustrin klarade sig undan med en tillbakagång på 12 procent.

En nedgång i teknikexport till Tyskland var i och för sig väntad mot bakgrund av att teknikproduktionen i Tyskland minskade med 3 procent i volym i årstakt i januari och då nedgången i produktionen för tysk motorfordonsindustri var 9 procent. Nedgången i Sveriges teknikexport till Tyskland är särskilt oroande mot bakgrund av att Tysklands totala teknikimport bara minskade med 7 procent i årstakt i januari. Men som siffrorna avslöjar ovan var det alltså främst två svenska exportbranscher som backade rejält och framför allt en handfull stora exportföretag. Minskningen i maskinexporten till Tyskland följde minskningen i den totala maskinimporten till Tyskland i januari och höll därmed ställningarna jämfört med andra importörer.

Låg efterfrågan på maskinutrustning

Efterfrågan på maskinutrustning minskade i fjol i Tyskland och särskilt under sista kvartalet. Totalt avtog maskininvesteringarna i hela ekonomin med 9 procent i årstakt under fjärde kvartalet. Orderingången för tysk maskinindustri från hemmamarknaden och lågt kapacitetsutnyttjande i industrin talar inte för någon ökning i år heller. Nu indikerar dock siffror för såväl orderingång för maskinutrustning som kapacitetsutnyttjande i Tyskland för de två första månaderna i år att det inte är en fråga om något fritt fall och att nedgången i maskininvesteringar t.o.m. kan komma att bli något mindre än fjolårets 3 procent.

Stort fall till Iberiska halvön

Exporten till Spanien visar närmast fortsatt fritt fall. I fjol backade teknikexporten från Sverige med 20 procent och i januari i år med 30 procent i årstakt. När teknikexporten till Spanien var som högst 2007 uppgick den till 16 Mdr SEK. I fjol hamnade den på 6,6 Mdr. Särskilt stor nedgång 2007-2012 visar teleexporten, från 1,6 Mdr till 259 Mkr (-85 %) samt exporten av motorfordon, som gått från 5,3 Mdr till 1,6 Mdr (-70%). Med fortsatt minskad BNP-tillväxt i år som t.o.m. förväntas bli högre än i fjol, räknar vi med att teknikexporten till Spanien hamnar på 1995 års nivå eller 5,5 Mdr SEK i år.

En låg efterfrågan på teknikvaror från Sverige i Frankrike och Storbritannien fortsätter också. I fjol minskade teknikexporten med 10 procent vardera till dessa länder och en lika stor nedgångstakt fortsatte i respektive land i januari i år. En förväntad marginell ökning i total ekonomisk tillväxt sammantaget för Frankrike och Storbritannien, men med minskad industriproduktion och minskade investeringar i år, gör att den svenska teknikexporten naturligtvis förväntas minska.

Finns det något slut på låg efterfrågan inom EU?

Nej, inte på kort sikt. Det finns åtskilliga skäl varför den låga efterfrågan består under lång tid framöver.

  • Problemen att på ett trovärdigt sätt sanera de värst utsatta ekonomierna, inte bara inom EMU utan också i Storbritannien, kvarstår. Osäkerheten har inte minskat.
  • Köpkraften inom EU har eroderats genom en mycket svag arbetsmarknad. Den öppna arbetslösheten inom EU har ökat från som lägst 16 miljoner personer 2008 till 25,7 miljoner i slutet av förra året. Samtidigt har antalet anställda minskat från 222 miljoner personer tredje kvartalet 2008 till 215,5 miljoner sista kvartalet i fjol.
  • Inom EMU visar sig denna erodering av köpkraften i att hushållens disponibla inkomster i löpande priser ökat med marginella 3 procent sedan första halvåret 2008. Med en sådan eländig utveckling blir det inte mycket över till konsumtionsexcesser.
  • Vinstsituationen i näringslivet inom EMU är återigen svag och EBITDA var på samma nivå fjärde kvartalet i fjol som under motsvarande period 2011. Ingen vinsttillväxt gör att företagen varken vågar investera eller anställa i någon större omfattning.

Oproportionellt stort beroende


Drygt hälften av teknikexporten från Sverige går till EU, vilket ger oss ett högt handelsberoende Därutöver har området varit allt annat än dynamiskt de senaste decennierna. EU:s andel av världens BNP är i dagsläget 25 procent. Denna andel har minskat från en tredjedel för tjugo år sedan och enligt IMF:s medelfristiga prognos fram till 2016 förväntas den sjunka till 20 procent.

Att ställa om ett högt exportberoende av EU är lättare sagt än gjort. I frånvaro av ekonomiska mirakel inom denna region, får vi rikta in oss på låg efterfrågan från detta marknadsområde inte bara i år utan även flera år framöver.

Finns det inga ljusglimtar?

Det finns ljusglimtar. Efterfrågan på teknikvaror från Sverige från det rika Norge ökar. Även till USA gick exporten hyfsat då bil- och teleexport visar lite plus i januari i år. Båda dessa varugrupper är i behov av ökad export till USA. Exempelvis har bilexporten till USA minskat med 55 procent mellan 2007 och 2012.

BRIC då?

Exporten till BRIC-länderna visade redan i fjol en omfattande tillbakagång, eller minus 15 procent. Enligt skolboken skulle detta inte ha skett, då dessa länder sammantaget ändå visade en hygglig tillväxt. I praktiken är dock verkligheten många gånger annorlunda än teorin. Exporten av investeringsvaror växte förvisso relativt bra till BRIC i fjol, men två andra tunga exportbranscher, teleprodukter och motorfordon, minskade med 35 procent sammantaget.

Siffrorna för BRIC för januari visade sammantaget fortsatt elände. Ryssland och Kina visade glädjande positiva siffror och teknikexporten från Sverige ökade i januari. Å andra sidan föll exporten stort till Indien och Brasilien.

Konjunkturindikatorer

Konjunkturindikatorer som presenterats i mars och i början av april visar ett litet bakslag. EU27 ”Business climate index” (BCI) för teknikföretag tappade fart i mars efter en relativt hyfsad uppgång mellan oktober i fjol och februari i år. BCI är ett sammansatt index över företagens egen rapportering av orderstockar, lager och syn på framtiden. Bland annat ligger ökad osäkerhet i såväl Cypern som politisk turbulens i Italien bakom försämringen i BCI i mars.

Teknikföretag i Tyskland, som väger tungt i dessa siffror, blev lite mer negativa i mars. Särskilt tysk personbilsindustri som utöver en totalt fallande Europamarknad nu också möter en minskad försäljning på hemmamarknaden som tilltagit jämfört med i fjol.

Varje månad sammanställs också ett index för tillverkningsindustrin i många länder där inköpschefer får göra sin stämma hörd om hur de ser på industriaktiviteten. För EMU:s tillverkningsindustri gick index tillbaka i mars jämfört med februari och ligger under index 50 som i normalfallet innebär kontraktion i industriproduktion. Utfallet i index indikerar att industriproduktionen för EMU förväntas falla med 2-3 procent i årstakt under första kvartalet i år. I fjol minskade industriproduktionen med 2,3 procent och således förväntas tillbakagången för industrin ligga kvar i samma härad även under första kvartalet i år. En positiv tolkning av detta är att det i vart fall inte gått mer utför.
I Tyskland, som även i denna statistik väger tungt, föll index ner i kontraktionszonen eller under index 50. I Frankrike och Italien fortsätter recessionstendenserna för industrin. För Italiens del är index tillbaka på samma låga nivå som under andra kvartalet i fjol.

Mer positivt

Mer positivt var att detta index för tillverkningsindustrin i Sverige förbättrades i mars och indikerar en begränsad ökning i industriproduktion. Index i USA låg också kvar i den s.k. expansionszonen, men här var utfallet i mars sämre än i både januari och februari i år.

I Ryssland, Brasilien och Indien indikerar detta index en begränsad ökning i industriproduktion, men samtidigt försämrades index i mars i dessa tre länder jämfört med februari. Utfallet i Japan noterades över index 50 för första gången sedan maj i fjol. Detta sammanhänger bl.a. med fallande valutakurs, vilket till viss del kickat igång exportindustrin.

Väger samman

Om vi väger samman inköpschefernas index för tillverkningsindustrin för EMU, USA, Kina och Japan efter dess relativa storlek 2010 (efter förädlingsvärde i USD) försämrades index något. I mars hamnade index på 49,8 mot 50,4 i februari. I mars i fjol uppgick index på motsvarande sätt till 51,5. Således indikerar detta sammantaget en fortsatt svag situation för global tillverkningsindustri.

De blandade signalerna för konjunkturindikatorer som dykt upp är rätt typiska när konjunkturutvecklingen inte riktigt vet vart den ska ta vägen och när efterfrågan haltar mellan länder och regioner.

Den låga efterfrågan består dock för vår del som en följd av det höga beroendet av Europa och vi hoppas att det inte går mer utför i år än i fjol för teknikföretag i Sverige. Ett starkare andra halvår i år, som merparten av globala prognosmakare förväntar sig, är ännu bara förväntningar.