Större osäkerhet inför 2014

Publicerad 7 oktober 2013 Senast uppdaterad 3 november 2014

Baserat på tillgänglig statistik och våra egna undersökningar gör Teknikföretagens ekonom Bengt Lindqvist en genomgång av årets tre första kvartal för teknikindustrin i Sverige och globalt. En sak är säker, osäkerheten inför 2014 har ökat.

Det konjunkturindex som presenterades i samband med Teknikföretagens konjunkturbarometer för tredje kvartalet indikerar att produktionsnivån under tredje kvartalet kommer att öka något jämfört med andra kvartalet. Foto: Eva Lindblad

Vår barometer för tredje kvartalet 2013 hade rubriken trög återhämtning. Det är naturligtvis självklart att återhämtningen är trög då bara en handfull av våra exportmarknader visar någon form av acceptabel efterfrågan. Teknikföretag i Sverige har ändå lämnat botten bakom sig och sedan januari har produktionsnivån stigit något. Särskilt hög produktionstillväxt visar tillverkare av motorfordon och maskinindustri. I tele-och elektronikindustri och för tillverkare av elmaskiner lyser dock tillväxten med sin frånvaro.

Som vanligt tar det väldigt lång tid innan utfallet av ekonomisk statistik för tredje kvartalet finns tillgänglig. Om några veckor presenteras s.k. korttidsstatistik för augusti. Vi har ändå en ganska bra översikt över hur tredje kvartalet kommer att gestalta sig.

För att göra en mycket, mycket lång historia lite kortare: 
Produktionsnivån för teknikföretag i Sverige började avta redan under andra halvåret 2011 i samband med att den andra fasen av den finansiella krisen inom EMU inleddes. Produktionsnivån fortsatte ändå att vara relativt hög under första halvåret 2012. Men under andra halvåret i fjol kom en mer omfattad nedgång i efterfrågan och produktionsnivån föll med sex procentenheter jämfört med första halvåret. I vintras nåddes en botten och från januari i år har produktionsnivån för teknikföretag ökat med 4 procent till och med juli.

Produktionsnivån har ökat särskilt mycket för tillverkare av motorfordon mellan januari och juli i år eller med hela 26,8 procent och med 7,2 procent i maskinindustrin. Å andra sidan är produktionsnivån i dagsläget vardera tio procent lägre än tidigare produktionstopp från 2011 för tillverkare av motorfordon och från 2012 för maskinindustrin.

Begränsad återhämtning


I tele-och elektronikindustrin har däremot produktionsnivån minskat med hela 15 procent sedan januari. För tillverkare av elmaskiner, med en förvisso notorisk volatil produktionsutveckling, är produktionsnivån oförändrad sedan januari. Denna ganska olikartade utveckling inom delbranscher betyder att produktionsnivån sammantaget alltså bara ökat med 4 procent sedan januari.

Vårt konjunkturindex som presenterades i samband med barometern för tredje kvartalet indikerar dock att produktionsnivån under tredje kvartalet i år kan komma att öka något jämfört med andra kvartalet. Således var första halvåret i år ett halvår av återhämtning från en låg nivå, en återhämtning som fortsätter i begränsad omfattning under andra halvåret i år. Vi återkommer med en mer utförlig ekonomisk översikt för teknikföretag 2013-2014 i november på mässan Elmia Subcontractor.

Helt klart är att osäkerheten inför 2014 ökat som en följd av att den politiska sektorn i USA inte levererar.

Negativ inverkan på tillväxten

Antag följande: USA och Kina går in i en ekonomisk tillbakagång som inte bara är djup utan också långvarig och att dessa två länder dessutom gör det samtidigt. Nej, nu tänker vi på något annat.

I USA drivs tillväxten för närvarande av husbyggande och bilinköp. Totalt förväntas 950 000 bostäder byggas i år mot 780 000 i fjol. Bilförsäljningen ser ut att nå 15,5 miljoner enheter mot 14,4 miljoner 2012.

Problemet är kanske att vi aldrig kanske får reda på om så blir fallet. Statistikmyndigheterna har släckt lampan nu i början av oktober och gått hem som en följd av budgetnedskärningar. Dessa nedskärningar har redan haft och kommer garanterat att få en negativ inverkan på tillväxten framöver. Nu ska landet ändå ha en applåd för att det federala budgetunderskottet minskat från knappt 1300 Mdr USD år 2011 till drygt 650 Mdr i år samtidigt som sysselsättningen i landet ökat i en takt som bara EU-länderna kan drömma om.

För teknikföretag i USA har tillväxten avtagit efter två år av hög tillväxt på vardera 7,5 procent per år 2011-2012. I augusti ökade produktionsvolymen för teknikföretag med 4,5 procent i årstakt. Vi har inte ändrat vår bedömning från i våras utan räknar med att produktionsvolymen ökar med ungefär 4 procent i år.
Utsikterna inför nästa år är hyfsade oaktat osäkerhet för offentliga finanser, om det nu i dagsläget överhuvudtaget går att tänka bort dessa finanser. Men underliggande ekonomiska fundamenta för teknikföretag är hittills starka i form av vinstmarginaler och soliditet.

När går Kina in i väggen?

Är det magstarkt att påstå att Kina förr eller senare kommer till en tidpunkt då landets ekonomi kommer att krympa? Ja, kanske. Det är samtidigt få länder som klarat av att visa en så pass formidabel tillväxt med en makalös hög investeringstillväxt som landet visat under flera år utan att komma till en punkt med ekonomisk kontraktion. Det kan finnas många förklaringar till en kontraktion, exempelvis företag och hushåll som blir överbelånade i högre omfattning än i dag med skuldkris som följd, överkapacitet i industrin eller att investeringar inte kanaliserats till projekt där avkastningen är som högst som en följd av reglerad kreditmarknad.

Lönekostnader ökar och arbetskraften blir dyrare. Redan i fjol minskade antalet personer i arbetskraften och det kommer inte blir fler att tillgå de kommande åren. Inte minst kommer antalet personer 15-34 år att minska fram till år 2020 eller med omkring 5-6 miljoner personer.

Landet har behov att övergå från kvantitet till kvalitet i termer av investeringar och med stigande lönekostnader ökar behovet av rationaliseringsutrustning. Positivt är att Kina faktiskt ökar sin automatiseringsgrad. Antalet sålda industrirobotar var fler än i USA under 2012 men fortsatt färre än i Japan. Landet är således på god väg till en annorlunda produktionsapparat.

Fortsatt rationalisering i industrin kan frigöra resurser till servicesektorn som vid en fortsatt förväntad minskning i landets arbetskraft de kommande åren annars kan få svårt att expandera. Positivt är att investeringstillväxten i jordbrukssektorn ökar i mycket hög grad vilket också kan frigöra resurser till förhoppningsvis andra växande inhemska sektorer.

Innan och om Kina går igenom en ekonomisk kontraktion kan konstateras att den genomsnittliga BNP-tillväxt vi sett 2000-2012 på i genomsnitt 9,5 procent per år avtagit. I år förväntas den nå 7,5 procent. Genomsnittsprognoserna ligger på omkring 7 procent nästa år med ytterligare en försvagning 2015-2016. En så pass lång prognoshorisont som 2015-2016 är dock inte meningsfull att kvantifiera.

Produktionstillväxten för teknikföretag i Kina ser ut att nå 10,5 procent i år jämfört med 9,5 procent i fjol. Bidraget till denna lite högre tillväxttakt går att finna i motorfordonsindustrin där tillväxten tilltagit något i år. Här är kvalitén på siffrorna lite bättre än i andra delbranscher då man som ”back-up” har bra koll på faktiskt producerade enheter. Med lite lägre förväntad BNP- tillväxt nästa år förefaller det rimligt att anta att tillväxten avtar något för teknikföretag och hamnar någonstans i storleksordningen 9 procent för 2014.

Teknikexporten från Sverige till Kina fortsätter att minska

Teknikexporten från Sverige till Kina fortsätter att minska. I fjol backade exporten med 1 Mdr SEK jämfört med året innan till 19,7 Mdr. De sju första månaderna i år har teknikexporten till Kina minskat med 7 procent. Att nedgången sammantaget inskränkt sig till 7 procent beror på en mycket hög i exporttillväxt för motorfordon och delar till dessa. Volvo har ju som bekant sålt ganska bra i Kina samtidigt som de håller på att bygga upp produktionskapacitet i landet.

Även en del, men inte alla maskinsegment, visar bra exportökning. Sammantaget minskar dock maskinexporten med tre procent för de sju första månaderna i år som en följd av att exporten för tillverkare av maskiner till andra tillverkande industrier inklusive anläggningsmaskiner minskar kraftigt.

Vi ska dock inte vara allt för ledsna då den totala teknikimporten av maskiner till Kina minskar en hel del eller 14 procent första halvåret i år i lokal valuta jämfört med motsvarande period i fjol (ungefär lika stor nedgång i SEK). Den totala maskinimporten till Kina har minskat sju kvartal i rad trots fortsatt finfina inhemska investeringssiffror. Detta händer då och då, eftersom ekonomisk statistik i Kina är av låg kvalitet.

Spanien verkar ha lämnat det värsta bakom sig

Teknikföretag i Sverige möter fortfarande en svag efterfrågan från Europa. Inom EU och inom Euroområdet görs bara ännu så länge marginella ekonomiska framsteg. Arbetslösheten är fortsatt hög i EMU med 12,1 procent av arbetskraften vilket är den högsta nivån sedan harmoniserad statistik kan följas bakåt till 1993. Hög arbetslöshet i Europa skapar naturligtvis ingen större konsumtionsvilja hos hushållen. En direkt återspegling av detta är låg personbilsförsäljning, den lägsta på tjugo år.

Bilden är samtidigt polariserad. Tyskland är i en klass för sig och har under senare år stärkt sin konkurrenskraft. Trots små framsteg har de större länderna Italien, Frankrike och Spanien fortsatta problem som ibland känns oövervinnerliga.

I Spanien har dock aktiviteten i industrin på senare tid börjat se lite bättre ut. Inte minst har motorfordonsindustrin kommit igång. Ett stort bidrag till bilindustrins lyft kommer emellertid från stora starka Tyskland och främst Volkswagen som med sin nya produktionsfilosofi MQB sparkat igång koncernens spanska sorgebarn, SEAT.

S.k. tekniska derivat av Volkswagens framgångsrika bilmodell Golf som på SEAT-språk heter Leon, har gett en positiv inverkan på tillväxten i spansk motorfordonsindustri. I övrigt skruvar också VW bl.a. ihop Audi Q3 och VW Polo i Spanien. Försäljningen av Audi Q3 har ökat på Europamarknaden i år medan VW Polo däremot gått tillbaka lite försäljningsmässigt.

Utöver lite högre aktivitet i motorfordonsindustrin förefaller Spanien ha lämnat det värsta bakom sig, åtminstone tillfälligt. EU-barometern för teknikföretag i Spanien visar ett allt bättre utfall. Läget är naturligtvis betydligt sämre än normalt, men färre teknikföretag beklagar sig över en allt för liten orderstock i dagsläget jämfört tidigare i år, för att inte tala i jämförelse med de senaste åren.

Produktionsnivån har ökat med några procentenheter sedan i vintras i maskin- och bilindustri och med lite tur kan därmed produktionsnivån för teknikföretag sammantaget bli oförändrad i år jämfört med i fjol. Observera dock att produktionsnivån för teknikföretag i Spanien i dagsläget är 35 procentenheter lägre än toppåret 2007 eller året innan finanskrisen slog till.

Återverkningar av problemen i Spanien syns också i Sveriges teknikexport som för perioden 2007-2012 minskat med 60 procent och hamnade ifjol på låga 6,5 Mdr SEK. Landet har en lång väg kvar. Innan finanskrisen slog till gick 20,5 miljoner spanjorer till jobbet. I dag är den siffran 3,8 miljoner lägre.

Tyskland i en klass för sig

Varje månad pejlar forskningsinstitutet IFO av stämningsläget i det tyska näringslivet. Optimismen har tilltagit även här under loppet av 2013, trots lite variationer de senaste månaderna. Index över näringslivets uppfattningar över det faktiska affärsläget nådde 111,4 med 2005=100 att jämföra med 108,1 i januari. Innan eländet inom EMU slog till på allvar under 2011 stod index i 123,2 i juni detta år.  Men läget uppfattas således bättre än i vintras. Samtidigt skulle utfallet kunna varit betydligt starkare om det bl.a. inte vore för dålig aktivitet hos Tysklands största handelspartners inom EU eller Italien och Frankrike.

IFO:s index för teknikföretag i Tyskland rörande uppfattningen om orderstocken, visade en förbättring i september. Visserligen anser något fler företag orderstocken som liten jämfört med de som anser den som stor, men utfallet är klart bättre än i vintras även här. Netto (stor – liten) blev utfallet i september -11 mot - 23 i januari i år. Den absolut största förändringen i detta avseende visar tysk bilindustrin med ett utfall på - 2 i september mot - 32 i januari i år.

I september i år började också tysk personbilsindustri kvickna till ordentligt med en liten nätt produktionsökning i volym på 14 procent jämfört med september i fjol. En indelning efter tillverkare är ännu inte tillgänglig, men vi misstänker att VW med Audi, Daimler och BMW ligger bakom siffrorna. GM och Ford är inte de första vi tänker på i detta avseende. Med en svag inledning av året är produktionen av personbilar oförändrad 4,1 miljoner enheter för de tre första kvartalen i år jämfört med motsvarande period i fjol.

Trots lite bättre utfall av både faktisk produktion och i barometerundersökningar blir det svårt för tyska teknikföretag sammantaget att expandera volymmässigt i år. I fjol var produktionstillväxten oförändrad efter en expansion på hela 12,5 procent under 2011. Med lite högre förväntad produktionsnivå under innevarande halvår jämfört med första halvåret i år förefaller det som om produktionsvolymen blir oförändrad även i år.

Konsumenter lite mer optimistiska

Trots en hög arbetslöshet inom EU och EMU har hushållen i Europa rapporterat ökad optimism i stort sett månad för månad sedan i vintras enligt EU-barometerns s.k. konsumentindikator. Denna indikator har visat en särskilt stor förbättring i Italien och Spanien och även under de tre senaste månaderna också i Frankrike. Å andra sidan visar olika delar av detta index intressant utveckling i respektive land.

I Italien har indikatorn stigit kraftigt sedan i vintras. Indikatorn byggs upp av fem frågor eller hur landets och den egna ekonomin har utvecklats och förväntas utvecklas det kommande året samt om hushållen anser det förmånligt att köpa kapitalvaror för tillfället. Här visar samtliga variabler en påfallande förbättring. Att det skulle bli någon konsumtionsfest i Italien, om tillväxten tilltar, likt den vi sett i ett välkonsoliderat Norge sedan flera år tillbaka är dock att önska lite för mycket.

Konsumentförtroendet i Spanien visar ungefär samma trend som Italien. Såväl det egna hushållets som landets ekonomi anses ha förbättrats och förväntas också förbättras det närmaste året.  Krisen i Spanien var annorlunda än i andra EMU-länder när den inleddes 2008 då den var ett resultat av en spekulativ byggboom. På delfrågan i EU-barometern om hushållet planerar att köpa eller bygga hus är ju knappast resultatet överraskande eller ett nej av en överväldigande majoritet. Det senaste utfallet är det mest negativa sedan mätningarna startade 1990.

Tyska konsumenter är dock inte direkt mer optimistiska över sin egen framtida ekonomi i dagsläget jämfört med ett halvår sedan. Optimismen om landets kommande ekonomiska situation har dock förbättrats avsevärt.

10 upphöjt till fjorton

Det ser sammantaget lite ljusare ut för många EU- och EMU länder jämfört med bara några kvartal sedan. En viktig faktor för de kommande åren är att en trovärdig sanering av såväl offentlig som finanssektorns ekonomi fortsätter.

Enligt EU-kommissionen förväntas den offentliga sektorns samlade statsskuld för EU27 uppgå till knappt 89,8 procent av BNP i år. I reda pengar betyder det ungefär 100 000 000 000 000 svenska, och på senare tid apprecierade, kronor. 
Det låter ju jättebra. Någons skuld är en annans tillgång. Problemet är att värdet på tillgångarna är högst osäkert vilket som bekant har skapat och skapar lite obehagligheter.

En och annan krona placerade i detta skuldberg skulle kunna användas lite mer produktivt. Varför inte i ett mindre teknikföretag i Sverige som många gånger får tjafsa med bankkamreren om en fjuttig checkräkningskredit? Garanterat en bättre placering och mer säkert än statsobligationer i mindre kreditvärdiga EU-länder. Dessutom skulle långivare säkert vara välkomna på besök och får då se en väldigt trevlig produktionsanläggning i stället för tråkiga möteslokaler i en offentlig institution.

Det absolut viktigaste för att Europa ska komma igång ordentligt är att näringslivets vinster måste tillåtas fortsätta att växa och det ordentligt. I fjol ökade EBITDA för EMU ländernas näringsliv exkl. finanssektorn med mediokra 0,6 procent. Nu visar EBITDA lite högre tillväxt för andra kvartalet i år, men bara med begränsade 2,5 procent i årstakt.

Utan tillfredsställande vinster vågar vare sig industri eller tjänstesektor anställa eller investera samtidigt som personer i anställning lever farligt om avkastningskraven inte uppfylls. Med utebliven eller medioker sysselsättningstillväxt blir det inte heller med automatik någon exceptionellt hög tillväxt i skatteintäkter eller lägre utgifter för offentlig sektor.


Fotnot

En skröna om investeringsexcesser med ett litet mått av sanning är den från 1990 då markvärdet av ytan på en parkeringsplats i Tokyo översteg markvärdet av hela Manhattan i New York. Vi hoppas att en parkeringsplats i Beijing eller Shanghai inte kommer att visa en likartad värdering.

Källan för Kinas befolkningsprognos för personer i arbetskraften 15-34 år är ILO. Övriga källor är nationella statistikbyråer, VDA, IFO, DG EcFin och International Federation of Robotics.