Stabilare utsikter

Publicerad 10 juli 2013 Senast uppdaterad 1 november 2014

Nedgången under andra halvåret i fjol överraskade för många teknikföretag. Men konjunkturindikatorer som presenterats på senare tid visar ett visst mått av stabilisering av efterfrågan för teknikföretag. Fortfarande är dock efterfrågan betydligt lägre än normalt och 2013 blir ett år som vi snabbt vill lägga bakom oss, skriver Teknikföretagens ekonom Bengt Lindqvist.

Sett till delbranscher inom teknikindustrin i Sverige har produktionsnivån ökat sedan i vintras för de två största delbranscherna maskin-och motorfordonsindustrin. Foto: Eva Lindblad

Siffror för första halvåret har naturligtvis ännu inte presenterats då juni månad knappt har passerats. Insamling och bearbetning av data tar en bra stund för statistikmyndigheter att sammanställa och för företag att rapportera efter alla konstens regler. För perioden januari – maj i år har dock produktionsvolymen för teknikföretag i Sverige minskat med 6,7 procent jämfört med motsvarande period i fjol. Senaste data för maj visar dock att produktionsnivån för teknikföretag har ökat något sedan botten i januari-februari i år. Vi har tidigare räknat med att produktionsnivån successivt kommer att öka under loppet av 2013 och den bedömningen kvarstår. I genomsnitt förväntas dock produktionsnivån minska med 2 procent i år jämfört med i fjol.

Att aktiviteten kan förbättras framöver stöds nu också av OECD:s så kallade ledande indikator. Denna indikator, som sammanställs av en mängd ekonomiska variabler som exempelvis ränteläge, penningmängd, börskurser, arbetade timmar och orderingång, har ökat månad för månad de senaste åtta månaderna. Sambandet mellan indikatorns förändring och industriproduktionens förändring för såväl OECD området som för EMU -länderna är mycket starkt och stabilt och har varit så i över tjugo år. Då indikatorn leder utvecklingen för industrin med mellan 3-6 månader talar en hel del för lite högre fart efter sommaren.

Ökad produktionsnivå för maskin och motor


Sett till delbranscher inom teknikindustrin i Sverige har produktionsnivån ökat sedan i vintras för de två största delbranscherna maskin-och motorfordonsindustrin. I viss mån har detta också dragit upp produktionsnivån för många underleverantörer till dessa två branscher i metallvaruindustrin.
Trots att produktionsnivån ökat i maskinindustrin sedan i vintras låg nivån hela 12 procent lägre i maj i år än motsvarande månad i fjol. Det första halvåret i fjol var relativt starkt för maskinindustrin men följdes senare av en omfattande tillbakagång under andra halvåret och under vintern.

I motorfordonsindustrin var produktionsnivån i maj i år marginellt högre än i maj i fjol. Här följer produktionsutvecklingen tidigare aviserade planer om högre produktionstakt hos en del fordonstillverkare. Den volatila utvecklingen för tillverkare av elmaskiner och teleutrustning har fortsatt. Produktionsnivån kan i dessa branscher öka respektive minska med upp till 15 procent, ibland 20 procent från en månad till en annan vilket komplicerar bilden.

Minskad export

Bakom det svaga efterfrågeläget och en minskad produktion för teknikföretag i Sverige ligger naturligtvis fortfarande problemen inom EU och framför allt för Europas monetära union. Problemen här har som bekant också gett negativa spridningseffekter till andra delar av världen. Utöver minskad export till EU har teknikexport från Sverige till länder utanför EU också påverkats negativt. 
För exporten finns dessvärre bara uppgifter till och med april. Dessa siffror visar att teknikexport till BRIC-länderna minskat med 9 procent under perioden januari-april i år. Efterfrågan är förvisso högre i USA och Norge men här har inte heller teknikexport från Sverige visat någon exceptionell styrka utan minskat med 10 procent till USA medan den varit oförändrad till en i övrigt näst intill överhettad norsk ekonomi. TIll USA påverkas dock exporten negativt i år av att fjolårets starka maskinexport nu klingat av.

Utöver att internationell efterfrågan är svag påverkas naturligtvis teknikexport från Sverige också negativt av en stark växelkurs vilket försämrar intjäningsförmågan och möjligheten till ökade exportpriser i svenska kronor. Exempelvis minskade exportpriser för teknikvaror sammantaget med fyra procent i årstakt i SEK i maj i år. Konkurrerande teknikföretag inom EMU höjde däremot sina exportpriser med 0,8 procent i årstakt i maj.

För teknikföretag var produktionsnivån i maj oförändrad jämfört med april. I media framställdes maj månad för industrin som mycket svag med ett kraftigt fall i produktionsnivå jämfört med april vilket också var sant enligt de uppgifter som publicerats. Det är dock kul att gå in bakom siffrorna då produktionsnivån oftast är volatil om än i ganska liten omfattning för i stort sett alla industribranscher från en månad till en annan. Stålindustrin bidrog mest till att produktionen minskade i hög grad för tillverkningsindustrin sammantaget mellan april och maj. Enligt SCB var produktionsnivån i april tillfälligt mycket hög i stålindustrin för att sedan falla tillbaka stort i maj. Litet lustigt är dock att säsongrensad råstålsproduktion i Sverige mätt i ton minskade marginellt mellan april och maj i år (lika många antal arbetsdagar) vilket alltså inte har återspeglats i SCB:s siffror för produktionsvolym. Utöver detta kan möjligen också effekter av ett så kallat krisavtal under första halvåret i år i en del företag i stålindustrin ställa till det extra mycket för statistiker.

Inköpsindikatorer

Andra indikatorer och då särskilt inköpschefers index för tillverkningsindustrin som sammanställs för i stort sett alla större industriländer visar också generellt att efterfrågan stabiliserats. Data enligt dessa index för juni, som återspeglar läget i maj, visade på sina håll en förbättring. Inom EMU ökade detta index från 48,3 i maj till 48,8 i juni. Ett index under 50 indikerar ändå i normalfallet en kontraktion i industriproduktionen men således för EMU alltså en relativt måttlig sådan. Jämför vi med juni i fjol då index hamnade på 45,1 känns utfallet i juni i år näst intill som en välsignelse och att det går långsamt åt rätt håll för detta krisområde.

Dessvärre försämrades index i juni för tillverkningsindustrin i Tyskland. Glädjande var i stället att index förbättrades i de större industriländer som påverkats mest negativt av EMU-krisen eller Italien, Spanien och Frankrike. Denna förbättring har i dessa länder har därutöver pågått sedan andra halvåret i fjol. Visserligen pekar index på fortsatt kontraktion för industrin i Italien och Frankrike, men i mindre omfattning än tidigare.

Spanien på väg upp


I Spanien nådde index 50 och äntligen har industriproduktionen börjat öka. För teknikföretag återspeglas detta i ökad produktionsnivå i maskinindustri och i personbilsindustrin. För personbilsindustrin i Spanien är det bland annat tillverkaren Seats så kallat.derivat på koncernkusinerna VW Up och VW Golf som satt fart på europaförsäljningen och därmed produktion i Martorell-komplexet utanför Barcelona. Därutöver skruvar Seat där ihop modellen Q3 åt kusinen Audi, en modell vars produktion ökat måttligt även i år. Kommer inget bakslag i Spanien under andra halvåret i år finns faktiskt en liten chans till att produktionsvolymen ökar i genomsnitt för teknikföretag sammantaget i år. Det kan behövas då produktionsvolymen för teknikföretag i Spanien sammantaget sedan toppnivån 2007 minskat med närmare 50 procent.

I Japan stärktes föga förvånade inköpsindex för tillverkningsindustrin då det tidigare valutafallet gett en ordentlig knuff framåt för exporten inte minst till USA. Efter en liten förstärkning i början av juni har yenen återigen försvagats till över 100 yen per USD de senaste veckorna.

Från USA kommer blandade signaler. Arbetsmarknaden fortsätter att förbättras och sysselsättningen ökar. Då läget på arbetsmarknaden förbättrats söker fler personer som tidigare varit utanför arbetskraften arbete vilket gör att arbetslösheten samtidigt inte faller tillbaka speciellt mycket.

Bostadsbyggandet fortsätter i bra fart uppåt med en nätt liten ökning på 28 procent i volym i maj i årstakt. Med ökat byggande följer lite högre efterfrågan på kylskåp, hängrännor, spik och skruv eller andra teknikvaror. Positiva spridningseffekter från ökat bostadsbyggande blir i många fall betydande. Utöver detta var också personbilsförsäljningen i juni riktigt bra.

Inköpschefernas index för tillverkningsindustrin i USA förbättrades i juni efter att ha hamnat under index 50 i maj. Läget för industrin har ändå försvagats något på senare tid om vi ser till officiell statistik över industriproduktion och trots att många siffror av inhemsk efterfrågan är starka. Produktionsnivån för teknikföretag som steg i relativt hög grad under loppet av fjolåret har stigit mycket måttligt i år och det mesta tyder på att tillväxten i produktionsvolym för teknikföretag ser ut att halveras i år från fjolårets ökning på 7,5 procent.

Marginell tillväxt för kinesisk teknikindustri


Efter ett för Kina ganska bedrövligt år 2012 då teknikproduktionen bara expanderade med 9,6 procent i volym har tillväxten tilltagit marginellt i år. Under perioden januari-maj i år ökade produktionsvolymen för teknikindustri med 10,4 procent jämfört med motsvarande period i fjol.

Helt klart är att aktiviteten, hur vi än mäter den, är lägre i Kina än under 2010-2011. Exempelvis har utlandets maskinexport till Kina, som således blir Kinas import, nu fallit trendmässigt sedan mars 2011. I maj minskade maskinimporten med 10 procent i lokal valuta och med 7,5 procent USD, allt räknat i årstakt. Sammantaget har maskinimporten minskat från som mest ca 90 Mdr yuan under mars 2011 till 66 Mdr yuan i maj i år.

För att röra till det ordentligt för Kinas del finns två stycken så kallade. inköpschefers index. Ett som sammanställs av storbanken HSBC och ett som tas fram av Chinese Federation of Logistics and Purchasing. I flertalet länder innebär ett index mindre än 50 en minskad industriproduktion och ett index större än 50 ökad industriproduktion. Detta samband gäller dock inte för Kina utan snarare lägre eller högre produktionstillväxt.

Väger samman

Om vi väger samman inköpschefernas index för tillverkningsindustrin för EMU, USA, Kina och Japan efter dess relativa storlek 2010 (efter förädlingsvärde i USD) förbättrades index något i juni bl.a. som en följd av en förbättring i Japan och EMU. I juni hamnade detta sammanvägda index på 49,6 mot 49,1 i maj. I maj i fjol uppgick index på motsvarande sätt till 47,8. Således indikerar detta sammantaget en fortsatt svag situation för tillverkningsindustrin men inte fullt lika svag som tidigare i år eller under fjolåret.