SCB mörkar viktiga fakta

Publicerad 27 mars 2013 Senast uppdaterad 1 november 2014

En stor del av den svenska tjänsteexporten, med avgörande betydelse för tillväxten, döljs i dag i nationalräkenskaperna. Därmed mörkas fakta om var svenska jobb och välstånd genereras. Våra forskningsintensiva tjänste- och industriföretags stora betydelse måste komma fram tydligare även i statistiken. Det skriver Anders Rune och Lena Hagman, chefekonomer för Teknikföretagen respektive Almega på DI Debatt.

För att ge rätt signaler om varifrån tillväxten kommit borde SCB i sina nationalräkenskaper redovisa i vilken mån intäkter från merchanting höjer Sveriges BNP och förädlingsvärdet i vissa branscher. Foto: Eva Lindblad

Sveriges tjänsteexport har haft en överraskande stark tillväxt, senast under fjärde kvartalet 2012 då den bidrog kraftigt till att höja Sveriges totala BNP-tillväxt. Särskilt bidrog den del av tjänsteexporten som kallas för merchanting, alltså handelsmarginaler som inte genererats från produktion och arbete i Sverige. Det handlar om försäljning från bolag i utlandet som både producerat produkterna och sålt dem därifrån.

Sådan försäljning skapade år 2012 intäkter som utgjorde närmare 14 procent av den totala tjänsteexporten – eller drygt 75 miljarder kronor. Intäkterna räknas till tjänsteexporten och då de periodvis ökat kraftigt har det påverkat Sveriges BNP-tillväxt i motsvarande utsträckning, men utan att ha något att göra med sysselsättningen i Sverige. Dock höjs förädlingsvärdet per arbetad timme eftersom merchanting höjer Sveriges BNP. Här finns en del av förklaringen till att produktivitetsökningen i Sverige överskattats.

För att ge rätt signaler om varifrån tillväxten kommit borde SCB i sina nationalräkenskaper redovisa i vilken mån intäkter från merchanting höjer Sveriges BNP och förädlingsvärdet i vissa branscher. Men istället göms siffrorna för merchanting i BNP-statistiken och vi får inte veta hur detta påverkar industri- och tjänsteproduktionens tillväxt. Detta är allvarligt eftersom det kan leda till felaktiga beslut från såväl arbetsgivare och fackliga företrädare som våra politiskt folkvalda.

Det ökade tjänste- och importinnehållet i exporten innebär ökad internationell konkurrens för såväl industri- som tjänsteföretagen

Det är inte längre självklart att exportindustrin bedriver forskning och utveckling i Sverige, och att de väljer tjänsteleverantörer från Sverige. Multinationella företag styr lätt om sin verksamhet och lägger numera även forskning och utveckling utomlands. Det gäller såväl alltmer globala industri- som tjänsteföretag, med koppling till uppdelade produktionskedjor runt om i världen. I många fall har de också köpt in nya verksamheter utomlands, verksamheter utan någon koppling alls bakåt till Sverige.

Det ökade tjänste- och importinnehållet i exporten innebär ökad internationell konkurrens för såväl industri- som tjänsteföretagen. Allt mer avgörande för de multinationella företagens beslut om var de förlägger sin verksamhet är tillgången på tjänsteleverantörer och arbetskraft som kan utveckla exportprodukterna. Vi kan inte ta för givet att högkvalificerad tjänsteproduktion, som bland annat forskning och utveckling, stannar i Sverige. Den starka positiva utvecklingen av tjänsteexporten under det senaste decenniet kan därmed inte heller tas för given.

För jobben och tillväxtens skull är det mycket viktigt att de forskningsintensiva tjänste- och industriföretagen stannar kvar i Sverige. Därför måste deras betydelse komma fram tydligare i statistiken. Insikten om var jobben och Sveriges välstånd genereras måste vara lätt att förstå för att rätt ekonomiska beslut ska kunna fattas, både inom företag och i Sveriges riksdag och regering. SCB kan inte fortsätta mörklägga viktiga fakta som förklarar hur merchanting periodvis kraftigt påverkar Sveriges BNP-tillväxt.