Samarbete stärker Sverige som forskningsnation

Publicerad 27 mars 2013 Senast uppdaterad 1 november 2014

Sverige får gott betyg när det gäller vetenskaplig excellens och FoU-intensitet. Men de senaste åren har vi tappat viktiga FoU-satsningar till utlandet, samtidigt som konkurrentländerna skruvat upp sina forskningsinsatser, enligt en ny rapport från EU-kommissionen om det svenska innovationsklimatet.

Sedan 2002 har utflödet av företagens forskning och utveckling ökat mer än inflödet. Sveriges goda position är ytterst sårbar då vi är beroende av att kunna attrahera multinationella företags FoU-verksamhet. Foto: Eva Lindblad

När det gäller vissa indikatorer, som FoU-intensitet är Sverige fortfarande bland de bästa i klassen, enligt EU-kommissionen. Vi ligger bra till vad gäller vetenskaplig excellens, den svenska ekonomin är mycket kunskapsintensiv med en stark högteknologisk specialisering. Områden som lyfts fram är bland andra informations- och kommunikationsteknologi, ny produktionsteknik och fordonsteknik. De är viktiga styrkeområden att vara rädd om och att utveckla.

Rapporten pekar även ut vissa utmaningar. Medan konkurrentländer ökar sina forskningssatsningar tappar Sverige de globala företagens FoU-investeringar till andra länder. Sedan 2002 har utflödet av företagens forskning och utveckling ökat mer än inflödet. Sveriges goda position är ytterst sårbar då vi är beroende av att kunna attrahera multinationella företags FoU-verksamhet. Samtidigt ökar inte tillväxten i mindre företag tillräckligt snabbt för att kunna kompensera detta.

För att Sverige ska ha bästa möjliga förutsättningar att attrahera forskningsverksamhet i framtiden krävs att näringslivets och det statliga forskningssystemet förstärker varandra. De statliga insatserna måste i högre utsträckning skapa förutsättningar för industrins konkurrenskraft i Sverige. Det handlar om att säkra och utveckla tillgången till kompetens och kunskap inom industrirelevanta områden av hög internationell kvalitet. Detta kan ske genom välutbildade ingenjörer och forskare samt samarbete med akademiska och institutsbaserade forskningsmiljöer i världsklass.

Att skapa detta attraktiva forsknings- och innovationssystem i Sverige är en stor utmaning. Regering och riksdag beslutade nyligen om en forsknings- och innovationspolitik med många positiva delar och det kommer att vara helt avgörande att denna implementeras med detta perspektiv. Realisering av forskningsresultat bör utgöra drivkraft med ett starkt industriengagemang som bas. Inriktningen bör vara mycket användarnära med fokus på nyttiggörande av forskningsresultat, som till exempel testmiljöer och demonstration av ny teknik.

Lyckas vi inte bygga de attraktiva forsknings- och innovationsmiljöer som kan attrahera företagens FoU-verksamhet till Sverige riskerar vi en successiv nedmontering av Sverige som forsknings- och innovationsnation. Detta visar Kommissionens rapport om läget för Sverige i Innovation Union 2013. Det är mot den bakgrunden viktigt att Sverige tar fram en aktiv industristrategi, vilket Teknikföretagen och övriga parter i Industrirådet har en dialog med regeringen kring. Genom en industristrategi kan vi utveckla Sverige till det land i världen som är bäst på att utveckla innovationsmiljöer inom strategiskt viktiga områden, som är attraktiva för industrins forskning och utveckling och innovationsverksamhet.