Så utvecklar vi svensk industri

Publicerad 14 oktober 2013 Senast uppdaterad 3 november 2014

Industrin utgör ryggraden i den svenska ekonomin. Det var tack vare industrins utveckling som Sverige kunde påbörja sin resa från ett av världens fattigaste till ett av världens rikaste länder för hundra år sedan. Vi är övertygade om att industrin är helt avgörande även i framtiden.

För att förbli en ledande kunskapsnation krävs det fokus på forskning och innovation. Det är särskilt viktigt att främja goda ramvillkor när det gäller skatter och offentliga resurser, utveckla samarbetet mellan näringsliv och akademi samt underlätta finansiering av nya produkter. Foto: Eva Lindblad

Det skriver representanter för industrins parter och näringsminister Annie Lööf i en gemensam debattartikel i Göteborgs-Posten.

Att det blir färre jobb inom tillverkningsindustrin är en sanning med modifikation. Till viss del beror nedgången på att arbeten som tidigare klassificerades som industrijobb, nu klassificeras som tjänstejobb eller utförs av underleverantörer. 
 
Förhållandet mellan avancerade tjänster och traditionell industri blir dessutom allt mer symbiotiskt. Vi behöver lokal tillverkning också i framtiden om vi vill utveckla nya jobb inom design och produktutveckling högre upp i värdeförädlingskedjan. Faktum är att varje jobb inom industrin skapar ytterligare två jobb.
 
Den globala konkurrensen hårdnar när nya industrinationer ser dagens ljus. För att Sverige ska fortsätta ligga i framkant behöver alla berörda parter - stat, fackföreningar och arbetsgivare - dra åt samma håll. Därför har vi under året träffats i industrisamtal och diskuterat industrins långsiktiga utmaningar som kompetensförsörjningen och innovationskraften. 
 
Vi kan konstatera att svensk industri har stora utmaningar men lika stora möjligheter när vi idag samlas på Industridagen i Göteborg. 
 
Trots många duktiga arbetare och tjänstemän i Sverige har industriföretagen ofta svårt att hitta de kompetenser som de söker. För att underlätta kompetensförsörjningen måste vi ha en utbildning, matchning på arbetsmarknaden och validering av yrkeskompetenser som möter industrins behov.
 
Utbildningssystemet måste anpassas bättre till industrins villkor. Det handlar dels om ett politiskt ansvar att erbjuda de utbildningsformer som efterfrågas, men också om att industrin måste klara av att locka unga att välja de utbildningar som är relevanta för företagen. Här sätter vi stort hopp till de nya YA-anställningarna som innebär att arbete varvas med utbildning för unga människor. Tyvärr är attraktiviteten att arbeta inom industrin lägre än vad den behöver vara. Fördomar om vad ett industrijobb innebär måste bort. Därför är det viktigt att industrin får ta större plats, i teori och praktik, redan i grundskolan. 
 
I jämförelse med andra länder har svenska arbetsgivare och arbetstagare svårt att finna varandra. Detta är ett stort problem för industrin både när det gäller generella kunskaper och specifika kompetenser. För att möta kompetenskraven behöver matchningen fungera avsevärt bättre än idag.  
 
De nya svenskarna utgör en stor outnyttjad resurs. Många har både utbildning och erfarenhet från sina hemländer. Trots det har de ofta svårt att få jobb inom sitt yrkesområde, på grund av att deras meriter är svåröversatta. Därför är det viktigt att snabba på och förbättra valideringen av yrkeskompetenser för utlandsfödda.
 
Enligt OECD är Sverige världsledande på innovationer, men det är inte ett skäl att slå sig till ro. För att förbli en ledande kunskapsnation krävs det fokus på forskning och innovation. Vi anser att det är särskilt viktigt att främja goda ramvillkor när det gäller skatter och offentliga resurser, utveckla samarbetet mellan näringsliv och akademi samt underlätta finansiering av nya produkter. 
 
Vi menar att det är bra att det finns en bred politisk enighet kring de nya investeraravdrag och FoU-avdrag som införs i år och nästa år, som sammantaget innebär satsningar på 1,6 miljarder kronor årligen. Därutöver ser vi positivt på att i större utsträckning använda innovationsupphandling när det offentliga beställer nya produkter och tjänster. Det är ett modernt sätt att utveckla den svenska innovationskraften i samverkan mellan det offentliga och privata. 
 
Företag som ABB, Volvo, Ericsson, Astra Zeneca och LKAB har länge haft givande samarbeten med universitet, högskolor och statliga institut, vilket har bidragit till deras världsledande positioner. I många länder är denna typ av samarbeten än mer välutbyggda och fungerar som grogrund för växande forskningsbolag och nya innovationer. För att stärka detta i Sverige är det viktigt att resursfördelningssystemet premierar samverkan. Ytterligare en åtgärd för att stimulera ökat samarbete är att överväga nya anställningsformer för forskare så att de lättare kan röra sig mellan näringsliv och akademi.
 
En tredje avgörande faktor för tillväxt i våra företag är finansieringen för att utveckla nya produkter och processer. Det kan därför finnas anledning att titta vidare på den offentliga finansieringen av både forskning och företagande. Det handlar exempelvis om antalet aktörer som är verksamma på detta område och hur lån och garantier beviljas.  
 
Den svenska industrin har en lång och stolt historia i att skapa förutsättningar för lönsamhet, jobb, tillväxt och välfärd. Nu måste vi ta sikte mot framtiden, där hållbarhet, innovationer och högteknologi kommer att stå i fokus. 
 
Annie Lööf, näringsminister
 
Ulf Bengtsson, förbundsordförande Sveriges Ingenjörer
 
Cecilia Fahlberg, förbundsordförande Unionen
 
Anders Ferbe, förbundsordförande IF Metall
 
Jonas Hagelqvist, vd Innovations- och Kemiföretagen, IKEM
 
Per Hidesten, vd Industriarbetsgivarna
 
Åke Svensson, vd Teknikföretagen