Inköp för utveckling

Publicerad 14 oktober 2013 Senast uppdaterad 3 november 2014

Varje år handlar offentliga sektorn, statens myndigheter, landsting och kommuner, upp för mellan 600 och 1 200 miljarder kronor. Men bara en bråkdel används till att driva utveckling och efterfråga nya långsiktiga lösningar. Idag diskuterades frågan vid Industridagen i Göteborg.

Det är en svår sak att upphandla sådant som inte finns. Foto: Eva Lindblad

– De som upphandlar får vara försiktiga så att de inte föreskriver vissa lösningar. Det är också viktigt att man tittar på kostnaden i ett längre perspektiv. Det är en svår sak att upphandla sådant som inte finns, sade Teknikföretagens vd Åke Svensson.

– Man blir inte premierad om man tar risker. Man blir premierad om man gör helt rätt. Då får man ingen innovationshöjd, hävdade Maria Dahl Torgersson, kommunikationschef på Vinnova.

– Alla myndigheter kan inte ha ett mål för innovationsupphandling. Men man kan begära av myndighetscheferna att de sätter egna mål. Gärna tuffa. Sedan får man omvärdera för varje år om man kan göra mer, ansåg Åke Svensson.

Men paneldeltagarna var skeptiska till krav på innovationer i Lagen om offentlig upphandling, LOU.

– Nej, det finns så många andra som vill ställa krav genom LOU. Drivkrafterna till utveckling måste kommas någon annanstans ifrån. Tydligt stöd och uppbackning är viktigt. Politiken måste visa att det är OK att ta dialogen med näringslivet och det behövs någon slags riskfond för att verkligen få ut kommuner och landsting på banan, sa Klas Danerlöv, från Sveriges Kommuner och Landsting, SKL.

Tips till upphandlaren

På en fråga från publiken levererade panelen snabbt tre tips till upphandlaren.
1. Utgå ifrån behoven. Vilka problem är det som ska lösas?
2. Bredda dialogen, lösningarna kan finnas på oväntat håll. 
3. Ta hänsyn till det långa tidsperspektivet. Billigast idag behöver inte vara billigast i morgon.

Politisk enighet om behovet men olika lösningar

Jennie Nilsson, socialdemokraternas näringspolitiska talesperson lyfte fram partiets förslag om ett nationellt innovationsråd lett av statsministern.

– Det handlar om att identifiera gemensamma behov inom stat, akademin och näringsliv. Pengar i sig är inte alltid problemet. Samverkan och gemensamma mål skulle göra att det statliga riskkapital som finns skulle kunna användas bättre.

Håkan Ekengren, statssekreterare hos näringsminister Annie Lööf var mer skeptisk till att lösningen skulle finnas i att skapa nya strukturer.

– Kommuner, landsting och kommuner kan bli mycket bättre. Man måste kombinera innovationskraft med rättssäkerhet. Ett bra sätt att gå vidare är att hitta goda exempel som kan vägleda kommunala beslutsfattare.

Vägen framåt?

Men hur får man då innovationsupphandling att hända? SKL:s Klas Danerlöv stod för ett av många konkreta exempel på nästa steg för att sätta fart på innovationsupphandlingen i Sverige.

– Jag hoppas på att kunna komma med initiativ utifrån det norska exemplet och ge ett konkret stöd och metodik för upphandlare. Det tittar vi på tillsammans med Teknikföretagen och Vinnova.