USA:s industri utvecklas starkare än Europas

Publicerad 15 juni 2018

Färsk statistik från Eurostat och Federal Reserve visar att industriproduktionen utvecklas starkare i USA jämfört med i Eurozonen. Samtidigt visar sig konjunkturbarometrarna allt sämre på att förutspå utvecklingen av industriproduktionen. Däremot prickar de in vändpunkterna.


Såväl industriproduktion för Eurozonen som för USA finns nu uppdaterad efter att ny statistik för USA presenterats under fredagseftermiddagen. 

Industriproduktionen i Eurozonen och USA

Under 2018 har produktionsvolymen i amerikansk tillverkningsindustri trendmässigt vuxit medan produktionsvolymen minskat något i Eurozonen. Dock är förändringstalen i årstakt fortfarande positiva för Eurozonen på grund av att produktionsnivån första halvåret 2017 fortfarande var relativt låg, men sedan tilltog under loppet av året.

Försvagningen inom Eurozonen kan skönjas i stort sett över hela linjen och motsvarande gäller för hela EU. Förutom inom teknikindustri – alltså även inom livsmedelsindustri, massa- och pappersindustri, kemisk industri etc. I första hand bidrar en svagare omvärld till en negativ utveckling inom den europeiska industrin. Detta återspeglades i att varuexporten för Eurozonen minskade något mellan sista kvartalet i fjol och första kvartalet i år.

För teknikindustrin i Eurozonen kan konstateras att uppsvinget i produktionsnivån som vi såg under loppet av fjolåret har upphört. Produktionsnivån under de första fyra månaderna i år var oförändrad jämfört med de sista fyra månaderna 2017. Detta är särskilt tydligt i maskinindustrin där ett uppsving i efterfrågan sällan håller i sig i mer än sex kvartal. Uppgången i efterfrågan på investeringsvaror startade hösten 2016. Efterfrågan börjar således mättas i takt med att marknaden blir allt mer tillfredsställd. Vi får vara beredda på att det blir betydligt trögare framöver vad gäller efterfrågan för teknikindustri inte bara i Euroområdet utan också för teknikindustri i Sverige.

För USA bedöms både en positiv investeringskonjunktur och stimuleringar i form av sänkta skatter samt förbättrad lönsamhet bidra till att industriproduktionen utvecklats positivt. Att det blev ett hack nedåt i kurvan i maj 2018 förklaras i första hand av utvecklingen inom personbilsindustrin – medan avmattningen i Eurozonen har pågått i flera månader och syns över hela linjen.

Sammantaget fortsätter industriproduktionen i Eurozonen respektive USA att utvecklas på olika sätt. Eurozonens relativt sett större utrikeshandelsberoende är ett viktigt bidrag till den skillnad vi ser.

Barometrar som indikator för industriproduktionen

I samband med att produktionsstatistik nu publicerats tar vi återigen upp frågan om konjunkturbarometrar som ledande indikatorer för industriproduktionen. Vid flera tillfällen det senaste året har Teknikföretagens chefekonom Mats Kinnwall analyserat detta.

Av analysen och bilden ovan till vänster framgår att EU-kommissionens konfidensindikator för Eurozonen är en relativt dålig indikator för att skatta nivån på industriproduktionen. Kurvorna i den högra figuren visar vilka tillväxttal i produktionen som är förenliga, dels med 0 för konfidens ≈ normalläget, dels med 7,3 för konfidens dvs. dagens värde. Beräkningarna baseras dels på data för de föregående 3 åren, dels på data för de föregående 5 åren. Exempelvis indikerade konfidens = 0 ca 5,5 procent produktionstillväxt kring millennieskiftet, men bara ca 2,5 procent idag etc. Motsvarande resultat framgår även i en analys vi tidigare gjort av IFO-barometern för Tyskland och av ISM för USA.

Samtidigt framgår av kurvorna i den högra figuren ovan att konfidensindikatorn för Eurozonen är en betydligt bättre indikator för att skatta vändpunkterna. Det betyder att det finns anledning att ta de senaste månadernas vändning i konfidens på allvar. 

Sammantaget

Den senaste tidens data i form av industriproduktion och konjunkturbarometrar innebär sammantaget att vi håller fast vid bedömningen från konjunkturrapporten i maj: tillväxttoppen har passerats för Eurozonen medan USA snarast har accelererat de senaste månaderna. Samtidigt finns det ingenting som tyder på att avmattningen i Eurozonen är inledningen på en regelrätt recession utan en naturlig inbromsning efter en lång period av stark investeringskonjunktur och stark euro.

Mats Kinnwall, chefekonom Teknikföretagen

Bengt Lindqvist, ekonom Teknikföretagen
Robert Tenselius, ekonom Teknikföretagen