Sval ekonomisk sommar - den globala industrikonjunkturen kyls av

Publicerad 15 augusti 2018

Hot om handelskrig eller faktiskt införda handelsfriktioner bidrar till att utfallet i ekonomiska data påverkas negativt. Sommarens statistikrapporter från Tyskland, Kina, EU och USA visar försämrade index och dämpad orderingång.


Det tyska IFO–institutets index för ”World Economic Climate”, som tidigare visat en osedvanligt stark ökning sedan andra halvåret 2016, försämrades det tredje kvartalet i år. Utfallet i index över nuvarande ekonomisk aktivitet var visserligen fortsatt över det historiska genomsnittet men samtidigt lägre än både första och andra kvartalet i år. Däremot försämrades index över förväntad ekonomisk aktivitet det kommande halvåret relativt omfattande och till den lägsta nivån sedan andra halvåret 2011. Som av en ”händelse” blev utfallet i IFO-siffrorna för förväntad världshandel kommande halvår det sämsta sedan ”the great recession” 2009. 

OECD:s s.k. ledande indikator visar en likartad utveckling som IFO. Indikatorn toppade redan vid årsskiftet 2017/2018 och har därefter minskat månad för månad. Därutöver ligger den sedan april i år också lägre än motsvarande månad i fjol. Ledande indikatorn är nu därmed ”dubbelt negativ” d.v.s. både lägre än föregående månad och motsvarande månad året innan och har nått vad man vanligtvis kallar ett s.k. ”contraction phase”. Ännu så länge är dock ledande indikatorn inte allt för negativ vilket talar för att tillverkningsindustrin kan klara sig från en ren kontraktion innevarande halvår.

Även orderingången enligt EU-kommissionens barometer har visat på svagare utfall under andra kvartalet (presenterat i slutet av juli som ”tredje kvartalet”). Visserligen rapporterade då företagen inom teknikindustri i EU ökad orderingång (andel som redovisar ökning minus andel som redovisar minskning) jämfört med första kvartalet, men inte i samma höga omfattning som under tredje och fjärde kvartalen i fjol.

Dämpad orderingång har bidragit till att produktionsnivån för teknikindustri inom EU har haft svårt att lyfta sedan årsskiftet 2017/2018. Produktionsnivån var oförändrad mellan första och andra kvartalet i år. Under andra kvartalet i år var visserligen produktionsnivån fyra procent högre än andra kvartalet i fjol, men har således tappat tempo. Oroväckande är att teknikindustri i EU går mot nolltillväxt i årstakt under sista kvartalet i år om produktionsnivån inte ökar från andra kvartalet i år.  

Ett tapp noteras även för teknikindustri i USA där produktionsnivån också var oförändrad mellan första och andra kvartalet i år. Framför allt är det maskinindustrin i EU och USA som inte förmår lyfta längre. Maskinindustrin är alltid cyklisk, där upp- och nedgångar inte är något exceptionellt. Nu har vi haft knappt två år av globalt uppsving i efterfrågan på investeringsvaror, ett uppsving som gradvis tackar för sig.

För industrin i Kina noteras att produktionen i juli ökade med drygt 6 procent i årstakt. Därmed ligger tillväxttakten kvar på ungefär samma nivå som under de senaste tre åren men med tendens till avmattning. Utfallen följer de kinesiska BNP-målen och bör tolkas därefter. Samtidigt kan konstateras att antalet tillverkade motorfordon i Kina inte längre ökar samt att investeringarna inte växer som tidigare. Dessutom växter inte heller detaljhandeln som tidigare. Sammantaget kan en tydlig avmattning noteras inom den kinesiska ekonomin. Sannolikt kommer därtill handelskriget mellan Kina och USA att bidra till en något svagare tillväxt i industriproduktionen framöver. Generellt sett ger barometrar och ledande indikatorer en blandad bild för Kina men IFO institutets ”World Economic Climate”, som vi tidigare refererat till, indikerar nu en svagare utveckling för landet. 

…vilket smittar av sig på svensk industri

I vår bedömning från i våras räknade vi med att produktionstillväxten för Sveriges teknikindustri skulle nå nio procent i år. Det största bidraget förväntades främst komma från maskin- och motorfordonsindustri. Vi har ännu inte haft anledning att revidera denna siffra, trots att produktionstillväxten under första halvåret var lite lägre än så eller sju procent. Detta var bl.a. ett resultat av tillfälligt låg tillväxt för personbilsindustrin genom omställningar mellan gamla och nya (V60) Volvo-modeller. Det mesta tyder i dagsläget på en dämpad tillväxt nästa år för teknikindustri i Sverige efter en osedvanligt stark tillväxt 2017 och 2018. Vi räknade i våras med en klar inbromsning av produktionstillväxten till 2,5 procent 2019, en siffra som kvarstår tillsvidare.

Fortsatt lågt underliggande inflationstryck

Inflationen har tagit fart i många länder de senaste månaderna men trots detta ligger centralbankerna fortfarande lågt även om Federal Reserve fortsätter sin kampanj med gradvisa räntehöjningar. Således signalerar såväl ECB som Riksbanken fortsatt ultra-expansiv åtminstone till slutet på innevarande år.

Skälet till centralbankernas återhållsamhet är att högre inflation till största delen speglar stigande energipriser. Rensat för energipriserna har inflationen i t ex Sverige och Eurozonen varit stabil eller t o m avtagande under 2018 medan denna sk ”kärninflation” ökat måttligt i USA (se vänster bild nedan). 

I Sveriges fall är det också slående hur prisökningarna på tjänster avtagit rejält på sistone, trots att den inhemska ekonomin har gått mycket starkt under långt tid. Tjänsteinflationen exklusive bostadskostnader har således fallit från fyra till ca 1,5 procent det senaste året och har fortsatt neråt under sommaren. Det är uppenbart i höger bild ovan att det är skenande bensinpriser som ”kan lastas” för inflationsuppgången.

Sammanfattningsvis ser vi tydliga tecken på att industrikonjunkturen håller på att kylas av samtidigt som de senaste årens paradox består i form av hyfsad tillväxt, ökat resursutnyttjande och låg inflation.

Mats Kinnwall, chefekonom
Bengt Lindqvist, ekonom
Robert Tenselius, ekonom