Riksbanken: ”Pedal to the metal” ett bra tag till

Publicerad 6 september 2018

Riksbanken meddelade idag att reporäntan ligger kvar på minus 0,5 procent. Skillnaden i synen på förväntad realekonomisk utveckling och bedömningen av penningpolitiken var liten jämfört med det penningpolitiska beslutet i början av juli. Vad gäller utvecklingen 2018-2020 är skillnaderna inom statistisk felmarginal.

Riksbankshuset. Källa: Riksbanken

Riksbanken tolkar den senaste tidens indikatorer som att konjunkturen blir fortsatt stark och att det höga resursutnyttjandet kommer att hålla i sig. Vi ser dock tecken på inledande avmattning i flera branscher, exempelvis för teknikkonsulter och arkitekter samt bemanningsbranschen vilka normalt ligger tidigt i konjunkturcykeln. Teknikföretagens bedömning är att konjunkturtoppen passerats och att en avmattning inletts.

Riksbanken räknar också med en viss ökning av produktivitetstillväxten, som kommer ge utrymme för stigande löner, enligt deras resonemang. Riksbankens bedömning av potentiell BNP-tillväxt - 2,2 procent - verkar dock i högsta laget, vi räknar istället med ca 1,75 procent. Produktivitetstillväxten är snarare på nedgång inom de delar av tjänstesektorn som tidigare främst bidragit till en högre produktivitetstillväxt i näringslivet, dvs. olika typer av företagstjänster. Där hålls tillväxten nu tillbaka av kapacitetsrestriktioner, främst på grund av arbetskraftbrist på den svenska arbetsmarknaden.

Riksbanken fortsätter att räkna med att ett högt resursutnyttjande i ekonomin ska leda till högre löneökningstakt och därmed högre inflation. Återigen har dock RB tvingats revideras ned sin prognos över löneutvecklingen och skjutit fram tiden då löneökningstakten ska börja ta mer fart. För 2018 ligger prognosen nu på en ökning med 2,6 procent för timlöneutvecklingen, att jämföra med 3,1 procent för ett år sedan.

Trots att Riksbanken fortsatt att överskatta det underliggande inflationstrycket saknas en analys av de faktorer som ligger bakom den återhållsamma löneglidningen. Här spelar även den svaga utvecklingen för tjänstepriserna in, som också fortsätter att överraska Riksbanken. Riksbanken verkar sakna insikter om hur tjänsteföretag i allt högre utsträckning utsätts för internationell konkurrens med prispress som följd. Inte heller verkar man inse att arbetsmarknaden i ökad uträckning är global även för tjänsteföretag. Även om resursutnyttjandet är särskilt högt i starkt konkurrensutsatta tjänstebranscher sprider tjänsteföretag sin verksamhet till utlandet där det finns bättre tillgång på nödvändig personal. Därmed är det gamla sambandet mellan högt resursutnyttjande i ett land och löneutveckling kraftigt försvagat, vilket Riksbanken borde ha insett vid det här laget. Dessutom är produktivitets- och prisutvecklingen i omvärlden fortsatt svag i ett historiskt perspektiv.

Tidigare har banken flaggat för långsamma höjningar av reporäntan ”i slutet av året” (2018) för att vid det senaste mötet visserligen precisera men också svaja rörande tidpunkten för en kommande höjning. Banken är nu tydlig med att man räknar med en första höjning på 0,25 procentenheter men att den förväntas komma antingen i december i år eller februari nästa år.

Med facit i hand och sett från den omfattande skulduppbyggnad som skett i hushållssektorn är en räntehöjning långt ”overdue”. Nuvarande nivå på reporäntan har dessutom inneburit en omotiverat svag växelkurs som inte kommer att ha några positiva realekonomiska effekter på lång sikt utan snarare förstärka den svaga produktivitetsutvecklingen. För att kunna hantera en kommande lågkonjunktur bör ränteläget normaliseras betydligt snabbare än i bankens prognoser. Rimligt vore om reporäntan når 0,5-1,0 procent redan under andra halvåret nästa år i stället för, som banken räknar med, under andra halvåret 2020. Med Teknikföretagens bild av en avkylning av världskonjunkturen, betydande inbromsning av svenska bostadsinvesteringar och lågt löne- och underliggande inflationstryck är det tveksamt om Riksbanken hinner höja räntan innan det är dags för en ny sänkning?!

Mats Kinnwall Chefekonom
Lena Hagman Ekonom
Bengt Lindqvist Ekonom