Mjuklandning eller global recession runt hörnet?

Publicerad 29 juni 2018

Global tillverkningsindustri inledde 2018 med ett relativt starkt första kvartal. Under andra kvartalet pekar korttidsdata på en dämpad aktivitet. Svensk ekonomi växer men kommer att kylas av i spåren av svagare global tillväxt och en kraftig inbromsning i bygg- och fastighetssektorerna. Även om det är för tidigt att hissa recessionsflaggan är det är dags att börja se om sitt hus.

Världsekonomin utvecklades relativt starkt under 2017, global BNP växte med 3,5 procent (enligt IMF), den högsta tillväxttakten sedan 2013. Även världshandeln tog fart under 2017 och uppvisade de högsta tillväxttalen sedan innan finanskrisen – om man bortser från studsen i samband med att den akuta krisen släppte 2010. Även om 2017 var ett hyfsat år för världsekonomin är det långt kvar till de tillväxttal som noterades under de heta åren innan finanskrisen (se bilden ovan). 

Den relativt starka globala tillväxten fortsatte visserligen under inledningen av 2018 men de senaste månaderna har vi kunnat notera tydliga tecken på avmattning i många ekonomier, i synnerhet i Europa men även i Japan och, på sistone, i Kina. Världshandeln har bromsat och ledande indikatorer har fallit de senaste månaderna (se bilden nedan till vänster). Global industriproduktion växer fortsatt på i en takt runt fyra procent men mycket tyder på en inbromsning under andra halvåret 2018.

Avmattningen i Eurozonen speglar en kombination av oro för handelskrig, en kraftig förstärkning av euron de senaste åren och tilltagande resursbrist. Med tanke på industrins starka exportberoende är det inte överraskande att Tyskland är den ekonomi i Eurozonen där avmattningen syns tydligast. Där verkar f.ö. industrins problem smitta av sig på resten av ekonomin, detaljhandeln har t ex bromsat påtagligt de senaste månaderna.

USA avviker än så länge från mönstret, visserligen bromsade ekonomin påtagligt i början av året men mycket tyder på att en acceleration skett de senaste månaderna. USA:s ekonomi kommer förmodligen att överglänsa övriga industriländers under resten av året med tanke på de betydande skattelättnader som genomförts på sistone. Notan för America First-politiken måste dock betalas i form av svagare tillväxt kommande år.

Även Kina har fortsatt att växa på i en takt strax under sju procent men här syns oroande tecken. Den kinesiska börsen har fallit rejält de senaste månaderna. Dessutom har t ex Citis överraskningsindex, som relaterar utfallet för diverse ekonomiska variabler till förväntningarna, fallit kraftigt. Såväl industriproduktion som detaljhandel har överraskat negativt, oron för effekterna av handelskriget med USA har tveklöst kylt av den kinesiska ekonomin ordentligt.

Mjuklandning eller global recession?

Trots att världsekonomin bromsar ser vi ännu inga akuta tecken på en stundande recession. 

Skillnaden mellan långa och korta obligationsräntor i USA, den bästa enskilda recessionsindikatorn, har visserligen minskat de senaste åren – ”avkastningskurvans har blivit flackare” - men det är fortfarande en bit kvar till noll-strecket (se bilden ovan). Samtidigt har gapet minskat snabbt på sistone, vilket även uppmärksammats av representanter för USA:s centralbank. Frågan är om centralbanken vågar gå fram med ytterligare räntehöjningar som riskerar att leda till fortsatt flackare avkastningskurva?! ECB signalerar att man inte kommer att röra räntan det kommande året. Man kan dessutom räkna med att merparten av de kvantitativa lättnaderna består åtminstone under 2018.

Tills vidare håller vi fast vid bedömningen från tidigare i år att världsekonomin står inför en mjuklandning men risken för en global recession har ökat de senaste månaderna. I vilket fall som helst talar kombinationen gradvis avmattning i konjunkturen och lågt underliggande inflationstryck för fortsatt låga räntor världen över.

Sverige: Tillväxttoppen passerad även här

Sveriges ekonomi växte med 2,4 procent under 2017 och vi räknar med liknande tal under 2018 – givet det globala mjuklandningsscenariot. Visserligen eldar Riksbanken fortfarande på med världens mest expansiva penningpolitik men det syns tydliga tecken på att tillväxttoppen har passerats även här. BNP-tillväxten var stark i början av 2018 men vi räknar med avsevärt lägre tillväxttal under resten av året. Konjunkturindikatorer som t ex Konjunkturinstitutets konfidensindikator har börjat vända ner, om än utan dramatik (se bilden nedan till höger).

En bidragande orsak till den svenska avmattningen är naturligtvis att den globala konjunkturen svalnar av, inte minst i våra viktiga europeiska exportdestinationer. Dessutom finns det tydliga tecken på avmattning på hemmaplan. Detta gäller inte minst inom bygg- och fastighetssektorn, den starkaste tillväxtmotorn de senaste åren, där bostadsbyggande bromsar kraftigt samtidigt som fastighetspriserna börjat falla (se bilderna nedan). Samtidigt talar fortfarande extremt låga räntor och god inkomsttillväxt för hushållen emot en kollaps i fastighetsmarknaden, bästa gissningen är en mjuklandning.

Arbetsmarknaden fortsätter att vara stark med bara en svag ökning i arbetslösheten 2018-2019 och viss inbromsning i sysselsättningen. Det mesta tyder dock på att de senaste årens låga löne- och prisökningar i grunden består. Trycket från svag produktivitetstillväxt, digitalisering och globalisering pressar ner det globala inflationstrycket samtidigt som kopplingen mellan resursutnyttjande och löne- & prisinflationen på nationell nivå försvagas.

Visserligen har inflationen närmat sig, och t o m med överstigit, inflationsmålet under senare tid men det ger ändå inte Riksbanken något ro: Inflationen har i huvudsak drivits av en svag krona och stigande internationella råvarupriser medan det inhemska inflationstrycket fortfarande är svagt. Mot den bakgrunden och med tanke på Riksbankens nära koppling till ECB:s politik är det knappast troligt att Riksbanken kommer att höja räntan förrän tidigast våren 2019.

Dags att se över sitt hus

Uppsvinget i industriproduktionen, globalt och i Sverige, under 2017 innebar att företagen började rapportera om allt bättre tider i form av allt större orderstockar, flaskhalsar, förbättrad efterfrågan och ökat behov av arbetskraft i diverse konjunkturundersökningar.

Denna typ av rapportering fortsatte under första kvartalet i år för att därefter ha förbytts i lite sämre utfall. Företagen i teknikindustri inom EMU rapporterar visserligen orderstockar som de betraktar som större än normalt, men orderingången börjar svikta. Som en konsekvens har produktionsnivån haft svårt att lyfta ytterligare. Ser vi till Eurozonen med Tyskland i spetsen noteras en klar inbromsning i orderingång för Tysklands två största delbranscher maskin- och fordonsindustri.

Läget i USA är ännu så länge lite annorlunda. Till skillnad från EMU tickar produktionsnivån fortsatt svagt uppåt. Preliminära skattningar för andra kvartalet tyder på ökad produktionsnivå för teknikindustri för åttonde kvartalet i rad trots att produktionen föll näst intill handlöst i fordonsindustrin mellan april och maj i år. Detta var ett resultat av en tillfällig störning från en primärleverantör till både personbils- och lastvagnsindustrin. Detta tapp kommer till en stor del tas tillbaka under de kommande månaderna. Orderingången för teknikindustrin i USA sammantaget, och för fordonsindustrin, återspeglar för närvarande ytterligare något eller några kvartal av relativt bra fart som följd av relativt god inhemsk efterfrågan.

Index över produktionsförväntningar i Eurozonen och i Tyskland på 3–6 månaders sikt har avtagit en hel del de senaste månaderna. Huruvida detta är en följd av att industrin lämnar tidigare uppsving med tillhörande överhettningstendenser bakom sig eller ett resultat av ökad oro, uppskjutna investeringar och mindre optimism som följd av populistiska politiska beslut eller utspel vad gäller internationell handel låter vi vara osagt. Troligtvis är det en kombination av flera faktorer som vi påpekade ovan.

För teknikindustri i Sverige kan konstateras att produktionsutvecklingen i stort följer teknikindustri i Eurozonen. Visserligen låg produktionsnivån i april i år 6,5 procent högre än april i fjol men har dessvärre inte ökat jämfört med januari-februari i år. Tills vidare behåller vi vår prognos från maj med en produktionstillväxt på nio procent i år. För fjärde året i rad förväntas bidraget från fordonsindustrin bli stort eller fem av dessa nio procentenheter.  

De data som dykt upp på senare tid tyder på att den höga tillväxt vi sett i snart två år är över. Det börjar bli dags att trimma in produktionsutrustningen efter en stark ökning av investeringar det senaste året, inte köpa på sig fler resurser än nödvändigt samt parera ekonomiska och handelspolitiska störningar så gott det går. Efter ett starkt 2017 och under inledningen av 2018 kommer det bli jobbigare framöver.