KI:s lönebildningsrapport tydliggör hur globaliseringen påverkar svensk lönebildning

Publicerad 12 september 2018

Låg produktivitetstillväxt och lägre inflationsförväntningar samt ett ihållande lågt resursutnyttjande i kombination med globaliseringen, lyfts som viktiga förklaringar till den dämpade löneökningstakten i KI:s lönebildningsrapport. Sammantaget är det tydligt att den ökade globaliseringen innebär att man måste mäta konkurrensförutsättningarna för industrin och närliggande tjänsteföretag i Sverige med en global måttstock. Detta är också något som länge poängteras bl a av arbetsgivarsidans ekonomer.

Bild - KI:s lönebildningsrapport tydliggör hur globaliseringen påverkar svensk lönebildning


Under onsdagen presenterade Konjunkturinstitutet (KI) sin årliga lönebildningsrapport. Ett tema i rapporten är tänkbara förklaringar till att svenska löner ökat långsammare än KI:s egen bedömning utifrån resursutnyttjandet.

Förklaringar som lyfts i rapporten till dämpad löneökningstakt såväl i Sverige som internationellt är bl a låg produktivitetstillväxt och lägre inflationsförväntningar generellt under senare år samt ett ihållande lågt resursutnyttjande på arbetsmarknaden i flera länder. Dessutom spekuleras i att globaliseringen, större inslag av flexibilitet på arbetsmarknaden samt beteendeeffekter efter en längre tid med svagt konjunkturläge påverkar löneökningstakten.

Många av dessa förklaringar är högst relevanta och beaktas löpande i lönebildningen – som tar sin utgångspunkt i den internationellt konkurrensutsatta verklighet där industriföretagen och alltfler tjänsteföretag verkar. För ekonomerna inom arbetsgivarsfären har nedväxlingen i svensk löneökningstakt inte kommit som en överraskning. Vi har tvärtom länge pekat på de strukturella faktorer som tryckt ner löneökningstakten globalt – läs lägre trendtillväxt i produktiviteten. Vi har också betonat de krafter som kraftigt mjukat upp sambandet mellan inhemskt resursutnyttjande å ena sidan och löne- och prisutvecklingen å den andra sidan – läs tilltagande internationellt konkurrenstryck i allt fler sektorer.

Det blir återigen tydligt att KI måste ta ett bredare grepp i sina bedömningar av löneökningstakten än en ekonomisk modell av svensk ekonomi, där omvärlden bara indirekt beaktas, vilket har påtalats av arbetsgivarsidans ekonomer ett flertal gånger tidigare. Den ökade globaliseringen innebär att det är avgörande att mäta konkurrensförutsättningarna för industrin och även internationellt konkurrensutsatta tjänsteföretag i Sverige med en global måttstock. Detta gäller i synnerhet arbetskraftskostnadernas nivå och ökningstakt eftersom de både är en stor kostnadspost och något som kan påverkas nationellt – till skillnad från råvarupriser etc.

Sammantaget tydliggör KI:s lönebildningsrapport hur globaliseringen påverkar svensk lönebildning och att det inte går att se svensk ekonomi som en isolerad ö som endast indirekt påverkas av omvärlden. De krafter som bidragit till att trycka ner löneökningstakten under senare år, såväl globalt som nationellt, kommer med all sannolikhet bestå och antagligen förstärkas framöver. Att världshandeln inte växer som tidigare kan inte tolkas som att globaliseringen avstannat. Globala värdekedjor och ökat utbyte av varor och tjänster globalt – såväl mellan företag som inom koncerner – innebär fortsatt tilltagande internationalisering. Denna insikt bör i större utsträckning prägla bedömningar av löneökningstakten från såväl KI som andra framöver.