Hushållen drar ned på sin konsumtion

Publicerad 11 oktober 2018

Snabbstatistiken för hushållens konsumtion i juli och augusti talar för att vi kommer få se en rejäl inbromsning av konsumtionen under tredje kvartalet jämfört med motsvarande kvartal förra året.

Hushållen drar ner sin konsumtion.


Under juli-augusti minskade hushållens konsumtion med 0,2 procent jämfört med motsvarande period förra året, att jämföra med en ökning med 4 procent under andra kvartalet, enligt SCB:s snabbstatistik. Det som då särskilt drev upp konsumtionen var en kraftig ökning av hushållens köp av personbilar, som var en tillfällig effekt innan skattehöjningarna på nyregistrerade diesel- och bensindrivna fordon från och med 1 juli.

Bortsett från den tillfälliga positiva effekten under andra kvartalet märks en tendens till ökad försiktighet i konsumtionen på flera områden. Det kan ha flera möjliga förklaringar, som att hushållen räknar med relativt hög inflation framöver, som att bostadspriserna fallit, som att räntorna kan väntas stiga längre fram.

Hittills i år, till och med augusti, har konsumtionen ökat med endast 1,3 procent jämfört med motsvarande period 2017, kalenderkorrigerat. Det är en markant försvagning jämfört med förra årets ökning med 2,4 procent, enligt denna statistik. Hushållen har under de senaste månaderna dragit ned konsumtion främst på transporter, motorfordon, möbler, hushållsutrustning samt ”övriga varor och tjänster”. Se diagram. Konsumtionen av kläder och skor har minskat hittills i år, men i allt mindre grad jämfört med motsvarande period 2017.

SCB:s månadsindikator för hushållens konsumtion kan ses som en ledande indikator för hur konsumtionen enligt nationalräkenskaperna kommer att påverka BNP-tillväxten per kvartal. Över lång tid bakåt har denna månadsindikator haft ett mycket starkt samband med vad nationalräkenskaperna visat vad gäller hushållskonsumtionen, en differens med endast 0,2 procentenheter i förändringstakt sedan 2001 i genomsnitt mellan dessa två mått på konsumtionen. Visserligen har skillnaden varit ovanligt stor under årets första två kvartal (0,8 procentenheter lägre ökningstakt enligt månadsindikatorn jämfört med nationalräkenskaperna), men den markanta inbromsningen under juli-augusti kommer helt klart inverka på kommande BNP-siffror för tredje kvartalet.

Hushållens konsumtion har under de senaste fem åren bidragit till Sveriges BNP-tillväxt med 1,1 procentenheter i genomsnitt, och har tillsammans med fasta investeringar bidragit mest till ökningen av BNP under dessa år. Nu kan vi vänta oss en snabb vändning under årets tredje kvartal då hushållens konsumtion kommer bidra i betydligt mindre grad till BNP-tillväxten än tidigare. I vilken grad får vi dock veta först den 29 november, då SCB släpper de första siffrorna för tredje kvartalets BNP-tillväxt. 

Lena Hagman, ekonom Teknikföretagen.