Norra Skolan, Östersund: Nybörjarinnovatörerna (åk F-5)
Projekt Nybörjarinnovatörerna handlar om att skapa förståelse för tekniken i elevernas vardag och stimulera deras intresse för teknikutveckling. Tanken är att jobba med idéer och produktutveckling tillsammans med lokala teknikföretag och målet är att eleverna ska förstå hur utveckling av produkter kan förbättra för människan, miljön och samhället. Ytterligare ett mål är att skolan ska arbeta mer entreprenöriellt. Projektet involverar lärare och elever från förskoleklass till årskurs 5.
Kråkbergsskolan, Södra Sunderbyn: Lyft elektroniken i praktiken (åk 7-9)
Lyft elektroniken i praktiken heter projektet som ska ge eleverna på Kråkbergsskolan ökad kunskap och praktisk vana att använda föremål där elektriska komponenter är av stor betydelse. Det handlar bland annat om att möta det stora utbudet av hemelektronik med bättre kunskap. Projektet som involverar samtliga klasser i årskurs 7-9 kommer att innebära ett utökat samarbete mellan olika ämnen men också studiebesök till och samarbete med lokala företag och Teknikens Hus i Luleå.
Mandaskolan, Luleå: Learning studies i teknikundervisningen (åk 4-6)
Målet med Mandaskolans projekt är att uppmärksamma och uppmuntra de tysta och ”osynliga” eleverna, framför allt flickor, och få dem mer engagerade och delaktiga i teknikundervisningen. Learning studies är en metod för att förbättra undervisningen. Den går ut på att arbetslaget bestämmer ett lektionstema och sedan observerar varandra, till exempel genom att filma. Sedan studerar och analyserar man lektionen tillsammans. I projektet ingår också att få kontakt med kvinnor som arbetar inom tekniska yrken och som kan dela med sig av sina erfarenheter.
Röbroskolan, Storuman: Designprojekt – ett samarbete i bild/teknik (åk 9)
Att kunna se likheter mellan två olika ämnen som bild och teknik, och att kunna se sambanden mellan form, funktion och tekniska lösningar är Röbroskolans mål med sitt designprojekt. Det är också viktigt att lära sig hur man arbetar i en process från idé till produkt. Eleverna får möjlighet att tillägna sig teknikkunskaper ur ett designperspektiv vilket också bidrar till att teknikämnet för ett större utrymme i skolan. Ledorden i projektet är ”entreprenörskap, uppfinningsrikedom, jämställdhet, utveckling, självförtroende och miljötänkande”.
Vågbroskolan, Söderhamn: Tekniken mot framtiden (åk 3-9)
På Vågbroskolan i Söderhamn vill man ta tillvara elevernas naturliga nyfikenhet i lärandet. Undervisningen måste utgå från varje individs olika förutsättningar för att eleven ska känna sig trygg och stimuleras till att ta reda på mer. Det är också grunden till projekt Tekniken mot framtiden då elever i årskurs 3-9 får ta fram och utveckla egna konstruktioner, dokumentera i form av skisser, ritningar och fysiska modeller samt skriva enkla rapporter som beskriver konstruktionsarbetet. I projektet återanvänds material från olika tillverkningsprocesser och man diskuterar hur tekniska lösningar kan bidra till en hållbar utveckling.
Eklidens skola, Nacka: Roboten i människans tjänst (åk 7)
Roboten i människans tjänst – historiskt, i nutid och i framtid handlar om att få eleverna att konstruera, bygga, styra, reglera, programmera och mäta med hjälp av Lego-robotar. Projektet ska bland annat ge eleverna insikt i hur teknik har och kommer att påverka människa, samhälle och natur, och ge dem förutsättningar att utveckla egna idéer och lösningar. Målet är eleverna ska få inblick i hur modern teknik kan användas för att analysera tekniska lösningar utifrån ändamålsenlighet och funktion, identifiera problem och behov som kan lösas med teknik samt utarbeta förslag till lösningar.
Forssaängsskolan, Borlänge: Teknik för alla (åk 1-6)
De pedagoger på Forssaängsskolan som genom Lärarlyftet fått gå en teknikutbildning på Högskolan Dalarna, delar med sig av sina nyvunna kunskaper genom att ta fram ett lekfullt och pedagogiskt material i teknik. Undervisningsmaterialet består av en låda för varje årskurs, fylld med färdiga, lämpliga och blandade övningar att använda både inne och ute. I lådorna finns allt från lärarhandledning till de verktyg som kommer att behövas. Eftersom skolans lokaler är dåligt utrustade är det en stor fördel att det nya undervisningsmaterialet är mobilt och kan flyttas mellan olika klassrum.
Läraskolan, Bålsta: Bygga och bo (åk 4-6)
På Läraskolan i Bålsta är man övertygad om att barn lär sig mer om de jobbar både praktiskt och teoretiskt, med alla sina sinnen och fantasi. Det är också grunden i Bygga och bo – ett projekt som involverar teknik, svenska och bild för eleverna i årskurs 4-6. Första året får barnen studera husen de själva bor i och bygga en koja i skogen. Andra året får de jobba med olika typer av hus, geografiskt och historiskt. År tre får eleverna bygga modeller av rum och hus med riktiga byggmaterial. Tack vare en tydlig röd tråd och blandningen av teori och praktik ska både kunskapen om och intresset för teknik höjas.
Solskiftesskolan, Åkersberga: Produktutveckling nu och i framtiden (åk 4-9)
Solskiftesskolans teknikprojekt handlar om att bedöma elevernas arbete med produktutveckling nu och i framtiden. Målet är att alla elever ska få kunskaper om hur nya produkter kan utvecklas med hänsyn till miljö, ekonomi, samhälle och olika etiska dilemman. Eleverna kommer att få olika uppdrag, bland annat att utveckla en produkt som finns i deras vardag. I uppdragen ingår teknikutvecklingsarbetets olika faser: identifiering av behov, undersökning, förslag till lösningar, konstruktion och utprövning.
Österbyskolan, Österbybruk: Ett entreprenöriellt samarbete i ämnet teknik (åk 6-9)
Målet med Österbyskolans teknikprojekt är att öka elevernas intresse för teknik genom att använda Lego Mindstorms och involvera lokala företag. Eleverna ska bygga och programmera legorobotar som de sedan får använda för att lösa olika uppdrag. Projektet ska leda till ett större samarbete med näringslivet i närområdet och till att undervisningen får en entreprenöriell förankring. Det entreprenöriella lärandet innebär att skolan måste låta eleverna bli ännu mer delaktiga, att de ska lära sig att ta eget ansvar och planera, kunna samarbeta och dra nytta av varandras kompetens.´
Hisingstorpsskolan, Jönköping: Tekniska system i vår vardag (åk 1-6)
Genom projektet Tekniska system i vår vardag vill Hisingstorpsskolan synliggöra och utveckla teknikämnet för att väcka teknikintresset hos eleverna. I projektet ingår bland annat att skapa en aktiv teknikgrupp som består av pedagoger, bygga upp en idébank för undervisning kring tekniska system och arbeta med gemensamma teman på hela skolan. För att tydliggöra teknikens betydelse i vardagen planeras studiebesök till företag och arbetsplatser som ingår i olika tekniska system, till exempel reningsverk, vattenledningsverk och kraftvärmeverk.
Lekerydsskolan, Lekeryd: Teknik-KUL (åk 4-6)
Teknik-KUL heter Lekerydsskolans projekt för att göra teknikundervisningen bättre tack vare en tydlig röd tråd. KUL står för Kunskap, Utveckling och Lärande och målet är att ge teknikämnet en praktisk prägel där barnen får utlopp för sin kreativitet och nyfikenhet. Det handlar också om att knyta lokala företag till skolan och på sikt få mer tid till teknikundervisningen. I Teknik-KUL ingår bland annat att ta fram tekniklådor med målbeskrivning, pedagogisk planering, material och undervisningsförslag som ska finnas tillgängliga för pedagogerna i årskurs 4-6.
Västra Husby skola, Norrköping: Tekniken lyfter (åk 4-6)
Den pedagogiska grunden i projekt Tekniken lyfter är att förstå vad som krävs för att ett flygplan ska kunna flyga. Det övergripande syftet är att öka intresset för teknik och främja ett entreprenöriellt lärande. Eleverna ska lära sig om teknikens betydelse i samhället och förhoppningen är att fler elever kommer att söka det tekniska och naturvetenskapliga programmet. Klasserna i årskurs 4-6 samarbetar genom olika teknikprojekt och utanför skolan sker samarbeten med Nyströmska gymnasieskolan, SAAB Linköping, Fenomenmagasinet i Linköping (Science Center) och Linköpings flygvapenmuseum.
Flisby skola, Flisby: Det våras för landsbygden (åk F-4)
För att locka människor att stanna kvar på landsorten krävs nya idéer och nya entreprenörer, och målet med projekt Det våras för landsbygden är att få eleverna intresserade av teknik och framför allt ny teknik som kan bidra till att utveckla landsbygden. I projektet ingår bland annat att göra studiebesök hos företag och entreprenörer i närområdet. Eleverna ska ges möjligheter att ta initiativ och ansvar samt utveckla sin förmåga att arbeta både självständigt och tillsammans med andra. På det sättet kan skolan bidra till att utveckla ett förhållningssätt som främjar entreprenörskap.
Hubbarpsskolan, Tranås: En röd tråd av teknik (åk 1-6)
Med projektet En röd tråd av teknik ska Hubbarpsskolan säkerställa kvaliteten och statusen på teknikundervisningen. Tekniken ska knytas an till skolans övriga ämnen och ett gemensamt material ska byggas upp och göras tillgängligt. Tack vare en röd tråd genom samtliga årskurser, bra arbetsmaterial samt kopplingen och samarbetet med arbetsplatser i närområdet, ska kunskapsuppfyllelsen och förståelsen hos eleverna öka. Ett exempel på skolans praktiska arbete med teknik är idén om att bygga upp ett område på skolgården där eleverna kan få pröva olika konstruktioner, som till exempel block och talja eller hävstång.
Hogstorps skola, Uddevalla: Teknik – ett ämne för alla (åk F-6)
Allt som händer på skolan, från undervisning till matlagning i skolköket, har med teknik att göra. Teknik är alltså ett ämne för alla, oavsett ålder, kön eller arbetsuppgift på skolan och fritidshemmet. Så resonerar Hogstorps skola när de genom sin egen kunskapsbank kallad Teknikbanken vill tydliggöra och utveckla teknikämnet för sina elever. Allt material i Teknikbanken ska finnas samlat på ett ställe och kunskapsbanken ska ständigt utvecklas, precis som ämnet i sig. När pedagogerna får möjlighet att lära känna ämnet på ett djupare plan får de förutsättningar att förmedla kunskapen på ett lustfyllt och inspirerande sätt.
KMS Kullaviks Montessoriskola, Kullavik: Ingenjörerna på KMS (åk 6-9)
KMS Kullaviks Montessoriskola vill öka det entreprenöriella lärandet genom ett antal olika projekt som eleverna får genomföra under årskurs 6-9. Däribland finns projekt ”Polhems alfabete” som syftar till att öka förståelsen för Christopher Polhems betydelse för ingenjörskonsten. Och i projekt Husets energiförsörjning ska eleverna få lära sig om framtida energiförsörjning, men också koppla ihop ritteknik, konstruktionsteknik och energiteknik med problemlösning. I förlängningen är ambitionen att höja antalet sökande till tekniska program och få fler att drömma om ingenjörsyrket.
Kronan, Trollhättan: Teknikklubb för flickor (åk 6-9)
Kronan är en mångkulturell skola där nästan alla elever har invandrarbakgrund. På grund av gamla och invanda könsroller i hemmen, där männen traditionellt ansvarar för allt det tekniska, är det för många flickor inte ens idé att fundera på en teknisk utbildning. Därför startar Kronan en teknikklubb för flickor, utan pojkars ofta dominanta närvaro. En eftermiddag i veckan träffas flickor i årskurs 6-9 och jobbar med olika slags teknikuppgifter; till exempel studerar hur tekniska prylar är byggda, hur de fungerar och hur de skulle kunna förbättras. Teknikklubben ska öka jämställdheten och få fler flickor att söka sig till tekniska och naturvetenskapliga program på gymnasiet.
Rolfstorp/Skällinge skola, Rolfstorp/Skällinge: Vattenprojekt (åk F-6)
På Rolfstorp/Skällinge skola vill man öka elevernas intresse för teknik genom att låta dem följa vattnets väg på ett tekniskt plan. Genom olika experiment ska eleverna i årskurs F-6 få lära sig hur vattnet styrs från sjön Neden som skolan ligger vid, till kranarna hemma i badrummet och via reningsverket tillbaka till sjön igen. Eleverna ska också få lära sig om hur vattnets väg har förändrats över tid och varför. Alla pedagoger som arbetar inom ämnet teknik på skolan kommer att vara involverade och samarbeten kommer att ske med VIVAB, Vatten och Miljö i Väst AB och Navet Science Center i Borås.
Norgårdenskolan, Uddevalla: Elektronik och teknik (åk 7-9)
Inom profilen Hand och Tanke, då eleverna har mer hemkunskap, slöjd och teknik på schemat, vill Norgårdenskolan i Uddevalla introducera eleverna på högstadiet för programmering. Eftersom det är viktigt att få fler elever att välja teknikinriktade program på gymnasiet vill man öka elevernas möjligheter att få lära sig att programmera, styra och reglera tekniska apparater, något som är en stor del av tekniken idag. I årskurs 8 får eleverna en introduktion i ämnet och får själva försöka sig på enkla program, och i årskurs 9 får de möjlighet att prova på mer avancerad teknik. Arbetet utförs med hjälp av legorobotar.
Fridhemsskolan, Malmö: Bygga broar (åk F-6)
Fridhemsskolan i Malmö ligger väldigt nära Öresundsbron och med bron som utgångspunkt ska man genomföra ett teknikprojekt som involverar hela skolan, från förskola till årskurs 6. I projektet hanteras brobyggande ur flera olika perspektiv, bland annat studeras hur broar såg ut förr och hur broar kan vara konstruerade i framtiden. Målet med projekt Bygga broar är att göra ämnet teknik till en självklar plats i undervisningen, att erbjuda en stimulerande och kreativ teknikundervisning samt att öka elevernas intresse för teknik. Eleverna ska också få en ökad förståelse för teknikens betydelse i samhället.
Frostaskolan, Hörby: Nytänkande teknikundervisning (åk F-9)
Projekt Nytänkande teknikundervisning är precis vad det heter. I linje med EU-projektet Establish på Malmö Högskola vill Frostaskolan införa ett mer undersökande arbetssätt och koppla undervisningen till det lokala näringslivet genom studiebesök och gemensamma projekt. För att öka intresset är det viktigt att få se vad naturvetare och tekniker faktiskt och praktiskt arbetar med. Skolan vill också arbeta mer mot modernare teknik, till exempel förnybara energikällor och digitala konstruktionsprogram. Genom att arbeta på nya sätt kan elevernas tekniktänkande utvecklas.
Nyhamnsskolan, Nyhamnsläge: I mål med teknik (F-9)
Trots teknikens betydelsefulla roll hamnar teknikämnet ofta i skymundan. Därför är det viktigt att eleverna ges möjlighet att utveckla en förståelse för tekniken i vardagen. Det är en av tankarna bakom projektet I mål med teknik som ska stimulera till kreativt tänkande, experimentlust och problemlösning. Projektet genomförs i årskurs F-9 med äldre elever som hjälper yngre och olika typer av samarbeten över både klass- och gruppgränser. För att uppmärksamma och synliggöra tekniken i vardagen planeras även samarbeten utanför skolan, bland annat med Kullagymnasiet och det lokala näringslivet.
Slättängsskolan, Kristianstad: Teknikundervisning i enlighet med Lgr11 (åk 7-9)
För att förstå teknikens roll för individen, samhället och miljön behöver den teknik som omger oss göras synlig och begriplig. Målet med Slättängsskolans nya teknikundervisning är att öka teknikens ställning som ”eget” ämne i läroplanen och bygga upp en fungerande tekniksal med de rätta förutsättningarna och möjligheterna. Arbetsområdena som tas upp är döpta till Teknikhistoria, Hemmets teknik, Fordonsbyggnad, Energiomvandlare samt Från vaggan till graven och är valda för att elevernas egen kreativitet och drivkraft ska få stå i centrum.
Vikingaskolan, Lund: Industri, kropp och hälsa (åk 5-6)
Industri, kropp och hälsa heter projektet som ska utveckla Vikingaskolans teknikundervisning genom att ta in mer av den verklighetsanknytning eleverna behöver. Målet är att ge eleverna kunskap om hur teknik används för att maten vi äter ska kunna produceras och hur tekniken i lantbruk och livsmedelsindustri har utvecklats i ett historiskt perspektiv. Eleverna ska också få lära sig om matens och motionens betydelse för hälsan. I projektet ingår att integrera teknikämnet med framför allt biologi och hemkunskap. En tanke är också att göra studiebesök hos lokala bönder och på en livsmedelsindustri för att få ta del av hela teknikprocessen.
Ekbackeskolan, Osby
På Ekbackeskolan i Osby har svetsutbildningar anordnats i tio år och flera företag har varit med i ledningsgruppen sedan starten. Nu är ambitionen att tillsammans med företagen skapa en ännu mer attraktiv utbildning för att Ekbackeskolan ska fortsätta att vara en av Sveriges bästa skolor när det gäller svetsutbildningar.
För att ge eleverna verklighetsförankring och kunna konkretisera sina kunskaper har Ekbackeskolan kontakt med ett 90-tal företag som erbjuder praktikplatser. Praktiken blir en viktig kontaktyta mellan företag och skola och tack vare relationen kommer det fram önskemål från företagens sida om hur utbildningarna kan utvecklas.
För att ge inblick i teknikföretags arbetssätt och olika yrkesroller har utbildningen vid olika tillfällen tagit emot företag som presenterat sin verksamhet och vilka arbets- och karriärmöjligheter som kan erbjudas. Det ger eleverna en tydlig bild av variationen i yrket och vilka möjligheter som finns. Skolan har också låtit experter föreläsa om vilka kvalitetskrav som finns inom industrin.
För att följa upp och utvärdera samarbetet med industriföretagen har både ledningsgrupp och programråd involverats i ett antal kvalitetsfrågor. Kurserna utvärderas av studenterna och efter varje praktikperiod har läraren enskilda samtal med eleverna för att säkerställa att praktikplatserna håller hög kvalitet.
Program och företag som deltar i samarbetet:
Industriprogrammet och Internationell Svetsare YH-utbildning på Ekbackeskolan, Osby Parca, SRS Sjölanders, Weld on Sweden, Fractec, NIBE, Ekström & Son, Protech Food Machinery AB, Linnéuniversitetet
Slottegymnasiet, Ljusdal
I Ljusdals kommun finns flera företag i verkstadsbranschen inom områden för skärande bearbetning, plåt och svets. Slottegymnasiet har genom den lokala näringslivsorganisationen Närljus ett mångårigt och väl utvecklat samarbete med Mekanogruppen där de flesta större företagen i verkstadsbranschen ingår.
För att erbjuda verklighetsförankring och konkretisering av studenternas kunskaper skriver företagen ett kontrakt med eleverna på Industriprogrammet. I kontraktet finns en tydlig kravspecifikation om vad eleven måste uppnå för att vara garanterad sommarjobb och förtur till provanställning efter skoltiden. För att få en utbildning som svarar mot behoven har de flesta medlemmarna i Ljusdals Mekanföretag fått tycka till om vad eleverna ska kunna när det gått ut Industriprogrammet för att få jobb just hos dem. Svaren har delvis agerat underlag till flera av skolans kurser.
Utbildningen på Industriprogrammet vid Slottegymnasiet är alltså direkt anpassad till verkstadsföretagens behov. Behoven tydliggörs genom de täta kontakter som finns mellan företag och skola, bland annat genom att lärarna ambulerar mellan företagen, träffar handledare och företagsledare och tar del av ny teknik.
För att bedöma måluppfyllelsen och få fram förslag på förbättringar redovisar den lokala styrgruppen årligen sitt kvalitetsarbete i en rapport som antas av den regionala styrgruppen och som utgör styrdokument för den fortsatta utvecklingen av Teknikcollege Hälsingland.
Program och företag som deltar i samarbetet:
Industritekniska/industriprogrammet på Slottegymnasiet, Näringslivsorganisationen Närljus och Ljusdals Mekanföretag.
Osbecksgymnasiet, Laholm
För att lyckas utveckla utbildningens innehåll i takt med industrins utveckling har Osbecksgymnasiet en lokal styrgrupp som träffas minst sex gånger om året, inom konceptet Teknikcollege. I gruppen finns representanter från olika företag, från arbetsförmedlingen och den kommunala vuxenutbildningen. I gruppen finns också en studie- och yrkesvägledare samt representanter från de program som ingår. På mötena utvecklas verksamheten och anpassas till företagens behov och kompetenskrav.
Tack vare goda kontakter mellan skolan och företagen får eleverna en mycket god arbetsplatsförlagd utbildning. Och eftersom företagen är delaktiga i utformningen av upplägget får eleven utbildning i utrustning och arbetsmoment som inte är möjliga i skolan. För att kunna ge eleverna en meningsfull praktik erbjuds företagen en gedigen handledarutbildning då de får kunskap om kriterier och inblick i praktikens syfte och mål.
Uppföljningen av utbildningen på företagen sker på flera olika sätt, bland annat genom regelbundna besök av skolans ansvariga och via en blankett som handledaren fyller i tillsammans med eleven. Praktiken utvärderas också i personliga samtal mellan företag, skola och elev.
I återkommande möten diskuteras vilka kompetensbehovs som efterfrågas ute i företagen, vad som behövs i framtiden och hur detta ska kunna genomföras. Det innebär att eleverna vid utbildningens slut är mer kompletta och i princip helt färdiga för att kunna erbjudas en anställning. De har redan den kompetens och de färdigheter som efterfrågas.
Program och företag som deltar i samarbetet:
Produktionsteknik, Teknikprogrammet och Elprogrammet på Osbecksgymnasiet som certifierat Teknikcollege, Laholms Stål, Specma Hydraulic AB, Diab, Laholms El, Lindab, Elektro El AB, Nilsson Special Vehicles AB, KWA, IF Metall, Lärcentrum, Arbetsförmedlingen
Allhamra Gymnasieskola, Kisa
För att hålla det industritekniska programmet i linje med industrins behov och önskemål har Allhamra Gymnasieskola ett programråd dit samtliga lokala teknik- och industriföretag bjuds in. För att även säkra de mindre företagens inflytande i programmet deltar också ansvariga på Växtkraft Kindas – en paraplyorganisation för näringslivsfrågor i kommunen. Utvecklingen av programmet baseras också på det utbyte som sker då skolans lärare regelbundet besöker industriföretagen.
För att förankra elevernas kunskaper i verkligheten har skolan utökat det arbetsplatsförlagda lärandet från 15 till 30 veckor. Genom att få delta i uppstarten, genomförandet och avslutandet av mer omfattande arbetsområden får eleverna ett nyttigt helhetsperspektiv. Det arbetsplatsförlagda lärande är också utvecklat med ett internationellt perspektiv. I årskurs tre får 20-25 procent av eleverna chans till tre veckors utbildning på teknikföretag i Italien.
Samarbetet mellan skolan och företagen utvärderas på både person- och organisationsnivå. Uppföljning sker kontinuerligt vid täta besök på företagen, eleverna för loggbok under sin praktik och handledaren får kommentera samarbetet. På organisationsnivå sker utvärderingen under styrgruppens möten.
Under sina drygt 30 år har Allhamra Gymnasieskola alltid haft ett nära samarbete med lokala teknikföretag. Det är och har varit en grundbult i skolans överlevnad och i teknikföretagens kompetensförsörjning.
Program och företag som deltar i samarbetet:
Industriprogrammet/Industritekniska programmet på Allhamra Gymnasieskola, Swedish Tissue, Pars BBT Plåt AB, Rimaster AB, Finess Hygiene, Horns Industriservice AB, Metallfabriken Ljunghälls AB, Gyromek i Kisa AB, Kisa återvinning med flera
Alléskolan, Hallsberg
I Hallsberg är stora företagsetableringar på gång, bland annat byggs en ny postterminal och en ny anläggning för tågverksamhet. Inom en femårsperiod beräknas totalt 1 000 nyanställningar bara inom dessa två verksamheter och en stor brist på utbildad arbetskraft inom olika teknikyrken förväntas. Därför har det blivit extra viktigt med satsningen på utveckling av tekniska utbildningar.
Teknikprogrammet på Alléskolan är ett certifierat Teknikcollege med en nära koppling mellan teori och praktik och en stor samverkan med tekniska företag i närområdet. För att utveckla programmets innehåll i linje med industrins utveckling träffas styrgruppen regelbundet och för kontinuerliga diskussioner om företagens behov av kompetensutveckling och framtida arbetskraft, om innehåll och upplägg av utbildningar samt aktiviteter och rekrytering av ungdomar till teknikutbildningar. Företagen är med och utformar val av inriktningar, kurspaket och kurser.
Företagen i styrgruppen är mycket engagerade för att tillsammans med skolan möjliggöra för elever att komma ut på företagen. Bland annat erbjuds alla elever i årskurs 3 att göra fyra veckors arbetsplatsförlagd utbildning ute på företagen. Teknikeleverna har företräde till sommarjobb hos Volvo men blir även prioriterade av andra samverkansföretag. Och hos Ericsson Supply Site Kumla får eleverna gå igenom hela produktionsprocessen.
För att följa upp och utvärdera samarbetet har Teknikcollege Örebro län tagit fram en gemensam modell för självvärdering. En kvalitetssäkringsmodell som styrgruppen arbetar efter och gör handlingsplaner för det utvecklingsarbetet man anser behöver göras.
Program och företag som deltar i samarbetet:
Teknikprogrammet på Alléskolan som är certifierat Teknikcollege, Arho AB, Ericsson Supply Site Kumla, IF Metall, Munksjö Aspa Bruk AB, Volvo Construction Equipment
Civilingenjörsutbildningen i maskinteknik, Chalmers tekniska högskola
Chalmers civilingenjörsutbildning i maskinteknik siktar på att bli bäst, inte bara i Sverige utan i världen. Med en examen från detta program får unga ingenjörer en mycket bra start på en framgångsrik karriär i näringslivet. Man har även lyckats engagera många företag i både utveckling och utförande av utbildningen på ett föredömligt sätt. Därför är maskinteknikprogrammet på Chalmers en flaggskeppsutbildning i dess rätta bemärkelse – stor, stark och med vilja och kraft till ständiga förbättringar.
