Renforsskolan, Vindeln: Lyfta och flytta (årskurs 7-9)
Projekt Lyfta och flytta är ett samarbete med företaget Cranab i syfte att få eleverna att förstå, konkretisera och exemplifiera begrepp som till exempel tryck och kraft. De ska också få insikt i hur ett företag uppstår, drivs och påverkar en hel bygd utifrån en idé.
Elevernas och pedagogernas samverkan med det lokala näringslivet gör att eleverna kommer att få en förståelse för teknikens betydelse. Tack vare samarbetet med Cranab får eleverna möjlighet att visa upp sina kranar för en konstruktör.
Piteå Naturskola (Porsnässkolan), Piteå:Tekniklabbet (årskurs 4-6)
Med Tekniklabbet vill Piteå Naturskola erbjuda elever och personal i kommunens skolor en plats där de kan fördjupa sin teknikkompetens och förstärka sin teknikförståelse. Erbjudandet riktar sig till klasser i mellanstadiet, för att få dem att genomföra laborationer och studier som skolorna själva inte har möjlighet att genomföra. Därigenom kan ett intresse för teknik, en förmåga att hantera den och ett ökat omdöme vad gäller tekniska frågor utvecklas.
Hietaniemi Friskola, Hedenäset: Tekniken överallt (årskurs F-9)
Tekniken överallt handlar om att tekniken ska ingå i undervisningen på ett naturligt sätt och att eleverna ska kunna se tekniken som ett arbetsredskap. Skolan vill fortsätta arbetet med att utforma en lokal kursplan, där det beskrivs vilka olika moment eleverna ska arbeta med. De olika perspektiven på teknik inkluderas i planeringar: utveckling, vad tekniken gör, konstruktion och verkningssätt, komponenter och system samt tekniken, naturen och samhället. Planeringarna ska kopplas så mycket som möjligt till lokala och regionala företag eller utbildningar.
Bolagsskolan, Kiruna: Teknikgruvan (årskurs F-9)
Målet med Teknikgruvan är att utveckla en undervisningsmiljö med ett antal utställningar och arbetspass som underlättar och ger möjlighet till en bättre och likvärdig teknikundervisning för alla elever från F-9 i Kiruna kommun. Namnet Teknikgruvan syftar dels till en skattsamling av utrustning och arbetspass, men också till den lokala näringsprofilen med högteknologisk gruvbrytning. För att utveckla Teknikgruvan behövs inspiration och fortbildning för den eller de lärare som ska genomföra projektet, samt tid till detta.
Vattudalsskolan, Strömsund: Dunderidéer från Dunderklumpslandet (årskurs 9)
Målen med projekt Dunderidéer från Dunderklumpslandet är flera. Att öka samarbetet med ortens näringsliv, att få eleverna att utveckla sin syn på företagandets olika perspektiv, att ge insyn i miljötänkande och att få eleverna att använda sin kreativitet och teknikkunskaper till att skapa eller utveckla en produkt. Ett samarbete sker mellan teknik, fysik, slöjd, bild, matematik och samhällskunskap. Eleverna samarbetar också med olika företag på orten när det gäller tillverkning, material och idéer.
Gruvrisskolan, Falun: Teknik på lika villkor (årskurs 1-9)
Med projektet Teknik på lika villkor ska eleverna ges en allsidig och inspirerande teknikundervisning som gör dem öppna och redo för sin blivande yrkesroll. Därför måste teknikundervisningen starta tidigt, redan i förskoleklass. Ett exempel: Under årskurs 3 finns en idé om att låta all undervisning utgå från teknikämnet. Under temat ”Från eld till Vikingatid” – med tonvikt på hur människan utvecklat tekniken under denna tid – kommer eleverna att förflyttas tillbaka i tiden och prova på att leva som man gjorde förr.
Ornäs skola, Borlänge: Min teknik (årskurs 7-9)
Målet med projektet är bland annat att ge eleverna positiva erfarenheter av ämnet teknik och en positiv bild av tekniska utbildningar, oavsett på vilken kunskapsnivå de befinner sig. Eleverna ska själva samla idéer och forma dem till givande projekt, lagom för en tonåring att med olika mått av handledning kunna driva självständigt. Varje uppdrag presenteras med en intresseväckande och lockande text. Sedan arbetar eleverna med ett praktiskt uppdrag där de möts av olika problemlösningssituationer. Med nya erfarenheter och kunskaper skriver de sedan en vetenskaplig rapport innan alla uppdrag avslutas.
Klastorpsskolan, Stockholm: Stockholm – miljöhuvudstaden (årskurs 4-6)
Stockholms stad har utsetts till Europas miljöhuvudstad 2010 och har tack vare långvarigt miljöarbete påvisat ambitiösa åtgärder, hållbar utveckling och fortsatta miljöförbättringar. För att eleverna själva ska kunna analysera teknikens roll och funktion vill vi närma oss begrepp som till exempel koldioxidneutralt samhälle, biologisk mångfald och återvinning. Eftersom eleverna är unga måste vi jobba fram och samla ett förståeligt och begripligt stoff som ska ligga till grund för framtida inlärning. Konkreta mål är bland annat ett samarbete med Trafikkontoret och att fortsätta en redan påbörjad forskning kring Stockholmstrafiken.
Vallatorpsskolan, Täby: Teknik bor i alla ämnen och alla åldrar (årskurs F-9)
Med teknik som realistiskt underlag till andra ämnen vinner skolan engagemang och intresse hos eleverna. För att få en varaktig planering och samverkan mellan ämnen vill skolan skapa en gemensam lokal kursplan för undervisning i hållbar utveckling, energi och samhällsplanering. Man vill också bygga ett varaktigt samarbete med de företag som finns i vår närmiljö samt skapa tid för företagsbesök för lärare. Deltagare i projektet är lärare i teknik, fysik, kemi, biologi, svenska, samhällsorienterade ämnen samt matematik.
Säffle Kommuns Grundskola: Barn – framtidens tekniker (årskurs F-9)
Säffle har många högteknologiska företag och industrier som är i stort behov av välutbildad arbetskraft i framtiden. För att kunna ha kvar och utveckla företagen är alla överens om att ett ökat intresse för naturvetenskapliga och tekniska studier är mycket viktigt. Skolan vill utöka samordningsfunktionen med en extra resurs i kontakten med det lokala näringslivet och skolan. Eftersom många företag av säkerhetsskäl inte kan ta emot elever, är skolans förhoppning att finna unga engagerade anställda som kan komma ut och berätta om deras företag. Syftet med projektet är att ge eleverna ett tidigt förhållningssätt till naturvetenskap och teknik, genom att ge dem goda förebilder för sitt framtida yrkesval.
Vallhallaskolan, Oskarshamn : Energitråden (årskurs 6-9)
Målet med projekt Energitråden är att skolan ska börja samarbeta med företag i närområdet, bland andra OKG och SKB, kring begreppet energi. Skolan vill hitta en röd tråd för detta samarbete och hoppas på att projektet ger ringar på vattnet. Skolan avser också att skapa gemensamma bedömningsmatriser att använda oss av i ämnet teknik.
Ölands Friskola, Färjestaden: Teknik i vardagen (årskurs 7-9)
Teknik i vardagen var ett projekt och samarbete mellan skolans olika ämnen fördelat mellan fem lärare under fyra veckors tid. Varje vecka ägnades åt skilda delar inom teknikens värld, till exempel tekniska uppfinningar, genteknik, geometri och konstruktion. I projektet ingick också ett studiebesök till Tekniska Museet i Stockholm. Nu vill skolan utveckla projektet, både med ökad kunskap för lärarna och genom att få ihop de olika ämnena mer. Målet är att medvetandegöra tekniker i vardagen, att se teknikens möjligheter inför framtiden samt att öva på olika presentationstekniker.
Åkersskolan, Nässjö: Teknik + Matematik = Sant (årskurs 2-6)
Syftet med projekt Teknik + Matematik = Sant är att vidareutveckla skolans lokala kursplan så att den överensstämmer med kommande kursplan 2011, att koppla teknik med matematik samt att agera röd tråd i teknikämnet genom grundskolan. Skoln vill att flickorna ska våga använda sina teoretiska kunskaper mer praktiskt samt att pojkarna ska få en mer positiv inställning till sina studier genom att integrera teknik och matematik.
Blackstad skola, Blackstad: Vår bygds teknikutveckling från medeltiden till idag och vidare in i framtiden (årskurs F-6)
Projektets mål är att se teknikens betydelse för utvecklingen av samhället. Eleverna ska kunna redogöra för viktiga aspekter på utvecklingen och teknikens betydelse för natur, samhälle och individ samt kunna använda vanligt förekommande redskap och tekniska hjälpmedel. Eleverna ska också kunna redogöra för viktiga faktorer i den tekniska utvecklingen, förr och nu. Kunskapen som finns i området via lant-, jord- och skogsbruk, kommer att utnyttjas genom kontakter med föräldrar och anhöriga, studiebesök och föreläsningar.
Kristvallabrunnsskola, Nybro: Tekniken i Kristvallabrunn ur ett historiskt perspektiv (årskurs 3-9)
Syftet med projektet är att synliggöra ämnet teknik och visa på teknikens roll i samhällsutvecklingen. Eleverna ska på olika nivåer bland annat kunna redogöra för viktiga aspekter på utvecklingen och teknikens betydelse för natur, samhälle och individ. De ska kunna jämföra de egna livsvillkoren med livsvillkor i andra miljöer och olika tider, samt utveckla förståelse för ekologiska sammanhang och olika sätt att fördela och använda resurser. I projektet ingår studiebesök på hembygdsmuseet, extern handledning från högskolan och hembygdsföreningen, lärartid, inköp av material och besök av hantverkare.
Frillesåsskolan, Frillesås: Teknik i skogen (årskurs F-9)
På Frillesåsskolans skolgård finns en skog där barnen vistas vid raster och lek. Skolans mål är att tillsammans med barnen och ungdomarna skapa en aktivitets- och teknikrik miljö i skogsområdet. Tack vare detta kan skolan konkretisera teknikämnets fem perspektiv på ett lustfullt och kreativt sätt. Syftet med projekt Teknik i skogen är också att uppfylla behovet av en helhetssyn på teknikundervisningen, att få till en kompetensutveckling i teknikämnet för all skolpersonal samt att inspirera lärare till att arbeta i åldersintegrerade projekt.
Frösakullsskolan, Halmstad: Circles (årskurs F-5)
Projekt Circles bygger på temat sol, vind och vatten i ett perspektiv av hållbar utveckling. En konkret handling blir att skolan på skolgården bygger en solfångare, ett vindkraftverk och en kvarn för att visualisera processen för eleverna: idé-planering-ritning-modell-verklighet, och koppla detta till elevernas och lärarnas lärande inom teknik. ”Det man gör med kroppen fastar i knoppen!” Det är viktigt att samordna utvecklingen av matematik, teknik och naturvetenskap, så att både personal och elever upptäcker att dessa ämnen ofta har många gemensamma brytningspunkter och ser en gemsam utvecklingssatsning som mycket meningsfull.
Kungsmarksskolan, Munkedal: Entreprenörskap på Kungsmarksskolan (årskurs 6-9)
Kungsmarksskolan ligger i en brukskort med ett stort pappersbruk och många småföretag. Det behövs fler entreprenörer och innovatörer och teknikämnet är en viktig faktor för att utveckla kreativa idéer och intresse. Målsättningen med Entreprenörskap på Kungsmarkskolan är att höja teknikämnets status och göra ämnet mer intressant och tydligare vad det gäller strävansmålen, bland annat med hjälp av fortbildning och investering i utrustning.
Ugglums skola, Partille: Tekniken som nav i undervisningen (årskurs F-9)
I dag saknar Ugglums skola en lokal kursplan i teknik. Skolan har också svårt att genomföra praktiska moment i teknikundervisningen eftersom man saknar utrustning och material. För att komma tillrätta med problemen ska en arbetsgrupp bestående av lärare med olika kompetenser och från olika stadier arbeta fram ett antal ämnesövergripande arbetsområden för olika årskurser. Skolan kommer också att frigöra en lokal så att praktiskt teknikarbete kan genomföras. Viktigt blir också att utveckla samarbetet utanför skolan, och skapa utrymme och rutiner för detta i samarbete med den ordinarie undervisningen.
Vättleskolan, Angered: Tekniktråden (årskurs F-9)
Vättleskolan har en internationell prägel eftersom majoriteten av eleverna är flerspråkiga redan innan de kommer till skolan. Skolan hoppas kunna lyfta teknikintresset hos eleverna och få dem att inse hur brett ämnet teknik är, men också att visa på de framtidsmöjligheter som ryms i ämnet. Skolan tror att teknikämnet lämpar sig särskilt väl i en mångkulturell miljö då ämnet har både teoretisk och praktisk karaktär. Språkliga hinder minskas genom att man både utför saken i praktiken samtidigt som man får teorin bakom. I projektet kommer skolan bland annat att iordningsen ny tekniksal, diskutera den nya kursplanen och genomföra studiedagar.
Killebäckskolan, Södra Sandby: Grön energi i vardagen (årskurs 6-9)
På Killebäcksskolan är det tradition att låta eleverna läsa teknikhistoria och tillverka olika produkter – allt från växthus till motorer. De upprättar själva en projektplan, gör en ritning, planerar materialåtgång och väljer material. Nu vill skolan utveckla teknikämnet åt miljöhållet. En av flera idéer är att tillverka enkla bordsvindskraftverk som ger energi, då skolan arbetar med aerodynamik och även lägger en samhällsaspekt på utseende och placering. En stor del av projektet handlar om att knyta kontakter med företag utanför skolan.
Marbäcksskolan, Svedala: Teknik i går, i dag, i morgon! (årskurs F-6)
Idag möter ofta eleverna ämnet teknik först när de kommer till högstadiet. Vi vill väcka intresset tidigare än så. Om teknikämnet används som bas i ett övergripande perspektiv är vi övertygade om att måluppfyllelsen kommer att öka i alla ämnen. Genom att låta eleverna möta teknikämnet på ett lekfullt sätt kommer detta också att få fler killar och tjejer att söka sig vidare till teknik- och naturorienterande utbildningar. I projektet ingår bland annat fortbildning av pedagogerna samt inköp av material och inspirerande litteratur.
Rinnebäcksskola, Kävlinge: Teknik och matematikmagasinet (årskurs F-6)
Rinnebäcksskolan har börjat arbeta med Teknikspanarna och Snilleblixtarna. Nu behöver skolans pedagoger fortbildning för att kunna optimera undervisningen. Skolan behöver också bygga ett magasin och en verkstad där alla elever och pedagoger får tillgång till praktiska övningar. I projektet ingår också studiebesök samt inköp av inventarier och litteratur. För att möta den nya läroplanen och dess nya mål, samt samhällets framtida krav, krävs utbildade och engagerade pedagoger.
Ludvigborgs Friskola, Höör: Tema Star Wars och rymden (årskurs F-6)
Målet för Tema Star Wars och rymden är att utveckla eleverna intresse och nyfikenhet för teknik tack vare ett spännande, inspirerande och aktuellt tema. Alla skolans elever ska få pröva på olika tekniker och konstruktioner inom temat, samt känna skaparglädje och gemenskap. Tanken är att temat ska bli ett startskott för nya teknikprojekt varje läsår. Genom tekniken bygger skolan glädje, gemenskap och kunskap, oavsett kön och ålder, samt ger eleverna nya möjligheter att själva utveckla sitt tekniska tänkande som kanske i framtiden leder till nya upptäckter.
Friskolan Galären, Hälsa & Idrott, Karlskrona: The Island (årskurs 4-9)
Världen är inte svart eller vit, verkligen är inte uppdelad i olika ämnen. Så varför göra det i skolan? I The Island samarbetar man över ämnesgränserna i ett spännande projekt om hållbar utveckling. 300 personer, du är en av dem, tvingas flytta till en obebodd ö i Indiska Oceanen. Du och en kompis får i uppdrag att åka i förväg till ön, för att planera byggandet av en fungerande civilisation. Ni ska se till att det finns energiförsörjning, rent vatten och en livssituation som verkar för en hållbar utveckling.
Under projektets gång genomförs studiebesök på olika anläggningar och eleverna genomför tekniska laborationer.
Bromangymnasiet, Hudiksvall
I slutet av 1980-talet startade elva företag i norra Hälsingland VINNA-projektet, i syfte att arbeta med insatser som skulle leda till att industriföretagen på orten säkerställde det framtida behovet av utbildad arbetskraft. VINNA-företagen är idag en organisation bestående av 16 företag som samarbetar med Bromangymnasiet när det gäller arbetsplatsförlagt lärande.
Företagen stöttar dessutom gymnasiet genom att finansiera startpaket, skolresor, studiebesök, elevprojekt med mera. Representanter från näringsliv och skola träffas regelbundet där samarbetet planeras och utvärderas. Även eleverna ges möjlighet att redovisa sina synpunkter.
Samarbetsföretag:
Hudiksvall industritekniska profram, Hiab AB, Iggesund Paperboard, Ericsson Network Technologies, Sunfab Hydraulics AB, Huddig AB, Iggesund Tools AB, Trima AB, Mekanotjänst AB, Norrbo Svets AB, Monitor Industriutveckling AB, Thunman Tools AB, Sjölins Smide AB, Ilsbo Industrier AB, Neova AB, Voith Turbo Safeset AB, Herman Jonsson AB
Brogårdsgymnasiet/Presterudsgymnasiet, Kristinehamn
Samarbete och samverkan med det lokala näringslivet, fackliga organisationer och senare även kompetenscenter har en lång tradition i Kristinehamn. Den samverkan som påbörjades för snart tio år sedan har bara växt sig starkare och djupare under åren, och idag är det svårt att se hur tekniska utbildningar skulle kunna ske utan detta samarbete. Några exempel: Allt fler elever gör sitt gymnasiearbete som ett ”riktigt projekt” där industrin är uppdragsgivare och delaktiga via handledning.
Eleverna på teknikprogrammet har personliga arbetsplatser, är indelade i projektgrupper samt använder projektbaserat arbetssätt för att vänja sig vid arbetslivet. Näringslivets representanter delar aktivt i verksamheten och utvecklar densamma för att trygga egen kompetensförsörjning och erbjuda en attraktiv utbildning.
Samarbetsföretag:
Albin Components AB, Axcel Components AB, Rolls Royce AB, Scana Steel Björneborg AB, Andritz Hypro Inepar Sweden AB, Ölme Mekaniska AB, Akzo Nobel AB, Nordic Paper AB
Bäckadalsgymnasiet, Jönköping
Inom ramen för Teknikcollege framför näringslivets representanter sina önskemål avseende nya inriktningar inom teknik- och industriprogrammet. Här diskuteras även val av kurser och ”tyngdpunkter”. Förutsättningarna är goda eftersom det i lärargruppen finns ett starkt engagemang och en uttryckt vilja att arbeta tillsammans med näringslivets teknik- och industriföretag i regionen. Exempel: Eleverna på teknikprogrammet får under sitt tredje år tre veckors praktik på ett eller flera teknikföretag.
Skolan har under året också fått tillåtelse av gymnasienämnden i kommunen att erbjuda eleverna på teknikprogrammet ett fjärde år på ett teknikföretag – Fagerhults Belysning AB. Samarbetet mellan skolan och företaget fungerar utmärkt och Fagerhult har för ambition att anställa eleverna efter årets slut, om möjligheterna finns.
Samarbetsföretag:
Fagerhults Belysning AB, Fläkt Woods AB, Husqvarna AB, Kongsberg Automotive AB, Edströms Maskin AB, Haas Factory Outlet
Uddevalla Gymnasieskola, Uddevalla
Teknik & Företagsamhet är ett ungt program som startade 2005 i syfte att utgöra en mötesplats mellan akademisk kultur och yrkeskultur, mellan teoretisk kunskap och praktiska färdigheter samt mellan skolan och regionens teknikföretag.
Projekteringen av programmet utfördes i en projektgrupp med täta kontakter med flera av regionens teknikföretag. I projektgruppen ingick även lärare från det ordinarie teknik- och industriprogrammet. Tillsammans ville skolan utveckla ett program som kunde attrahera ungdomar intresserade av design, konstruktion och produktion. Motiveringen gentemot ungdomarna var att de skulle få både full behörighet, värdefulla praktiska kunskaper och betydelsefulla kontakter hos partnerföretagen.
Samarbetsföretag:
Teknik & Företagsamhet Acrivia AB, Uddevalla Pininfarina Sverige AB, Uddevalla VerkstadMekaniska Unionen (VMU), Graniten Engineering AB, Solhagens Mekaniska AB, Trestads Precisions Mekanik AB, Starke Arvid AB, Noords Mekaniska AB, Maoro AB, JABA Group AB
Nordenbergsskolan, Olofström
Som certifierat Teknikcollege finns en lokal styrgrupp som också är direkt kopplad till den regionala styrgruppen. I den lokala styrgruppen är näringslivet i majoritet. Gruppens uppgifter är bland annat att hitta samverkansformer mellan skola och näringsliv, inventera behoven av framtida arbetskraft, påverka utbudet av profiler och verka för att ge Teknikcollege mervärden i form av till exempel praktikplatser och sommarjobb. Att arbeta fram en röd tråd gällande samverkan mellan företag och skola, från tidig ålder, är en av våra utvecklingsfrågor.
Teknikintresset måste väckas tidigt och företagen måste vara med från början. Ett exempel på samarbete är då alla TC-elever under en vecka läste kurser gemensamt. Eleverna fick uppgifter som skulle hanteras på olika företag i kommunen och varje företag presenterades sedan för alla inblandade. Veckan avslutades med studiebesök.
Samarbetsföretag:
Volvo Cars, Epsilon, Rydverken
Högskolan Väst, Trollhättan
Om man jämför de elkraftutbildningar som har funnits och finns i landet ser man att utbildningen på Högskolan Väst är ett mycket efterfrågat alternativ både bland arbetsgivare och bland studenter. Det är den enda högskola som i nuläget har kvar en renodlad högskoleingenjörsexamen i elkraft. Trots det tidigare svikande studentunderlaget på alla elektroprogram i landet har högskolanlyckats hålla utbildningen levande, tack vare samarbetsföretagen, och ser nu en västenlig ökning av antalet studenter.
Elkraftingenjörsprogrammet har, som alla program på Högskolan Väst, ett programråd knutet till sig där de strategiska och långsiktiga inriktningarna för programmen diskuteras och den långsiktiga kvaliteten säkras. Programråden består av både lärare och studenter, samt av en extern lärare anställd på Vattenfall som ger värdefull återkoppling till branschen. De kurser som ger basen i utbildningen ges till största delen av skolans egna lärare medan de kurser som mer riktas mot branschens framtida behov till större del ges av externa lärare och gästföreläsare.
Genom det djupare samarbetet med i första hand Vattenfall och ABB ställdes aktuella programvaror och utrustning till förfogande under utbildningen, till exempel i form av laborationer på Vattenfall och studiematerial från ABB.
