Nya regler för inhyrd personal
Publicerad: 2012-09-28
Ändrad: 2012-09-28
Av: Joakim Bourelius
Från och med nyår stärker regeringen skyddet för bemanningsanställda. Inhyrda ska framöver ha tillgång till exempelvis arbetsplatsens gym, personalmatsal och barnpassning på samma villkor som den anställda personalen i det inhyrande företaget. De inhyrda ska också få information om lediga tjänster så att de har en chans att söka dem.
Regeringen gör det för lätt för sig när den tar bort hinder mot bemanningsföretag som finns i svenska lagar, men inget för att undanröja de spärrar som finns eller kan komma att införas i kollektivavtal. Foto: Eva Lindblad
Bemanningsföretag vars personal inte omfattas av ett eget kollektivavtal måste från årsskiftet i princip kunna visa att deras löner, arbetstider och semester ligger i nivå med det inhyrande företaget. Undantag gäller för tillsvidareanställda i bemanningsföretaget, om de har lön även mellan uppdragen.
De nya reglerna från årsskiftet medför dessutom ett krav att inhyrda ska ges en chans att söka såväl tillsvidare- som tidsbegränsade anställningar hos det inhyrande företaget. Det innebär att lediga tjänster ska annonseras på anslagstavlor, intranät eller liknande så att informationen är allmänt tillgänglig.
Förslaget otillräckligt vad gäller hinder mot bemanning
Tanken med bemanningsdirektivet är att skydda inhyrda arbetstagare. Men också att ta bort de hinder mot att anlita bemanningsföretag som finns i flera av EU:s medlemsstater. Denna avgörande balans saknas dock i regeringens förslag på hur direktivet ska genomföras i Sverige. Restriktioner för att anlita bemanningsföretag får enligt direktivet endast finnas när det kan motiveras utifrån i direktivet angivna allmänintressen.
Trots att regeringen konstaterat att hinder mot bemanningsföretag finns, eller har funnits, i ett antal svenska kollektivavtal väljer man dock att låta saken bero.
- Regeringen gör det för lätt för sig. Man tar bort de hinder mot bemanningsföretag som finns i svenska lagar. Men man lyfter inte ett finger för att röja bort de hinder som finns eller kan komma att införas i kollektivavtal. Det innebär att det svenska lagförslaget är ofullständigt och saknar direktivets balans, säger John Wahlstedt, jurist och förhandlare på Teknikföretagen.
- Vi vill därför se en tydlig skrivning om att inte heller kollektivavtal får innehålla hinder för bemanningsföretag annat än när detta kan motiveras av ett allmänintresse.
Koll på lönespecar och tidrapporter bra recept mot blockad
För utländska bemanningsföretag med verksamhet i Sverige finns ytterligare hinder. Med stöd av likabehandlingsprincipen i bemanningsdirektivet kan facket vidta stridsåtgärder om de inhyrda har sämre villkor än vad som skulle ha gällt i centralt kollektivavtal inom bemanningsbranschen eller ett kollektivavtal i det inhyrande företaget.
Det bemanningsföretag som vill undvika onödig konflikt bör därför kunna visa upp såväl tidrapporter som lönespecifikationer där det framgår att de inhyrda bland annat har lön, arbetstid och semestervillkor som är jämförbara med de minimivillkor som gäller enligt svensk lag och det kollektivavtal som gäller i kundföretaget, i vårt fall Teknikavtalet IF Metall eller Teknikavtalet Unionen/Sveriges Ingenjörer/Ledarna.
Trots att de inte har det formella ansvaret är grundrådet till svenska teknikföretag alltså ändå att hålla koll på sina bemanningsföretag.
