Lojal även på nätet
Publicerad: 2012-09-11
Ändrad: 2012-09-11
Av: Marcus Dahlsten & Per Dalekant
Enligt TCO-tidningen råder det stor frihet för anställda att utrycka sig hur de vill på till exempel bloggar eller Facebook. Men materialet som påståendet grundas på är synnerligen magert och det går inte att dra slutsatsen att arbetstagarnas lojalitetsplikt skulle vara svagare i sociala medier, anser Teknikföretagens arbetsrättsjurister.
För den som har privat arbetsgivare gäller den anställdes lojalitetsplikt i förhållande till arbetsgivaren även för sådant som uttrycks via exempelvis Facebook. Foto: Eva Lindblad
TCO-tidningen hävdar att samtliga av de som blivit av med jobbet på grund av inlägg på Facebook eller bloggar och fått sin sak prövad av domstol har fått skadestånd. Till att börja med kan konstateras att endast tre av fallen faktiskt prövats av domstol (de övriga två avser en förlikning i Arbetsdomstolen och ett beslut av Justitiekanslern).
Lojalitetsplikten starkare i privata näringslivet
Tre av fallen gäller dessutom offentlig sektor, och på grund av det grundlagsskyddade intresset av yttrandefrihet som gäller i förhållande till staten, saknar de betydelse för den privata sektorn. I det privata näringslivet gäller i princip att lojalitetsplikten går före någon individuell generell rätt att fritt yttra sig hur man vill.
Rättspraxis kring hot om våld på och i samband med en arbetsplats är utomordentligt sträng och Arbetsdomstolen (AD) har i ett stort antal rättsfall konstaterat att sådant inte kan tolereras. Hotelser bedöms inte olika beroende på om hotet uttrycks muntligen, i skrift på papper eller i elektronisk form via e-post eller på Facebook.
Vad som däremot har betydelse är faktorer som vilken spridning ett illojalt uttalande får och vad den anställda inser och avser i det hänseendet, vilket framgår av AD:s rättspraxis. På det sättet kan naturligtvis illojalt agerande genom sociala medier vara allvarligare, eftersom den potentiella spridningen är en helt annan och större än om man ”står och ropar på torget”. Det finns alltså anledning att vara eftertänksam och inte oöverlagt skriva av sig ilska och andra starka känslor om arbetskamrater, chefer och arbetsgivarens verksamhet.
Riktlinjer för sociala medier
Beroende på karaktären av de uppgifter som framgår på exempelvis en Facebook-sida kan det finnas saklig grund för uppsägning eller avsked. Typiskt sett krävs då att uppgifterna kan knytas mer direkt till arbetsgivaren eller att de varit avsedda att skada arbetsgivaren.
Förutom de möjligheter som arbetsgivaren har vid brott mot lojalitetsplikten, som att erinra om vad som förväntas och kräva rättelse, kan arbetsgivaren även informera de anställda om hur företaget förväntar sig att anställda hanterar sociala medier. Som ett komplement till den befintliga IT-policyn skulle arbetsgivaren kunna ange att anställda inte ska yttra sig på sådant sätt som kan skada arbetsgivaren. Utgångspunkten är att eventuella kritiska synpunkter ska hanteras internt och inte i andra sammanhang.
Eftersom de fall som TCO-tidningen lyfter fram inte handlar om att någon anställd i sociala medier kritiserat eller annars skadat en identifierbar arbetsgivare, kan man inte dra slutsatsen att arbetsgivare generellt övertolkar lojalitetsplikten.
I dokumentet uppe till höger på sidan finns en mer uttömmande analys av de fall som TCO-tidningen gått igenom.
