Klargörande om krisavtal
Publicerad: 2012-11-02
Ändrad: 2012-11-02
Kontaktperson: Anders Weihe
Lokala krisavtal strider inte mot Teknikavtalen, som IF Metall hävdar. Enligt Teknikföretagen gör det centrala kollektivavtalet det möjligt för lokala parter att träffa överenskommelser.
Enligt Teknikföretagens uppfattning har IF Metall fel. I Teknikavtalet står det: ”Vid oförändrade eller likvärdiga arbetsuppgifter kan arbetsgivaren inte utan frivillig överenskommelse ändra månadslönen”. Foto: Eva Lindblad
Med anledning av det kraftiga och tilltagande orderfall som många medlemsföretag sedan en tid upplevt, har frågan om möjligheten att träffa lokala s.k. krisavtal återigen aktualiserats. Så här långt har det främst gällt IF Metall och deras medlemmar.
På många företag där frågan varit föremål för lokala förhandlingar med IF Metalls klubbar har dess företrädare hävdat att sådana lokala avtal skulle vara i strid med det centrala avtalet och därmed ogiltiga. Oftast anförs inga andra argument än att det centrala kollektivavtalet omöjliggör lokala krisavtal. Senast i raden att välja den strategin står IF Metalls ordförande och avtalssekreterare i Svenska Dagbladet den 29 oktober 2012. I något annat fall uttrycks att de normerade arbetstiderna i §4 mom 3:2 skulle vara ett hinder.
Enligt Teknikföretagens uppfattning har IF Metall fel. Det centrala kollektivavtalet möjliggör för lokala parter att träffa överenskommelser. Teknikavtalet § 10 om löneskydd för månadsavlönade säger att: ”Vid oförändrade eller likvärdiga arbetsuppgifter kan arbetsgivaren inte utan frivillig överenskommelse ändra månadslönen”. En regel med samma innebörd återfinns i punkten 19 för Tim- och ackordsavlönade.
Överenskommelser möjliga
Det betyder att om man är överens kan man höja eller sänka lönen. Sådana frivilliga överenskommelser kan ingås mellan arbetsgivaren och klubben eller mellan arbetsgivaren och en anställd. Dessutom är det möjligt att frivilligt komma överens om tjänstledighet under en del av arbetsveckan och det är också möjligt att göra upp om deltidsarbete under en begränsad tid.
Invändningen om att den ordinarie arbetstidens längd enligt §4 omöjliggör lokala överenskommelser, är inte heller bärande eftersom det inte är frågan om att korta den ordinarie arbetstiden utan om att arbetsbefria den anställde under viss del av ordinarie arbetstid.
När det gäller tjänstemännen finns inte några hinder för att träffa lokala krisavtal. I samma veva som IF Metall 2009 undertecknade det centrala krisavtalet, medgav Unionen och Sveriges Ingenjörer att det befintliga kollektivavtalet tillåter lokala avtal om sänkt arbetstid och minskad lön.
Korttidsarbete vid kraftigt, men snabbt övergående, efterfrågebortfall
Den utredning som regeringen tillsatt för att utarbeta ett förslag till statligt system för korttidsarbete, ska presentera sitt förslag den 3 december 2012. Utgångspunkten för utredningen är att föreslå ett system som inte är i kraft jämt utan kräver aktivering av någon myndighet eller riksdagen för att gälla.
Vidare ska utredarna utforma systemet från ett konjunkturförlopp i likhet med det under den så kallade finanskraschen 2008. Dvs ett kraftigt efterfrågebortfall men där bedömningen är att det är relativt snabbt övergående, snarare än för det konjunkturförlopp som nu förutses med en lång period av svag efterfrågan. Förslaget ska ut på remiss innan en proposition kan presenteras för riksdagen. Realistiskt sett torde en lag om korttidsarbete inte kunna träda i kraft förrän tidigast vid årsskiftet 2013/2014.
