Helhetsgrepp krävs för att rädda kunskapslandet Sverige
2012-02-09
I en debattartikel i Dagens Nyheter redogör utbildningsminister Jan Björklund för vad höstens forskningsproposition bör innehålla. Teknikföretagen efterlyser ett bredare perspektiv om regeringen ska kunna formulera en forskningspolitik som stärker Sveriges position som ledande kunskapsland.
Foto: Eva Lindblad
- Jag delar Jan Björklunds beskrivning av hur tillväxtländer lämnar låglöneproduktionen bakom sig och istället konkurrerar med kunskap i form av avancerade tjänster och högteknologi. Därför måste regeringen i höstens forsknings- och innovationsproposition ge besked om hur statens investeringar i forskning och utveckling ska svara upp mot de stora utmaningar som vårt samhälle står inför, säger Peter Johansson, ansvarig för FoU-frågor på Teknikföretagen.
Enligt de förslag som Teknikföretagen lämnat till regeringen inför den nya forskningspropositionen är det bara genom en närmare koppling till samhällets faktiska behov som statens forskningsutgifter kan bidra till nya innovationer, nya företag och nya jobb. Den forskning som staten finansierar måste i större utsträckning söka lösningar på såväl klimatfrågan som den demografiska utmaningen där allt färre arbetande ska försörja allt fler äldre.
- Utbildningsministerns ambitioner för läkemedelsindustrin är mycket välkomna. Det är nu viktigt att regeringen också tar ett helhetsgrepp för att lyfta svensk forskning och innovation. Annars kommer Sverige inte att vara samma framstående kunskapsland i morgon, säger Peter Johansson.
Teknikföretagen har föreslagit en rad åtgärder för att göra Sverige mer attraktivt för globala forskningsinvesteringar. Bland annat följande tre som skulle ge bättre konkurrenskraft i samtliga branscher:
1) Forskningsprogram för ökad samverkan mellan företag och universitet
Samverkansforskning ger en högre kvalitet och leder till att forskningsresultaten i större utsträckning kan nyttiggöras i samhället. Det visar både svenska och en rad internationella studier. Regeringen bör därför inrätta branschöverskridande samverkansprogram för forskning och innovation utifrån samhällsutmaningarna. Forskningsprogrammen finansieras och utformas gemensamt av forskningsfinansiärerna, industrin, akademin och industriforskningsinstituten.
2) Belöna högskolor som samverkar med näringslivet
Ekonomiska incitament är nödvändiga för att få en ökad samverkan till stånd. Vi vill därför att samverkan mellan akademi och näringsliv belönas när statens FoU-medel fördelas. Anders Flodströms aktuella utredning är ett steg åt fel håll. Där föreslås forskningsprojekt som finansieras av Energimyndigheten och VINNOVA i samverkan med näringslivet per automatik få mindre resurser än inomvetenskaplig forskning som finansieras av Vetenskapsrådet.
3) Öka forskarrörligheten
En ökad forskarrörlighet mellan högskolan och industrin är viktig för en bättre fungerande samverkan. När högskolor och universitet anställer eller befordrar forskare vill vi att de i större utsträckning ska belöna de som bär på erfarenheter från industrin eller från samarbete mellan högskola och industri.
Till höger på sidan kan du läsa en sammanfattning av Teknikföretagens förslag till regeringen inför den kommande forsknings- och innovationspropositionen.
Kontaktperson: Peter Johansson