Elever saknar sammanhang

Publicerad: 2012-09-21

Av: Karin Fjell

Avhandlingen ”Viktigt – men inte för mig” bygger på enkäter till 750 elever och drygt 100 lärare på ett trettiotal olika grundskolor. Foto: Thomas Henriksson/SCANPIX

Eleverna är intresserade av många frågor med ett naturvetenskapligt innehåll, till exempel hur man botar sjukdomar, rymden och fenomen som inte kan förklaras, berättar han. Frågor som inte har några givna eller enkla svar.

Skolan, däremot, fokuserar på vetenskapliga fakta med svag koppling till samhället och yrkeslivet.

– I undervisningen hinner man sällan fram till sammanhanget – man misslyckas med att visa eleverna vad de ska använda naturvetenskapen till, konstaterar Magnus Oskarsson.

Bristen på relevans i undervisningen gör det förstås svårt att få upp intresset för ämnet. Magnus Oskarsson menar att grundskolans no-undervisning riktar sig allt för mycket till den minoritet elever som väljer naturvetenskap och teknik på gymnasiet. Därför vill han se en nedtoning av faktaplugget, till förmån för kunskap byggd på elevernas och samhällets behov.

– Vi måste beväpna eleverna med kunskap så att de kan hantera de utmaningar de ställs inför i det moderna samhället.

Ämnet snuttifieras

När det inte finns några givna svar på de frågor som intresserar eleverna ökar förstås kunskapskraven på lärarna. De behöver nödvändigtvis inte veta svaren på frågorna, menar Magnus Oskarsson, men måste verkligen kunna ämnet på djupet.  Lärarna måste självklart ha en hög kompetens, men de måste också få hjälp, anser han.

Till exempel är det olyckligt att de naturvetenskapliga ämnena har snuttifierats redan i kursplanen, dvs sammanhanget och kopplingarna till närliggande områden har gått förlorade. Dessutom innehåller den ofta otydliga och ibland till och med motsägelsefulla mål.

Dessutom är läromedlen mossiga.

– Det behövs modern litteratur. Dagens läroböcker har inte förändrats på många, många år.

Teknikföretagen nr 7 2012