Ekonominytt september

2010-09-24

Under årets sju första månader ökade produktionsvolymen för teknikföretag i Sverige med 7 % jämfört med motsvarande period i fjol. I juli låg produktionsnivån 11 % högre än i juli i fjol. Juli är å andra sidan notoriskt svår att uppskatta på grund av bland annat semesterförläggning, trots ett artilleri av metoder för att tortera data så gått det går. Icke desto mindre har konjunkturen stärkts betydligt. Även i jämförelse med årsskiftet har produktionsnivån stigit. I vår kommande analys i november reviderar vi naturligtvis upp vår tidigare bedömning om en volymexpansion på 5 % i år.

Särskilt hög tillväxt för tillfället finns i maskin- och bilindustri vars tillväxt dragit med sig många komponenttillverkare i metallvaruindustrin uppåt. Resultaten i vår barometerundersökning för tredje kvartalet visar på fortsatt god orderingång, ökad brist på arbetskraft och stigande kapacitetsutnyttjande.

Försäljning och produktion tilltar

Försäljningen för teknikföretag, som uppgick till preliminära 685 Mdr SEK i fjol, har naturligtvis också stigit. Under första halvåret i år var den preliminärt 380 Mdr SEK. Då antalet arbetade timmar minskat något jämfört med första halvåret i fjol stiger produktionen (försäljning) per anställd (timme), eller vad vi vanligtvis kallar produktivitet. Av erfarenhet vet vi att såväl investeringar som sysselsättning ökar på sikt när produktivitetstillväxten sätter fart.*

Inom EU tilltar nu också produktionstillväxten. Föga förvånande mattas dock bilproduktionen efter 15 månader av successiv ökning från en mycket låg nivå. Skälet är bland annat att skrotningspremier försvann i Tyskland redan i fjol samt fasats ut i Italien, Frankrike och Storbritannien. Produktionsnivån har därför anpassats till en lite lägre förväntad försäljning. Å andra sidan ökar tillväxttakten för investeringsvaror i takt med att vinster och kapacitetsutnyttjande stiger samt ökad kapitalförslitning. I denna sektor ser det betydligt ljusare ut än i bilindustrin inför 2011.

Inköpschefernas index upp i USA och Kina

Internationellt ser siffrorna hyfsat bra ut. Det hoppar dock lite upp och ned. De konjunkturindex som dyker upp relativt snabbt och som vi brukar referera till, som exempelvis inköpschefernas index i industrin, kvicknade till i USA och Kina i augusti. Däremot backade de i Tyskland i augusti och enligt det preliminära indexet även i september. I Frankrike var å andra sidan industrin lite mer optimistisk enligt preliminära inköpsindex för industrin i september. För EMU sammantaget låg index bara en procentenhet lägre under tredje kvartalet jämfört med det starka andra kvartalet i år.

Tyskland visar för övrigt bra siffror. Nästan som en paradox har landet också skapat drygt 100 000 jobb sedan årsskiftet och antalet anställda på den tyska arbetsmarknaden är nu på samma nivå som före lågkonjunkturen. Servicesektorn svarar främst för ökningen. Att arbetsmarknaden kvicknar till bådar gott för den inhemska tillväxten framöver.

I år är uppgången exportdriven, men vi räknar med att den inhemska efterfrågan tar bättre fart nästa år i takt med att just arbetsmarknaden förbättrats. Skulle så bli fallet finns möjligheter till att bilförsäljningen kan öka efter dribblet med skrotningspremier. Vi räknar med att personbilsförsäljningen faller kraftigt till omkring 2,8 miljoner bilar i år, men att försäljningen ökar till cirka 3 miljoner nästa år. Därmed skulle försäljningen bara hamna något under genomsnittet på omkring 3,2 miljoner bilar för perioden 2001-2008.

Stark krona dämpar priser, bromsar export och ger lägre importnota

Kronan har som bekant stärkts i betydande omfattning. Detta har medfört att det blivit allt svårare för teknikföretag i Sverige att höja exportpriserna. Läget är helt det motsatta jämfört med hösten 08 och våren 09 då kronan försvagades i hög utsträckning. Enligt prisstatistik från juli minskade försäljningspriserna (PPI som är viktade hemma- och exportpriser) med 3,6 % jämfört med juli i fjol och med 0,2 % från juni. Prisnivån har i stort sett varit oförändrad sedan december i fjol.

Då kronan fortsatt att stärkas i såväl augusti och under de första veckorna i september bedöms prispressen fortsätta. En stark krona kommer naturligtvis på sikt också få en negativ inverkan på exporten av teknikprodukter. I dagsläget är det svårt att skatta exakt hur mycket. Samtidigt blir ju också importen av insatsprodukter klart billigare. Nettoeffekten för teknikföretag i Sverige av en allt för stark krona är dock kortsiktigt negativ.

Antalet anställda ökar
 
Antalet varsel i teknikföretag är nu på mycket låga nivåer. Detta är knappast förvånande då vår barometer visar att bristen på arbetskraft ökat samtidigt som antalet anställda stigit.

I juli varslandes 327 personer om uppsägning, vilket var den lägsta julisiffran på tre år. I augusti uppgick antalet varsel till rekordlåga 90 personer. Detta är den lägsta augustisiffran sedan augusti 1995! Samtidig rapporterades en omfattande ökning av antalet nyanmälda lediga platser i augusti. Trots att anmälningsplikten till arbetsförmedlingen är avskaffad, anmäldes 1 100 lediga platser. Det är den högsta nivån sedan augusti 2003. Utan tvivel har efterfrågan på arbetskraft ökat de senaste månaderna.
 
15 000 fler personer

Under andra kvartalet i år har antalet anställda i Teknikföretag ökat jämfört med första kvartalet. Fortfarande var nivån något lägre eller cirka 15 000 personer jämfört med andra kvartalet i fjol.

Även om antalet anställda fortsätter att stiga under resten av året kommer det att minska i genomsnitt för 2010 jämfört med genomsnittet i fjol. Fortsätter konjunkturuppgången kommer dock antalet anställda att öka i genomsnitt nästa år jämfört med i fjol. I dagsläget förefaller en ökning på bortemot 1,5-2 % vara rimlig 2011, givet att produktionsvolymen såväl i år som nästa år ökar med tvåsiffriga tal. Ökningen i antalet anställda påminner därför starkt om återhämtningsperioden efter finanseländet 1992-1995.

I Kina stannar motorfordon men investeringar rullar på

Industriproduktionens tillväxt har mattats en del i Kina på senare tid. I augusti tilltog den visserligen något och nådde 13,9 % i årstakt jämfört med 13,4 % i juli. Dessa siffror är dock lägre än under genomsnittet för de fem första månaderna i år. Det är främst bilindustrin som saktar in, vilket vi påpekat tidigare. I mars skruvade landet ihop 1 734 000 bilar och produktionen har därefter avtagit månad för månad. I augusti skruvade landet ”bara” ihop 1 277 000 motorfordon.

En lägre tillverkningstakt för bilindustrin beror bland annat på att personbilsförsäljningen börjar lugna ner sig. I juli ökade försäljningen med måttliga 16 % men tilltog återigen i augusti. Det är i dagsläget svårbedömt hur personbilsförsäljningen kommer att utvecklas framöver. Som det ser ut nu kommer försäljningen att lugna ner sig något då bland annat skrotningsprogrammet troligtvis avlutas i december i år.

Vår export hänger inte med

Om bilindustrin bromsar in lite så fortsätter industrin att investera i hög omfattning. Totalt ökade teknikföretag i Kina sina investeringar med 26 % under de åtta första månaderna i år jämfört med motsvarande period i fjol. Detta har medfört att produktionen för inhemsk maskinindustri fortsätter att växa i hög takt eller drygt 20 % hittills i år. Därutöver ökar importen av maskiner i hög omfattning. Efter en minskning av maskinimporten i fjol har den stigit med 40 % under årets första sju månader.

Maskinexporten från Sverige till Kina har också kommit igång efter fjolårets omfattande fall. Första halvåret i år ökade exporten men bara måttligt eller med 12 %. Företag med anknytning till Sverige och som producerar på plats har naturligtvis en bättre försäljningstillväxt.

Bankerna taggar ner

Positivt i Kina är att landets bankutlåning ökar i lite mer sansad takt. I fjol växte bankutlåningen betydligt mer än tillväxten i nominell BNP. Under sommarmånaderna har ökningstakten växlat ner till den ungefärliga tillväxten i nominell BNP eller drygt 15 %. Detta är viktigt för att inte en inflationsbrasa ska få fäste på lite längre sikt. En bidragande orsak till den lite lugnare utlåningen har varit höjd reservkvoter för statsägda banker.

Skuldsanering 1

Den finansiella turbulens som satte igång i USA under 2008 och efterföljande sanering är ännu inte fullt avslutad. Värdet av de amerikanska hushållens reala förmögenhet (hus eller andra varaktiga kapitalvaror) har minskat från som mest 29 945 miljarder dollar under fjärde kvartalet 2006 till 23 675 miljarder dollar under andra kvartalet i år.

Värdet av de finansiella tillgångarna (aktier,obligationer mm) har minskat från 51 200 miljarder dollar under tredje kvartalet 2007 till 43 700 miljarder dollar andra kvartalet i år. Från det att USA-börserna bottnat har dock den finansiella förmögenheten ökat något, men är betydligt lägre än under toppen år 2007. Likaså har värdet på husbyggnader ökat något sedan botten 2009.

De finansiella skulderna (huslån, konsumentkrediter) uppgick till 13 900 miljarder dollar andra kvartalet i år och har minskat successivt sedan tredje kvartalet 2008.

Nettoförmögenheten - tillgångar såväl reala som finansiella minus finansiella skulder-  är positiv vilket ofta glöms bort, men har minskat från som mest 65 800 miljarder dollar till 53 500 miljarder dollar under andra kvartalet i år.
Detta fall i nettoförmögenhet har bland annat inneburit att hushållen velat återställa den tidigare relativt stabila kvoten mellan nettoförmögenhet och disponibel inkomst. Då värdet av tillgångarna har minskat ökar suget att dra ner på finansiella skulder (huslån bl.a.). De finansiella skulderna har minskat med 650 miljarder dollar eller drygt 4000 dollar per arbetande amerikan sedan tredje kvartalet 2008. I termer av disponibel inkomst motsvarar det drygt 4 %, vilket är en icke oansenlig andel.

Givet att hushållen förväntar sig en svag prisutveckling på hus, aktier eller stigande räntor kommer skuldsaneringen att fortsätta. Därför är det av stor vikt att hålla koll på såväl huspriser som börsen framöver. Hittills i år ligger exempelvis Dow Jones index bara marginellt högre än vid årsskiftet.

Det är värt att påpeka att värdet av reala tillgångar aldrig tidigare minskat i nominellt värde (så länge som det finns statistik eller från 1945). Värdet av finansiella tillgångar minskar visserligen lite då och då, särskilt i början av 2000-talet efter att IT-bubblan sprack, eller vid andra ”kurskorrektioner”. Det totala värdet av samtliga tillgångar kunde i stort sett hållas oförändrade i början av decenniet. Nedgången denna gång är därför unik och därmed också skuldsaneringen. Det är också första gången sedan 1945 som de finansiella skulderna minskar i nominella termer.

Skuldsanering 2

Det blir intressant att följa den fortsatta budgetsaneringen i USA och inom EMU. Den amerikanska kongressens budgetkontor räknade i sin senaste analys att det federala budgetunderskottet kommer att uppgå till 1342 Mdr USD eller drygt 9 % av BNP i år för att nå omkring 500 Mdr USD år 2015 eller 2,7 % av BNP. Glädjekalkyl eller inte? Det återstår att se, men landet har allt att vinna på en sanering av statsfinanserna. Enbart räntorna på statsskulden bedöms öka från 1,4 % av BNP till 2,6 % år 2015.

Tyskland och Frankrike bedöms nå ett budgetunderskott på 5 % respektive 8,5 % av BNP i år. Consensus-prognosen pekar på en reducering från 105 Mdr i år i Tyskland till 87 Mdr Euro nästa år. I Frankrike förväntas underskottet falla från 152 Mdr Euro i år till 131 Mdr Euro nästa år. Här har också prognoserna för underskotten både i år och nästa år förbättrats jämfört med så sent som före sommaren i år.

Av största vikt är dock att Grekland, Irland, Portugal och Spanien (GIPS el. PIGS för den som vill) lyckas sanera sin offentliga ekonomi. En ny förtroendekris kommer naturligtvis vid ett misslyckande.**

*Det gäller här att skilja på genomsnitt och förändring under loppet av 2010. Under loppet av 2010 ökar anställda och timmar, men minskar i genomsnitt jämfört med 2009.
**Italien brukar ibland vara med på listan

Kontaktperson: Bengt Lindqvist