En konkurrenskraftig industripolitik för Sverige    Skattereformer och moderniserad arbetsrätt ger global konkurrenskraft

Ta bort de rent svenska regleringarna när EU-direktiv införs

Den EU-rättsliga arbetsrättslagstiftningen som kommit under senare år ställer arbetsgivare i Sverige inför delvis samma utmaningar som den svenska lagstiftningen, men också inför nya. EU-lagstiftningen förskjuter förhandlingsutrymmet till facklig fördel eftersom förhandlingar ska utgå från vad som gäller om man inte kommer överens. Dessutom visar den ofta en mindre förståelse för system som det svenska där parterna har ett förhållandevis stort utrymme att genom kollektivavtal komma överens om avvikelser från lagregleringar. Detta riskerar att på sikt minska kollektivavtalens betydelse som regleringsinstrument, vilket i förlängningen undergräver hela den förhandlings- och tvistelösningsmodell som finns i Sverige idag.

När EU-direktiv om arbetsrätten genomförs leder de i Sverige också till vad som ibland kallas ”överlagring”. Enligt fördraget antas bindande arbetsrättslig lagstiftning på EU-nivå i form av direktiv, som alltså ska genomföras i nationell rätt, vanligen genom lagstiftning. Direktiv på arbetsrättens område är inte harmoniserande, och stämmer alltså inte överens med reglerna i medlemsstaterna. De fastställer en miniminivå för medlemsstaterna. Det är alltså tillåtet för en medlemsstat att ha strängare regler för arbetsgivare än vad som anges i direktiven. För svensk del har detta inte lett till att man omformat lagar på så sätt att man tagit bort rent svenska regleringar på området samtidigt som man infört de nya EU-reglerna. I stället har man behållit de svenska reglerna och sedan lagt till EU-reglerna. På så vis har svenska arbetsgivare i vissa frågor fått följa dubbla regelverk.

Det har även visat sig mycket svårt att få till ändringar i den arbetsrättsliga lagstiftning som EU redan antagit även när den visat sig mindre lämplig. Problemet har dessutom förvärrats allteftersom unionen utvidgats. Ett exempel på hur EU som lagstiftare visat oförståelse för under vilka former fackligt medbestämmande sker är direktivet om europeiska företagsråd. Det nya direktivet har lett till att beslut måste gå igenom samrådsförfaranden i två olika forum, transnationellt med det europeiska företagsrådet och nationellt i enlighet med de nationella samrådsförfaranden som gäller i respektive land.

TEKNIKFÖRETAGEN FÖRESLÅR

  • när EU-direktiv inom arbetsrätt genomförs i Sverige måste de rent svenska regleringarna på området tas bort så att inte svenska arbetsgivare måste följa dubbla regelverk
  • arbetsrättslig reglering på EU-nivå ska bara antas om det rör sig om frågor som inte kan lösas av medlemsstaterna själva, genom lag eller kollektivavtal. Sådan EU-reglering måste beakta behov som finns av att göra avvikelser genom kollektivavtal. Sådana regleringar ska inte införa nya förhandlingsnivåer på transnationell nivå för företag om de inte samtidigt medger möjlighet att ersätta samråd på nationell nivå med transnationella samrådsförfaranden.