En konkurrenskraftig industripolitik för Sverige    Morgondagens framgång bygger vi i dag

Morgondagens framgång bygger vi i dag

De svenska styrkorna är många; vi har en öppen ekonomi med omfattande internationell handel. Vi har en väl utbyggd och fungerande infrastruktur, inte minst inom IT, vilket har gjort oss till ett av världens mest uppkopplade länder. Vi har också pålitliga och välfungerande institutioner och regelverk samt stabila villkor på arbetsmarknaden, som tillåter flexibilitet och i stor utsträckning bidrar till konkurrenskraftiga företag. I Sverige är vi också skickliga på att samverka och att snabbt komma överens eller hitta kompletterande partners.

Många svenska företag är världsledande eller till och med banbrytande inom sitt område. Detta gäller i allra högsta grad för Teknikföretagens 4 000 medlemsföretag. Tillsammans står de för en tredjedel av Sveriges varuexport med 300 000 anställda i Sverige och 700 000 i utlandet. Bland medlemsföretagen finns stora globala koncerner, medelstora, diversifierade bolagsgrupper och små företag med en handfull anställda. Gemensamt är att de bedriver en omfattande handel med omvärlden, vilket innebär att de konkurrerar på en global marknad.

De är också kunskapsintensiva – ingen annan bransch skapar ett större förädlingsvärde i alltmer komplexa, digitala och uppkopplade fabriker än teknikindustrin. Det är också den sektor som anställer flest högutbildade personer i Sverige och investerar mest i forskning och utveckling. Teknikindustrin står för en tredjedel av Sveriges totala investeringar i forskning och utveckling. När konkurrenskraft, innovationsförmåga och digitalisering jämförs internationellt når Sverige ofta toppositioner och få länder i världen har så många globala storföretag per invånare.

Men framgång i dag betyder inte automatiskt framgång i morgon. Det behövs långsiktiga satsningar och ett brett politiskt engagemang inom allt från kompetensförsörjning och arbetsmarknadsinsatser, till forskning, innovation och handel. Tillsammans kan vi stärka den svenska teknikindustrins – och Sveriges – internationella konkurrenskraft.

Digitalisering driver förändring

Teknikföretag påverkas i hög grad av globala trender och teknikskiften både inom utveckling och produktion och i sina affärsmodeller. De trender som man ser kommer att ha störst påverkan på 5-10 års sikt är digitalisering, automatisering och robotisering. Automatiseringen och robotiseringen ställer nya krav på företagen och medarbetarna. Tillsammans med en generell trend mot ökad digitalisering skapas en ökad efterfrågan av kompetenser inom bland annat mjukvaruutveckling, programmering och systemkunnande. Automatiseringen innebär också kortare ställtider och mer effektiva flöden i produktionen – något som ställer nya krav på medarbetarna.

Den snabba utvecklingen skapar också andra krav på hur vi förhåller oss till möjligheterna med den nya tekniken. Vi ser ett ökat behov av etik och moral, hur vi hanterar individuell information, bättre säkerhetslösningar mot antagonistiskt beteende samt regler och inriktning för hur vi ska styra den nya teknikens möjlighet till intelligens och vilka möjligheter den ska få för att tjäna mänsklighetens bästa.

Konkurrenskraft kräver investeringar

Digitalisering och teknikskiften banar väg för utveckling av nya attraktiva erbjudanden. Samtidigt ökar kundernas förväntningar på smarta lösningar som adderar värde, både i relation till befintliga tjänster och produkter och i helt nya former av erbjudanden. Detta påverkar i stort sett alla företag, oavsett storlek, bransch och kundbas. För såväl traditionell industri som för renodlade tjänsteföretag innebär digitaliseringen både möjligheter och utmaningar, då värdekedjor, affärs- och betalningsmodeller tar nya former. Detta ställer nya krav på allt från samverkansformer till innovationsförmåga och kompetensförsörjning.

Den fjärde industriella revolutionen (Industri 4.0) har sedan den lanserades i Tyskland 2011 sysselsatt regeringar och industri världen över. Hur kommer digitalisering, automatisering, artificiell intelligens och andra nya teknologier att påverka arbetsmarknaden? Hur ska regioner och länder agera för att stärka konkurrenskraft och hållbarhet samt trygga tillväxt och välfärd? Industri 4.0 förknippas med smarta fabriker där bland annat automation, digitalisering och artificiell intelligens kombineras på ett effektivt sätt tillsammans med människors förmågor och kompetens. Riktigt smarta fabriker är även uppkopplade för att bland annat möjliggöra analys av stora datamängder och återföring av beslutsstöd och styrning.

Sverige har en väl utvecklad digital infrastruktur och svensk industri ligger långt framme i användandet av digitala hjälpmedel som automation, dataanalys och artificiell intelligens. Men det finns ett stort gap mellan ledande, ofta stora, företag och mindre bolag som står inför omfattande investeringsbeslut för att klara den omställning som krävs för att fortsätta bedriva verksamhet. I fordonsindustrin är det till exempel mycket stor skillnad mellan slutproducenter och underleverantörer. Att investeringarna i digitalisering, automation och uppkoppling fortsätter är avgörande för hela den svenska teknikindustrins fortsatta konkurrenskraft på en global marknad. Resurser inom akademi och forskningsinstitut, testbäddar och företagens egna forsknings- och utvecklingscenter är centrala för att accelerera industrins digitalisering. Potentialen att öka industrins användning av dessa resurser är stor.

Fler digitala möjligheter ger fler skäl att skydda sig

Cybersäkerhet är en växande utmaning för företag och andra organisationer i hela världen. Utmaningen gäller inte bara de små och medelstora företagen. Cyberspionage är lätt att utföra och det är även lätt att vara anonym, samtidigt som det är svårt att upptäcka och kostnaden för det man förlorar svårt att värdera och därav ofta underskattat. Konsekvenserna av att långsamt tappa sin konkurrenskraft är stora, för företaget och för samhället i form av minskad export och sysselsättning. Att vi i Sverige bygger upp en spetskompetens inom cybersäkerhet är en central del i vår framtida konkurrenskraft.

Cyberhoten mot Sverige beskrivs som alltmer allvarliga och kvalificerade. Det rör sig huvudsakligen om angrepp från stater och statsunderstödda aktörer. Angreppen mot vårt digitalt digitala samhälle är målinriktade och uthålliga. De har stora resurser och hög kompetens till sitt förfogande. Drivkrafter är politiska, militära – kanske viktigare även ekonomiska. De söker kunskap, teknik och innovationer.

Teknologier och trender får allt större betydelse

Det finns flera olika teknologier och trender som kommer att få allt större betydelse för företagen. Internet-of-Things är en sådan. 20-50 miljarder saker förväntas vara uppkopplade till internet år 2020. Maskiner, system och fabriker som är uppkopplade till internet kallas Industrial Internet of Things, och tillämpningarna där har redan startat. Exempel på detta finns i energisektorn, bevakning, flyg och transporter. På bred front investerar nu teknikindustrin i detta.

Industrial Internet of Things möjliggör stora effektivitets- och produktivitetsförbättringar inom teknikindustrin. Maskiner och verktyg kan ställas om på nolltid, kundorder, arbetsinstruktioner och spårbarhet av insatsvaror, produkter och användning hos kund ger stora besparingar och ökad effektivitet, men även stora möjligheter till affärsutveckling och därmed ökad konkurrenskraft. Eftersom svensk teknikindustri huvudsakligen verkar på marknader för komplexa, kundanpassade systemlösningar är analys och användning av information en alltmer central del av affären. Inte helt otippat ställer nya tekniker som Industrial Internet of Things krav på hög kompetens, från operatörer till ingenjörer, säljare och affärsutvecklare.

Teknologier kopplat till hållbar utveckling kommer att få stor betydelse för teknikföretag generellt. Tillverkning av produkter och komponenter kräver material, energi och mänsklig arbetskraft. I takt med att den globala konsumtionen ökar, minskar tillgången på insatsvaror, men även energi och vattenförbrukning inom industrin behöver minska betydligt. För teknikindustrin har utvecklingen mot funktions- och tjänsteförsäljning ökat kraftigt. Produkter blir istället tjänster, till exempel försäljning av hållbara transporter, flygtimmar, antal borrade meter, etc.

Ett mycket viktigt område för industrin är återtillverkning. Det är framför allt industriella produkter som återtillverkas och då främst inom nischade branscher som flyg, transport och viss typ av elektronik. Däremot ligger konsumentvaror långt efter i utvecklingen.

En systematisk utveckling mot ökad andel återtillverkade produkter i kombination med tjänsteförsäljning kommer att ha stor påverkan på utsläpp av växthusgaser, vatten- och energianvändning. De ekonomiska möjligheterna är mycket stora, förutom material och energibesparingar skapar ökad återtillverkning också nya jobb, till exempel inom design, affärsutveckling och demontering/återmontering.

För många teknikföretag ligger fokus just nu på att tillvarata digitaliseringens möjligheter. Det faktum att kunder i allt större utsträckning både efterfrågar och också förväntar sig smarta tjänster som en integrerad del av leveransen är en av de främsta drivkrafterna när företag söker efter nya attraktiva modeller för att möta kundens förväntningar. Insikter om hur man effektivt, med hjälp av aggregerade data, kan öka insikten om kunders behov och beteenden är en av förutsättningarna till mer kundanpassade lösningar. Digitalisering, Internet of Things, Virtual Reality och Artificial Intelligence har också bidragit med nya smarta sätt att möta kundernas behov. Företagen ser hur de genom att utveckla sofistikerade tjänster ökar konkurrenskraften, då tjänsteerbjudanden som bygger på direkta kundinsikter är svåra att kopiera.

Anpassade, smarta tjänster ger ökat kundvärde, högre intäkter och bidrar till att erbjudandet produkt/tjänst är svårt att kopiera för konkurrenterna. Även affärsmodellen – hur försäljning, finansiering och leverans är utformad är en del av tjänsteerbjudandet.

Trenden har varit tydlig i många år och flera stora teknikbolag som Scania, Atlas Copco, Sandvik och Saab har en betydande försäljning av tjänster. Denna utveckling fortsätter och blir central för att bibehålla kunder och öka intäkter och marknadsandelar. För många av de mindre företagen och leverantörerna återstår dock en lång utvecklingsresa.

Svenska teknikföretags starka konkurrenskraft bygger på förmågan att erbjuda lösningar, funktioner och system, helt anpassade efter kunders komplexa behov. I det erbjudandet ligger en stor andel tjänster. Tjänster kan exempelvis vara avancerad dataanalys, digitala plattformar för modellering och simulering och service av produkten genom att dessa är uppkopplade och försedda med sensorer.

För flera företag blir det allt viktigare att skapa fungerande ekosystem, där samverkan skapas mellan externa aktörer som tillsammans bidrar med kompetens och styrkor som optimerar möjligheterna till nya tjänsteerbjudanden. ABB:s satsning SynerLeap, där man öppnat upp företagets forsknings- och utvecklingsmiljö för startups i syfte att driva innovation, är ett sådant exempel.

Tillgång till bred kompetens med förmåga att både utveckla metoder för att inhämta kundinsikter, att analysera dessa och omsätta insikterna i nya sammanflätade produkt- och tjänsteerbjudanden blir allt viktigare. Behoven av kompetens som både har djup förståelse för teknik och som vet hur man utvecklar affärsmodeller för attraktiva skalbara tjänster finns på alla nivåer i företagen.

Fortsatta exportframgångar är en förutsättning för svensk tillväxt

Sverige är ett av världens mest exportberoende länder. Multilaterala handelsregler genom WTO och global samverkan har haft en central roll i att möjliggöra ett effektivt tillträde till världsmarknaden för svenska teknikföretag. Den globala ekonomin är idag mer sammanlänkad och världens länder mer ömsesidigt beroende än någonsin. Samtidigt är världshandelns framtida utveckling mer svårbedömd än tidigare. Flera krafter av olika karaktär drar åt olika håll som riskerar att skada tilltron till ingångna överenskommelser. Utan ett regelbaserat handelssystem som träffar alla länder lika riskerar handeln att göras upp mellan de riktigt stora länderna och på bekostnad av de mindre. Många av de geopolitiska motsättningarna drivs av starka underliggande ekonomiska krafter.

Internationella valutafonden, IMF, har varnat att skiftet mot ökad nationalism och protektionism kommer att minska handels- och investeringsflöden och hålla tillbaka den globala tillväxten. Det är svårt att bedöma om dessa krafter kommer att ta över globaliseringen och den internationella konkurrensen och därmed påverka nuvarande nät av värdekedjor. Stora länder inleder förhandlingar om bilaterala handelsavtal samtidigt som världshandelsorganisationen WTO allt oftare sätts på undantag.

Även när det gäller den snabba tekniska utvecklingen är det osäkert hur den kommer påverka handel, handelsflöden och integration. Redan idag ser vi hur tillverkning flyttar tillbaka till hemmamarknader när produktionsanläggningar övergår till ökad automation med nya mer avancerade robotar som sänker företagens arbetskostnader. Det skapar förutsättningar för att producera nära kunden och en utveckling som påverkar regionala handelsflöden.

Efter år av svag tillväxt i spåren av finanskrisen är uppgången för den globala ekonomin åter positiv. Samtidigt börjar oron växa för sårbarheten vid nästa lågkonjunktur och för att de traditionella stimulansåtgärderna är försvagade. Med dagens redan mycket låga styrräntor blir utrymmet för en ytterligare sänkning begränsat. Det gäller också finanspolitikens svängrum i många länder, i synnerhet USA där kongressen nyligen beslutat om en historiskt stor skattesänkning som ytterligare kommer att öka den redan höga offentliga skuldsättningen.

Den globala konkurrensen blir allt hårdare när nya teknologier utvecklas i snabb takt. Sveriges försprång som kunskapsintensivt industriland minskar och det krävs mer av både företag och stat för att upprätthålla och stärka konkurrenskraften. Det finns en tydlig trend som pekar på ett förminskat förädlingsvärde i väst och ett ökat i öst.

EU och dess inre marknad har en avgörande betydelse för svenska teknikföretags förutsättningar att växa och nå exportframgångar, även utanför unionen. Med en kombinerad befolkning om 500 miljoner och en sammanlagd BNP på 14 600 miljarder euro är EU världens näst största ekonomi efter USA. För ett land som Sverige med en kunskapsintensiv och innovationsbaserad ekonomi, men med en relativt liten befolkning, är den inre marknaden av central betydelse för en konkurrenskraftig teknikindustri.

EU-ländernas politiska system, ekonomier och företag står dock inför avgörande utmaningar. Demografin med en åldrande befolkning skapar ett tillväxtgap när de i arbetsför ålder minskar, vilket reser frågor kring framtidens finansiering av ländernas välfärd. Digitaliseringen och robotiseringen innebär stora möjligheter till tillväxt, men kommer även leda till att jobb och skattebaser försvinner.

Den digitala inre marknaden utgör också ett centralt element för industrins utveckling. Digital teknik och digitaliseringens möjligheter bidrar till innovation, att nya lösningar når marknaden snabbare och bidrar till ökat värde. En välfungerande digital inre marknad är därför en förutsättning för företagens globala konkurrenskraft.