En konkurrenskraftig industripolitik för Sverige    Handel på en global marknad skapar jobb och välfärd i Sverige

Stå upp för en ambitiös handelspolitik

Internationell handel har en avgörande betydelse för svenska teknikföretag och för Sverige i stort genom bland annat ökade intäkter. Genom handel skapas förutsättningar för specialisering och fördelar för storskalighet som bland annat har bidragit till alltmer avancerade produkter och komponenter, mer valfrihet för konsumenterna, investeringar och forskning och utveckling. En fortsatt konkurrenskraftig svensk industri är helt beroende av goda förbindelser med vår omvärld för export och import samt tillträde till globala marknader.

Den globala ekonomin är idag mer sammanlänkad och världens länder mer ömsesidigt beroende än någonsin. Samtidigt är världshandelns framtida utveckling mer svårbedömd än tidigare. Flera krafter av olika karaktär drar åt olika håll. Det gäller krafter av både ekonomisk, politisk och teknisk natur. Framförallt de internationellt verksamma industriföretagen kommer tvingas navigera i en betydligt mer komplex omvärld än tidigare.

Sedan finanskrisen har den internationella handeln stagnerat. Förädlingsvärdet inom industrin i väst har stadigt gått ned samtidigt som det har gått upp i Asien, med Kina i spetsen. På motsvarande sätt finns det även tecken på att ekonomiska skillnader mellan öst och väst minskar och att konkurrensen om avancerad produktion hårdnar. I en tid när vårt välstånd i stor utsträckning är beroende av globala utbyten och värdekedjor som skapar ett sömlöst utbud av varor och tjänster, hörs nu åter argument som syftar till att använda handel och protektionism för att skydda inhemsk industri och uppnå geopolitiska landvinningar.

Handel och industriell utveckling går hand i hand

Den försämrade utvecklingen sker mot bakgrund av ett ökat nationellt fokus, angrepp mot globaliseringen och spänningar mellan olika världsdelar men även inom länder. Under de senaste två åren har Storbritannien röstat för att lämna EU, frihandelsavtalet TTIP mellan EU och USA har gått i stå och USA har dragit sig ur Trans Pacific Partnership (TPP). Allt detta sker samtidigt som Kina har ökat sitt inflytande och sina handelspolitiska förbindelser med omvärlden. Vidare har USA infört strafftullar och utmanat WTO, nu senast genom att införa strafftullar på stål och aluminium. Kina är en av världens största ekonomier, och fortsätter att visa stark tillväxt. Därmed blir konsekvenserna av handelsrestriktioner i Kina en prioriterad fråga för Teknikföretagen framöver.

Unilaterala åtgärder av detta slag riskerar att skapa kedjeeffekter som sätter hela det globala handelssystemet i gungning. När strafftullar införs är det sannolikt att andra länder svarar med att införa liknande tullar. Stegvis riskerar nya tullhinder att byggas upp och som omfattar fler och fler länder. För svenska teknikföretag som har haft stor fördel av att nyttja en global marknad och globala värdekedjor innebär tullar osäkerhet och medför stora risker. Det kan till exempel bli svårare att bedriva en effektiv handel med insatsprodukter och överblicka konsekvenser av betydelsefulla investeringsbeslut. Fokus riktas om från att utveckla bättre produkter och tjänster till att bevaka en osäker händelseutveckling och parera en föränderlig handelsverklighet.

Det är viktigt att EU står upp för frihandel när USA vänder sig inåt och Kina har allt större ambitioner att sätta morgondagens standarder. Unionens nyligen ingångna frihandelsavtal med Kanada (CETA) och Japan (JEPA) är positivt. EU har fortfarande betydande utmaningar på hemmaplan.

Behåll nära handelsrelation med Storbritannien även efter Brexit

Storbritanniens beslut att lämna EU är en förlust för alla. Det är viktigt att EU har en så nära handelsrelation som möjligt med Storbritannien samtidigt som den inre marknadens sammanhållning säkerställs. De pågående förhandlingarna får inte leda till att inlåsningar sker och att en ändrad inriktning i Storbritannien omöjliggörs. Utträdet innebär också att Sverige mister en viktig allierad och betydelsefull handelspartner för svenska teknikföretag. Det gäller såväl handel med varor som tjänster. Många teknikföretag förlitar sig idag på brittiska organ för att kontrollera och certifiera att varor är säkra och kan godtas för handel inom EU och globalt. Dessa organ kommer sannolikt förlora sin status inom EU och kompetens behöver byggas upp inom unionen istället. Likaså kan Brexit innebära att de globala värdekedjorna som involverar Storbritannien ritas om. En försämrad handelsrelation med Storbritannien påverkar även svenska teknikföretags förutsättningar att nyttja affärs-, bank och finanstjänster som tillhandahålls av brittiska företag samt dataflöden mellan EU och Storbritannien. Dessa tjänster är viktiga för att teknikföretag ska vara konkurrenskraftiga globalt. 

Teknikföretagen vill att Sverige ska verka för en ambitiös europeisk handelspolitik som motverkar protektionism och stödjer global handel och frihandelsavtal med utgångspunkt i globala överenskommelser.  

TEKNIKFÖRETAGEN FÖRESLÅR

  • verka för ett starkt och respekterat multilateralt handelssystem
  • verka för en ambitiös europeisk handelsagenda som står upp för frihandel och motverkar protektionism
  • främja en god handelsrelation med Storbritannien efter Brexit
  • säkerställa att fria dataflöden råder, bland annat via skrivningar i frihandelsavtal.