En konkurrenskraftig industripolitik för Sverige    Genom att investera i kunskap skapar vi konkurrenskraft

Stärk den gymnasiala utbildningens koppling till arbetsmarknaden

Teknikföretag behöver anställa kvalificerade yrkesarbetare och tekniker på flera nivåer. De är därför beroende av det offentliga utbildningsväsendet och arbetsmarknadsutbildningen för sin kompetensförsörjning. Intresset för att välja industrirelevanta utbildningar på gymnasiet har varit för lågt under många år. Detta är problematiskt, inte minst för att den kommunala yrkesutbildningen för vuxna i de flesta fall är beroende av tillgång till gymnasieskolans resurser.

Utbildningssystemet måste hålla hög kvalitet och relevans

Teknikföretagen vill se en gymnasieutbildning med hög kvalitet och relevans som skapas av en stärkt koppling mellan utbildningssystem och arbetsmarknad. Då måste arbetsmarknaden ges ett större inflytande över utbildningsutbudet. Formerna för arbetet inom Skolverkets nationella programråd bidrar inte till en positiv utveckling av gymnasieskolans program. Därför vill Teknikföretagen att utbildningsdepartementet genomför en översyn av uppdraget. På lång sikt vill vi att Skolverkets nationella programråd i dess nuvarande form avvecklas till förmån för nationella branschråd där det offentliga och näringslivet ges ett gemensamt uppdrag att utveckla systemen för yrkesutbildning på gymnasial och yrkeshögskolenivå. På regional och lokal nivå verkar Teknikföretagen genom Teknikcollege för ökad kvalitet i utbildningen och stärkt samverkan mellan företag och utbildningsanordnare.

En lärlingsutbildning på gymnasial nivå är idag en spegelbild av en skolförlagd utbildning. De företag som tar emot lärlingar ges inget inflytande över innehållet i utbildningen, vilket är särskilt anmärkningsvärt när det gäller lärlingsanställning. Vi vill se en särskild utredning som ser över förutsättningarna för ett nytt flexibelt lärlingssystem som även tar hänsyn till företagens behov och förutsättningar.

Öka den regionala samordningen av yrkesutbildningen

De flesta av Sveriges kommuner saknar ekonomiska förutsättningar att kunna erbjuda ett allsidigt utbud av yrkesutbildningar inom gymnasieskolan och vuxenutbildningen. För utbildningarnas långsiktiga överlevnad behövs en ökad regional samordning mellan skolans huvudmän och arbetslivet kring utbildningarnas utformning, dimensionering och genomförande. Med en regional struktur kan resurserna användas effektivt och fler utbildningar genomföras. Därmed skulle möjligheterna till en effektiv matchning mellan utbildningsutbud och arbetsmarknadens behov förbättras.

Skollagens bestämmelse om att den som fått minst utbildning ska prioriteras innebär att den med en gymnasieexamen som vill yrkesväxla i många fall inte ges plats på yrkesutbildning inom komvux (yrkesvux). Bestämmelserna fungerar för gymnasieskolan, men knappast för yrkesutbildningar för vuxna. Detta försvårar rekryteringen till teknikföretag då potentiella medarbetare utestängs från att skaffa sig den utbildning som behövs för ett arbete inom branschen. Individens förmåga att tillgodogöra sig utbildningen bör vara utgångspunkt för urvalet. För att möjliggöra yrkesväxling bör urvalsreglerna i yrkesvux ses över. Vi vill också att yrkesvux görs till en egen utbildningsform.

Det behövs en offentligt finansierad yrkesutbildning utan inlåsningseffekter som främjar normbrytande utbildningsval. Där utbildningarna genomsyras av kvalitet, långsiktighet, samverkan och arbetsmarknadsanknytning och som svarar mot teknikindustrins behov. Vi vill se en större träffsäkerhet och flexibilitet inom arbetsmarknadsutbildningen samt ett ökat engagemang från företagen när det gäller strategisk kompetensförsörjning.

TEKNIKFÖRETAGEN FÖRESLÅR

  • yrkesutbildning måste i större utsträckning dimensioneras efter industrins behov
  • all yrkesutbildning ska bedrivas utifrån en regional nivå
  • en ny modell för gymnasial lärlingsutbildning – skräddarsydd utbildning
  • yrkesvux görs tillgängligt för alla som vill yrkesväxla.