En konkurrenskraftig industripolitik för Sverige    Genom att investera i kunskap skapar vi konkurrenskraft

Högre utbildning måste matcha arbetsmarknadens behov

Den alltmer komplexa teknikindustrin kräver kontinuerlig tillförsel av ny kunskap och kompetens. Behoven handlar både om nyutbildade personer, men också om fortbildning av medarbetare. Det förutsätter att universitetet och högskolor både har en lokal närvaro och en stark forskningsanknytning inom sitt utbildningsområde i kombination med internationell konkurrenskraft. I detta ingår också att öka det internationella studentutbytet. Relativt få svenska studenter studerar utomlands eftersom det är krångligt att tillgodoräkna sig de utländska studieresultaten. Dessutom söker sig få internationella studenter hit. Därför bör de svenska ambassaderna ges ett tydligt uppdrag att hitta duktiga utländska studenter.

Universitet och högskolor i Sverige behöver, precis som teknikföretag, vara internationellt konkurrenskraftiga. Detta tror vi kommer bli allt mer tydligt i framtiden, inte minst på utbildningssidan. Högskolan bör agera utvecklingsmotor för internationell och nationell forskning och för att attrahera spetskompetens till regionen och till Sverige. För att ta en sådan roll behöver universitet och högskolor en tillräcklig grundfinansiering som stimulerar strategiska specialiseringar, långsiktighet för samverkan och spridning av resultat. Om ett stort behov av kompetens bland företag kopplat till investeringar som görs i Sverige uppstår, måste högskolan på ett flexibelt sätt kunna ta strategiska beslut som innebär att man kan rikta in sig mot de behoven. Det kan handla om såväl grundutbildning, forskarutbildning och vidareutbildning som kunskapsöverföring.

Marknadens behov ska styra dimensionering av utbildningar

Utformningen och dimensioneringen av utbildningar kan inte enbart baseras på hur det har sett ut historiskt utan det behövs en mer kvalitativ analys över vilka kunskaper som kommer att efterfrågas i framtiden. Idag ser vi att företagens roll är kraftigt undertryckt i både kvalitetssäkring och dimensionering och otydligt när det gäller att vara med och påverka innehåll. Att studenterna får ett kvalificerat jobb efter examen är ett avgörande mått på utbildningens kvalitet och relevans. Vi vill därför att högskolorna och Universitetskanslersämbetet, UKÄ, väger in studenternas anställningsbarhet i sitt arbete med kvalitetssäkring och dimensionering av utbildning i större utsträckning än vad som sker idag. Det är väsentligt att såväl dimensionering av utbildningar som innehåll följer förändringar och behov på arbetsmarknaden.

Förtydliga högskolans uppdrag

Den allt snabbare utvecklingen inom industrin och i övriga samhället kräver en ständig och återkommande kompetensutveckling för individer. Högskolan har idag ett otydligt uppdrag och i många fall små möjligheter att erbjuda yrkesverksamma relevant kompetensutveckling, vilket måste förändras. Inte minst behöver flexibla utbildningsformer utvecklas. Högskolan bör ges uppdrag och finansiering till att jobba med vidareutbildning. Inte bara uppdragsutbildning, utan också större utbud av tillgängliga och relevanta fristående kurser för ”återvändare”.

Företagen kan aldrig få en jämnare könsfördelning bland sina ingenjörer än vad utbildningarna har. Vi ser att tekniskt basår har en större andel tjejer än exempelvis gymnasiets teknikprogram och fler som kommer från studieovana miljöer. Tekniskt basår fungerar som en utmärkt kanal för att bredda rekryteringen till ingenjörsutbildningar, men då måste förordningen som styr tekniskt basår moderniseras och uppdraget bli tydligare.

Belöna personrörlighet

Kunskap skapas och sprids av människor. Personer som rör sig mellan olika miljöer tar med sig sin kunskap och sprider den på ett naturligt sätt. Meriteringssystemet för lärare och forskare inom akademin behöver premiera samverkan bättre. Det ska löna sig, inte straffa sig, för lärare och forskare att röra sig mellan akademi och näringsliv – åt båda håll.

TEKNIKFÖRETAGEN FÖRESLÅR

  • högre utbildning i Sverige bör svara bättre mot industrins kompetensbehov
  • högskolan bör ges uppdrag och finansiering till att jobba med vidareutbildning såsom flexibla kurser
  • riktade medel för tekniskt basår för breddad rekrytering till ingenjörsutbildningar
  • gör det lättare för människor att röra sig mellan akademi och näringsliv.