En konkurrenskraftig industripolitik för Sverige    En hållbar industri bidrar till att lösa samhällsutmaningarna

Ta ett helhetsgrepp för hela energisystemet

Den politiska energiöverenskommelsen från 2016 har lagt grunden för en blocköverskridande energipolitik, vilket är bra för stabiliteten. Teknikföretagen vill nu se en sammanhållen politik som i högre grad ser till hela energisystemet. Regleringar ska stimulera investeringar i moderna lösningar för effektivisering och minskad påverkan på klimat och miljö. Många lösningar behöver samordnas på nordisk nivå och på sikt vill vi se en gemensam europeisk elmarknad. Utvecklingen ska leda till ökad effektivitet, låga konkurrenskraftiga kostnader för energi och starkare konkurrenskraft. Det svenska energisystemet har en hög leveranssäkerhet och lågt klimatavtryck vilket är en konkurrensfördel som måste upprätthållas och förstärkas även i framtiden. Det lockar investeringar till Sverige.

Målen kräver medvetet samarbete

De svenska målen, att nå 100 procent förnybart till 2040, netto nollutsläpp av växthusgaser till 2045, 50 procent energieffektivisering till 2030 och 70 procent lägre klimatutsläpp från transportsektorn till 2030 kommer att kräva ett medvetet arbete, samverkan och insatser på alla nivåer i samhället. Systemsyn, långsiktighet och incitament för utveckling och investeringar i moderna lösningar som inte minst digitalisering och automatisering ger möjlighet till, är tydliga ledord för teknikindustrin.

Effektivisera användning och system

Energisystemet står under omvandling. Målsättningarna för det svenska energisystemet ställer stora krav på att implementera lösningar för en mer flexibel överföring, användning och lagring av energi för att upprätthålla leveranskvaliteten och konkurrenskraftiga kostnader. Sverige kan ur ett systemperspektiv också dra nytta av det försprång vi har inom bioenergi. Möjligheten att uppnå nyttor mellan el-, värme- och transportsystemet är beroende av moderniserade regleringar och utnyttjande av de möjligheter som digitaliseringen ger. Flexibilitet och andra systemtjänster behöver definieras och värdesättas, och exempelvis måste klassningen av lager och batterier anpassas för att stimulera det värde dessa har som flexibel resurs.

Utformningen av de sektorsstrategier för energieffektivisering som tas fram efter energiöverenskommelsen måste bli så ändamålsenlig som möjligt för att bidra till det nationella effektiviseringsmålet. Teknikföretagen driver att konkurrenskraft och innovationsförmåga ska vara styrande i utformningen, och att strategierna bidrar till utvecklingen av ny teknik genom ett långsiktigt och innovationsfrämjande synsätt.

Investeringar ska främja industrins konkurrenskraft

Framtida investeringar i energisystem och nätinfrastruktur ska främja industrins konkurrenskraft. Styrmedel och regleringar måste därför möjliggöra innovativa lösningar och investeringar som effektiviserar systemet, bland annat genom digitalisering. För det krävs en långsiktig politik med ett enhetligt och samlat agerande i reglering och på myndighetsnivå. Ett förtydligande gällande roller och ansvar för inblandade aktörer är också nödvändigt för att skapa säkerhet för investerare.

Konkurrensregler, upphandlingssystem och finansieringslösningar behöver utvecklas så att kommuner och elnätsägare kan satsa på långsiktiga lösningar utan signifikant ökade kostnader. Kommuner och städer är viktiga nav i omställningen av energisystemet och det behövs tydlighet i möjligheterna för både demonstrationsprojekt och långsiktiga investeringar.

Forskningen bör fokusera på områden med stor global efterfrågan

Staten satsar cirka 1,6 miljarder kronor per år på energiforskning. Det har skett en ökning i och med den senaste propositionen, men samtidigt är också behoven större än någonsin. Statens satsningar på energiforskning ska stödja de energipolitiska målen – försörjningstrygghet, konkurrenskraft och ekologisk hållbarhet – och prioritera de områden, produkter och tjänster där det finns en stor efterfrågan på världsmarknaden. Det gäller både svensk forskning och de internationella samarbeten som Sverige deltar i. Ett sådant förhållningssätt ger ökad möjlighet till export av svenska produkter och en stor global miljönytta. Särskilt viktiga forskningsområden är den ökade betydelsen av digitalisering, samt lösningar som effektivt skapar synergier mellan el-, värme och transportsystemen. Vid demonstration och pilotsatsningar måste även affärs- och tariffmodeller kunna testas för att utveckla marknaden.

TEKNIKFÖRETAGEN FÖRESLÅR

  • lösningar för en mer flexibel överföring, användning och lagring av energi bör stimuleras i syfte att upprätthålla leveranskvalitet och konkurrenskraftiga kostnader i ett effektivt energisystem
  • innovation och industrins konkurrenskraft ska stå i fokus när nödvändiga investeringar i energisystem och nätinfrastruktur ges bättre förutsättningar.
  • politiska beslut om styrmedel för energieffektivisering ska bottna i industrins konkurrenskraft och stimulera innovation.utveckling av produkter och tjänster för export på en global marknad bör stå i centrum för en nyttomaximerad energiforskning som stöttar de energipolitiska målen.