Avtal 2010

Välkommen till Avtal 2010

Avtalsrörelsen 2010

Teknikavtalen

Teknikavtalen tecknas mellan å en sidan Teknikarbetsgivarna* och å den andra, IF Metall, Unionen, Sveriges Ingenjörer samt Ledarna. Avtalet berör drygt 3400 teknikföretag med tillsammans knappt 300 000 anställda i Sverige. Principerna för hur avtalsförhandlingarna ska gå till m.m. är fastställda mellan parterna inom ramen för Industriavtalet.

Den 17 december utväxlar parterna avtalskrav. Från januari till och med mars sker förhandlingar. Om inte nya avtal är tecknade senast den siste februari träder de opartiska ordförandena (OpO) in och biträder parterna. OpO kan bl a lägga egna förslag till lösningar och begära utlåtanden från Industrins Ekonomiska Råd (IER) samt skjuta upp stridsåtgärder. Har in avtal nåtts den 31 mars då de gamla löper ut, inträder avtalslöst tillstånd.

Från Teknikföretagens perspektiv handlar avtalsrörelsen om att köpa sig arbetsfred till ett pris som gör att medlemsföretagen kan hävda sig i den internationella konkurrensen.

Viktiga frågor

Teknikföretagen ser inte att det i rådande läge finns utrymme för centralt beslutade lönekostnadsökningar. Våra medlemsföretag har under senaste året generellt 30 % lägre kapacitetsutnyttjande än 2008. Därtill är skillnaden mellan företag som är relativt opåverkade av krisen till andra som tappat upp till 80 % stor.  Om det i vanliga fall är viktigt med flexibilitet och lokal dispositivitet med möjlighet till fortsatta lokala överenskommelser, är behovet i denna avtalsrörelse än större.

Vid sidan av frågorna om nivåer och dispositivitet, är de fackliga kraven att begränsa rätten att använda bemanningsföretag, den viktigaste för våra medlemsföretag. Att kunna använda sig av bemanningsföretag är avgörande för att snabbt kunna hantera växlingar i efterfrågan.

Facken inom industrin har valt en ordning och en beräkningsmodell som utformats inom LO-samordningen. Den innebär att de tänker sig att förhandlingarna ska ske med utgångspunkt från önskemål från skyddade hemmamarknadsbranscher och från förutsättningar som inte gäller industrin.

Mor denna bakgrund menar vi att endast korta avtal kan bli aktuellt. Vi eftersträvar att komma tillbaka till ett system där industrins konkurrenskraft spelar den avgörande rollen

Teknikavtalet och Industriavtalet

Industriavtalet (Samarbetsavtal om industriell utveckling och lönebildning) berör cirka 600 000 arbetstagare. Avtalet träffades första gången 1997 och omfattar 12 arbetsgivarorganisationer och 7 fackförbund inom industrin. Det bygger på en växande samsyn om villkoren för industriell verksamhet och konkurrenskraft. Bakgrunden var 1995 års avtalsrörelse som resulterade i löneökningar som låg över genomsnittet i EU, vilket ansågs försvaga konkurrenskraften för svensk industri.

Genom Industriavtalet fick den konkurrensutsatta industrin ställning som normerare i lönebildningen på den svenska arbetsmarknaden. Det har medfört en relativt väl fungerande lönebildning med reallöneökningar i nivå med omvärlden parallellt med sjunkande inflationstakt. Även om industrins normerande roll blivit ifrågasatt framstår inget annat delområde bland parterna på arbetsmarknaden som något alternativ till industrisektorn i rollen som ankare i lönebildningen.

Inom ramen för Industrikommittén har Industrins ekonomiska råd upprättats. Rådet består av fyra fristående ekonomer och har till uppgift att lämna uppgifter och rekommendationer i ekonomiska frågor om industriklimatet och inför avtalsrörelsen.

Industriavtalet reglerar hur förhandlingar kring kollektivavtalen ska gå till. Det slår fast att förhandlingarna ska påbörjas senast tre månader innan det gamla kollektivavtalet löper ut. Om parterna inte har enats när en månad återstår ska särskilda medlare s.k. opartiska ordförande (OpO) utses. Dessa har rätt att lägga egna förslag till lösningar. De kan också skjuta upp varslade stridsåtgärder i 14 dagar.

Både arbetsgivare och fackföreningar anser att Industriavtalet har varit mycket framgångsrikt och betydelsefullt även för övriga sektorer på arbetsmarknaden. Under den period avtalet har funnits har svenska löntagare fått reallöneökningar som legat på en nivå långt över vad som varit fallet under föregående årtionden samtidigt som antalet konflikter på arbetsmarknaden minskat.

Avtalsrörelsen 2010 i stort

Avtalsrörelsen består av flera samtidigt pågående förhandlingar om nya kollektivavtal som i huvudsak reglerar lönen och allmänna anställningsvillkoren för 3,3 miljoner anställda i företag och offentlig sektor. Avtalen sluts mellan arbetsmarknadens parter: arbetsgivarnas organisationer och fackföreningarna. Syftet med förhandlingarna är arbetsfred och i förhandlingarna fastställs priset för denna. Inga strejker eller andra konflikter är tillåtna när kollektivavtalet har träffats. Under 2010 ska flera hundra nya avtal träffas, därtill kommer de uppgörelser som görs lokalt.