Årsberättelse 2017    Vd har ordet

Sverige är värt en industripolitik som hänger ihop

Med en stark konjunktur i ryggen blev 2017 ett bra år för industrin. Industrins frågor har dessutom ofta lyfts på ett bra sätt i politiska sammanhang. Men det återstår mycket att göra för att få till den helhetssyn som krävs. Industrivänligheten måste hänga ihop och genomsyra hela politiken för att lyfta förutsättningarna för en konkurrenskraftig industri i Sverige, säger Klas Wåhlberg, vd för Teknikföretagen

- Inledningen av året blev bra. Vi landade på ett treårigt löneavtal. Det ger förutsägbarhet och planerbarhet. Givet omständigheterna och de förväntningar som myndigheter och banker piskat upp under avtalsförhandlingarna, betraktar vi ändå nivån som balanserad, säger Klas Wåhlberg.

- Lönebildningen har en avgörande betydelse. Parterna inom industrin har ett stort ansvar att stärka konkurrenskraften i industriavtalets anda. Det avgör Sveriges framtid. När lönebildningen inte fungerat i Sverige så har både arbetsgivare och arbetstagare varit förlorare.

- Helt klart så är industrins frågor i fokus. Vi får väldigt lätt gehör för våra frågor när de sammanfaller med den politiska agendan. Men det krävs en helhetssyn på industrivänlighet och företagsvänlighet för att det ska fungera.

Näringsminister Mikael Damberg exempelvis under året kom med Handlingsplan 2 för Smart industri – en nyindustrialiseringsstrategi för Sverige. Den innehåller mängder av förslag som är positiva för industrin.

- Det finns så många fler frågeställningar som har betydelse för industrin. Avgörande frågor där de politiska besluten inte går vår väg alltid, där industrins konkurrenskraft försvagas. Vi har ju exempelvis frågor som kilometerskatt för tunga fordon, flygskatt - över huvud taget skattefrågorna.

- En näringspolitik som på papperet vältaligt sjunger industrins lov samtidigt som tunga beslut riskerar att urholka svensk industris konkurrenskraft. Det är vi väldigt kritiska mot. Det hänger inte ihop.

Tyskland lanserade begreppet den fjärde industriella revolutionen (Industri 4.0) 2011. Sedan dess har industrins framtidsfrågor sysselsatt regeringar och industri världen över. I begreppet Industri 4.0 reses frågor som hur kommer digitalisering, automatisering, artificiell intelligens och andra nya teknologier att påverka arbetsmarknaden? Hur ska regioner och länder agera för att stärka konkurrenskraft och hållbarhet samt trygga tillväxt och välfärd? Sverige är ett av många länder där svaren på dessa frågor är avgörande för framtiden.

- När Tysklands förbundskansler Angela Merkel var här i januari 2017 så slog hon fast att i Tyskland är industrin basen för välståndet. Det är ju en av våra ambitioner att landets ledande politiker ska landa i samma tydliga slutsats och driva en politik som utgår från den slutsatsen: industrin är basen för välståndet även i Sverige.

2017 var ett år med en stark konjunktur, som fortsatt in i 2018. Utvecklingen sätter fingret på en av industrins verkliga utmaningar, behovet av utbildade medarbetare. Under 2017 drog Teknikföretagen därför igång en kompetenskartläggning där resultatet börjat kommuniceras ut under våren 2018. Över 600 företag har svarat på enkäten och flera har deltagit i fokusgrupper.

- Vi vet att en av våra hemläxor är att vi måste bli ännu bättre på att berätta vilka attraktiva jobb som finns inom industrin.

Behovet är högt och ökar av personer med industriteknisk utbildning, exempelvis till yrken som CNC-operatör (ansvar för datorstyrda maskiner), automationstekniker, underhållstekniker och robotprogrammerare. Det är också stark efterfrågan på ingenjörer för att klara en hög utvecklingstakt och leda avancerad produktion.

- Om man vill ha jobb ska man antingen utbilda sig till ingenjör, till exempel mjukvaruprogrammering, maskinteknik och elektroteknik, eller gå ett industritekniskt program för att bli CNC-operatör, underhållstekniker eller automationstekniker. Där finns det jobb.

Det krävs även att många redan vuxna får det lättare och medges byta bana för att vi ska få ekvationen att gå ihop.

- Vi måste ha ett mer förlåtande utbildningssystem. De val man gör när man är 15 år ska inte vara så fruktansvärt svåra att göra någonting åt som vuxen.

Tillsammans med övriga organisationer inom Industrirådet så driver Teknikföretagen Teknikcollege. 2017 tilldelades Teknikcollege 35 miljoner kronor ur Europeiska Socialfonden för att utveckla sitt arbete med industrirelevant utbildning i företagens närhet.

– Konceptet fortsätter att utvidgas och leverera. Ungdomar som söker sig till industrin bör med fördel ha gått TC. Då får man en bra plattform och arbetsplatsnära utbildning.

Teknikcollege är en kvalitetsstämpel på utbildningar där kommuner, utbildningsanordnare och företag samverkar för att öka attraktionskraften och kvaliteten på tekniskt inriktade utbildningar. Nu finns inte mindre än 150 skolor med totalt 16 000 elever inom Teknikcollege.

- Men det finns mer att göra. Vi vill att industrins inflytande över det offentliga yrkesutbildningssystemet måste stärkas.

Hur ser du på USA:s utveckling under Donald Trumps första år som president?

- Trumps första år vid makten har påverkat ekonomi och politik inte bara i USA, utan i hela världen. Det har visat att vi ska ha respekt för att exempelvis handelspolitik och USA:s roll på den världspolitiska arenan kan ändra sig. Det sätter fingret på att man måste ha en anpassningsbarhet och flexibilitet. Trump är tydlig med: America first. Det behöver inte vara en nackdel men man måste förhålla sig till det.

- Frågetecknen kring USA:s roll i världspolitiken innebär samtidigt framväxt av regionala stormakter, som har andra syften för sitt agerande. Dessa måste åtminstone hanteras på ett annat sätt. Det innebär eventuellt en del hot på sina håll, men samtidigt nya möjligheter, säger Klas och lyfter fram Indien som ett positivt exempel där utvecklingen går fort framåt.

Indiens regering lanserade under 2015 ett program med målsättningen att initiera utvecklingen av 100 smarta städer under kommande fem år. Fokus i programmet är hållbar utveckling med tyngdpunkt på energi- och miljöteknik. Teknikföretagen och Confederation of Indian Industries har sedan hösten 2016 ett samarbetsavtal genom vilket svenska företag får access till, och möjlighet att delta i upphandlingar och projekt under ”100 smarta städer”-programmet. Arbetet tog flera steg framåt under 2017.

- Indien under premiärminister Modi är ett land som går i en positiv riktning snabbt. Och som ser de möjligheter som ett samarbete med länder som exempelvis Sverige skulle kunna ge. Sammantaget har bolagen med svensk anknytning över 50 000 anställda i landet, vilket är mer än en fördubbling på tio år

- Indien har ju helt klart valt en politik som syftar mot modernisering och ökat välstånd. De har också visat att de ser Sverige som ett exempel på land att samarbeta med, med ett brett anslag. Försvarsindustri, transportmedel, stadsutveckling, modernisering och automation av industrin för att bara nämna några områden som är intressanta. Det är roligt att vara delaktig i den utvecklingen. Jag är övertygad om att svenskar generellt sett har lätt att jobba med andra länder och andra kulturer.

Det händer mycket inom EU. Under 2017 pågick förhandlingarna för fullt mellan EU och Storbritannien om villkoren för Brexit. Britternas utträde kommer att påverka både EU i stort samt alla landets handelspartner där Sverige är en av de stora. Under 2017 valde fransmännen en ny president med tydlig EU-agenda och i Tyskland bildade i inledningen av 2018 förbundskansler Angela Merkel regering för sin fjärde mandatperiod.

- EU:s utvecklingen är en komplex frågeställning. Vi kan se att EU söker sin framtida väg. Där kan ju ett medskick till svenska politiker vara att det är dags för oss att bestämma hur vi vill att EU ska utvecklas. Det är inte obetydligt att en av våra stora samarbetspartner inom frihandel väljer att lämna.

2017 presenterade EU-kommissionen ett utkast till en social pelare som är ett frivilligt 20-punktsprogram som enligt dem ska driva fram en bättre fungerande och mer rättvis arbetsmarknad och välfärdssystem i EU. Ett skarpt förslag kan komma tidigast 25 april 2018. Det är i dagsläget inte klart huruvida EU-länder utanför eurozonen ska omfattas av den sociala pelaren. Besked väntas när förslaget läggs.

- Den sociala pelaren som skrevs under i Göteborg innebär en begränsning för den svenska partsmodellen, vilket är fel.

- Om det nu startar en diskussion om hur ett framtida EU ska se ut då förefaller det ju lämpligt att vi i Sverige också har en debatt om vad vi vill. Om exempelvis Frankrike och Tyskland bestämmer en gemensam väg så kan det bli komplicerat att ta en motsatt ståndpunkt. Vi måste veta vad vi vill och driva frågorna i den riktningen.

- Tillsammans med flera länder i EU, inte minst Tyskland, delar vi utmaningen i integrationsfrågan. Genom överenskommelsen om etableringsanställningar vill vi tillsammans med andra ansvarstagande parter på arbetsmarknaden etablera nyanlända och långtidsarbetslösa på arbetsmarknaden, samt underlätta arbetsgivarnas framtida kompetensförsörjning.

- Vi har tagit emot flest flyktingar per capita (EU) då måste man också ha en rimlig möjlighet att försörja sig själv på kort och lång sikt.

Ett etableringsjobb ska ge individen möjlighet att skaffa sig kunskaper och erfarenheter som efterfrågas på arbetsmarknaden. Normalt ska ett etableringsjobb kunna leda till en tillsvidareanställning på heltid hos arbetsgivaren. Parterna och regeringen är överens om att etableringsjobb införs. Nu pågår arbetet med en proposition i frågan för att systemet ska kunna införas så fort som möjligt.

- Bra att vi kommit så här långt. Nu är det viktigt att etableringsanställningarna kan användas på ett smidigt sätt. Det kräver en bra matchning,