Årsberättelse 2017    Tekniskt basår

Insatser för det tekniska basårets fortlevnad

Tekniskt basår ger ingenjörsutbildningarna en större bredd bland studenternas gymnasiebakgrund, har bidragit till att fler tjejer blir ingenjörer, att fler studenter från studieovana hem väljer ingenjörsutbildningar och att studenter får möjlighet att ”välja om”. Trots de goda samhällseffekterna är inte framtiden för det tekniska basåret säkrad. Det saknas både finansiering och regeringsuppdrag. Teknikföretagen har under 2017 arbetat för en riktad finansiering av utbildningen och organisatorisk hemvist.

Teknikföretagen har tillsammans med KTH gjort studien ”Basår och mångfald”. Rapporten visar på att tekniskt basår breddar rekryteringen av studenter till ingenjörsutbildningar. Starkast syns det på de parametrar som rör föräldrarnas utbildningsbakgrund och bredden av tidigare gymnasiestudier bland studenterna. Samhällsvetenskapsprogrammet är det största enskilda programmet vad gäller gymnasiebakgrund på basårsutbildningarna på de samtliga lärosäten som vi har undersökt. Hälften av basårsstudenterna hösten 2015 kom från samhällsvetenskapsprogrammet, ekonomiprogrammet, estetiska programmet och humanistiska programmet. 25 procent av studenterna kom från ett gymnasialt yrkesprogram.

Höstterminen 2017 hade basårsutbildningarna cirka 5 800 förstahandssökande och drygt 3 400 antogs till utbildningar på 21 universitet och högskolor. På lärosäten som KTH och Chalmers tekniska högskola är basåret det mest sökta utbildningsprogrammet, med fler förstahandssökande än till exempel arkitektprogrammet och industriell ekonomi. Trots stor popularitet och breddad rekrytering till ingenjörsprogrammen är framtiden för tekniskt basår högst osäker. Universitet och högskolor som bedriver tekniskt basår får inte öronmärkta pengar för verksamheten utan har tekniskt basår ändå, på eget initiativ. De har inget regeringsuppdrag att bedriva verksamheten och de får inget extra betalt för den.

Teknikföretagen har presenterat studien för utbildningsdepartementet, för KTH:s ledningsgrupp och på den nationella konferensen för ingenjörsutbildningar på högskolor och universitet. Den 7 mars 2017 skrev Amelie von Zweigbergk, chef för industriell utveckling, debattartikeln ”Tekniskt basår gör fler tjejer till ingenjörer” i Dagens Industri. Teknikföretagens styrelse har skrivit den gemensamma debattartikeln "Satsa på tekniskt basår så att fler kvinnor blir ingenjörer", som publicerades den 3 augusti i Dagens Nyheter. Tillsammans med Sigbritt Karlsson, rektor för KTH och Stefan Bengtsson, rektor för Chalmers tekniska höskola, skrev Teknikföretagens vd Klas Wåhlberg debattartikeln ”Vill regeringen stänga väg till ingenjörsyrket” som publicerades i Dagens Samhälle 4 december.

Under 2017 har Teknikföretagen även publicerat två andra rapporter på ämnet: ”Den föråldrade förordningen” och delrapporten ”Tekniskt basår – med fokus på tjejer”.