Ledighet

Det finns en rad lagar som ger den anställde rätt att vara ledig från arbetet, till exempel ledighet av trängande familjeskäl, ledighet för vård av svårt sjuk närstående, ledighet för att bedriva näringsverksamhet samt rätt till ledighet för provanställning i försvarsmakten och GMU (grundläggande militär utbildning). Föräldraledighetslagen reglerar rätten till föräldraledighet och föräldrapenning och ersättning vid vård av barn (VAB), förtroendemannalagen reglerar ledighet för fackliga förtroendemän och studieledighetslagen ger alla arbetstagare rätt till ledighet för utbildning.

Arbetstagares rätt till ledighet för offentliga förtroendeuppdrag är på många områden inte reglerad i lag. Traditionellt gäller dock att arbetsgivarens krav på arbetstagaren måste vika för ”ett intresse av högre ordning”.

En anställd, som haft nedsatt arbetsförmåga i förhållande till sitt vanliga arbete under 90 dagar och har ingått ett anställningsavtal med annan arbetsgivare från och med dag 91 till och med dag 180 av sjukperioden har rätt till ledighet för att prova annat arbete hos annan arbetsgivare.
Arbetsgivaren är skyldig att bevilja tjänstledighet endast i de fall då ledigheten är lagstadgad, och i övriga fall är det är helt upp till arbetsgivaren att bestämma om han vill bevilja annan ledighet. Det blir då definitionsmässigt en överenskommen tjänstledighet.

Dessutom ger såväl Teknikavtalet IF Metall som Teknikavtalet Unionen/Sveriges Ingenjörer/Ledarna rätt till ytterligare ledighet, till exempel permission (till exempel vid eget bröllop eller nära anhörigs begravning) och kompensationsledighet. Vid kollektivavtalad deltidspension regleras anställningen om, se Upphörande av anställning.

Du måste vara inloggad för att se allt material.